<p><p><strong>Bakgrund: </strong>Livsstilsförändringar har säkerställd effekt på våra folksjukdomar. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmodell användbar i vårdarbete för att hjälpa patienten att nå livsstilsförändringar. <strong>Syfte:</strong> Syftet var att beskriva vårdpersonals och patienters erfarenheter av motiverande samtal vid livsstilsförändringar.<strong> Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie grundad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, analyserades och ledde fram till fem teman av erfarenheter av motiverande samtal.<strong> Resultat:</strong> vårdpersonalen beskrev att lära nytt och byta tankesätt till MI var svårt. Vårdpersonalen tyckte att de fick mer feedback då de var tysta och lärde sig att lyssna aktivt. Vårdpersonalen uppfattade en förbättrad kommunikation efter MI utbildning. Samtidigt beskrevs erfarenheten av att känna sig för passiv som vårdpersonal. Vårdpersonal har beskrivit att de tyckte MI samtalen tog för mycket tid. Efter MI träning kände vårdpersonalen ett ökat självförtroende att tala om livsstilsförändringar med patienterna. Patienterna redogjorde för att MI gav ett ökat personligt engagemang och en möjlighet att själva upptäcka sina problem. Patienterna uppskattade vårdpersonalens empatiska och mindre fördomsfulla framställning vid MI.<strong> Slutsats:</strong> Området är dåligt utforskat och vi efterfrågar mer forskning. Dels allmänt om erfarenheter av MI men speciellt kring varför vårdgivare och patienter erfar MI på det sätt resultatet visar.</p></p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.</p><p> </p><p> </p>

<p>Ambulanssjuksköterskan utsätts i sitt yrkesutövande för en rad olika påfrestningar som kan påverka den psykiska hälsan. Genom avlastande samtal kan dessa påfrestningar bearbetas dock är nyttan med denna form av stöd omdiskuterad. Syftet med studien var därför att undersöka om ambulanspersonal upplever att de har behov av avlastande samtal samt vilka erfarenheter ambulanspersonal har av avlastande samtal. Studien genomfördes som en enkätundersökning som skickades via ett internt datanätverk till nio ambulansstationer i Stockholms län. De 102 besvarade enkäterna delades in i en kvantitativ del som bestod av de bundna svarsalternativen i enkäten. De kvantitativa svaren analyserades av systemet Ping Pong och sammanställdes till deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen bestod av de obundna svarsalternativen och de analyserades med en metod för textanalys som var influerad av Giorgi. Resultatet visade att av de 102 svarande så ansåg 50 % att det i mycket hög grad fanns ett behov av avlastande samtal. Även erfarenheter från avlastande samtal fanns, 66 personer hade under det senaste året deltagit i någon form av avlastande samtal. Det framfördes både negativa och positiva erfarenheter, de negativa erfarenheterna handlade mest om samtalens upplägg medan de positiva erfarenheterna belyste det positiva med att samtal erbjuds och genomförs. Mer forskning efterlyses i ämnet då ambulanspersonalens psykiska välbefinnande kan påverka omvårdnaden av patienten negativt.</p>

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken utbildning skolsköterskan som arbetar på högstadiet och gymnasiet har fått inom ätstörningar i sin yrkesutbildning. Denna uppsats syftar även på att undersöka vilka erfarenheter de har fått under sina yrkesår. Valet av ämne beror på det ökande antalet ätstörningar som drabbar ungdomar och den kompetensutvecklingen som behövs inom skolhälsovården för att leva upp till de riktlinjer som finns. För att undersöka detta har en kvalitativ och kvantitativ studie gjorts med chefen för skolsköterskorna och fem verksamma skolsköterskor i samma kommun. Resultatet visade att skolsköterskan inte har fått lära sig något om ätstörningar i sin yrkesutbildning. Erfarenheter de fått genom att bemöta elever med en ätstörning i sitt yrke är bland annat att medias framställning av kroppen och höga krav på sig själv många gånger ligger bakom en ätstörning. Två av de fem tillfrågade skolsköterskorna i denna studie anser inte sig själva ha tillräckligt med kunskap för att fånga upp och hjälpa drabbade elever.

Evidens i praktiken - En kvalitativ studie om socialarbetares erfarenheter och attityder till Läkemedelsassisterad behandling.   Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att återge socialsekreterarnas inställning till- och erfarenhet av att arbeta med läkemedelsassisterad behandling, samt få en inblick i hur deras arbete berörs av läkemedelsassisterad behandling. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex socialarbetare som arbetade på tre socialkontor. Resultaten visade att attityder, erfarenheter och arbetssätt med LAB skilde sig åt mellan socialarbetarna. Socialarbetarna som beskrev negativa erfarenheter av LAB visade sig i mindre omfattning var involverad i arbetet med LAB i jämförelse med dem som beskrev positiva erfarenheter och attityder av LAB. De socialarbetare som var kritiska till LAB tolkade socialtjänstens ansvar i LAB som litet. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktivistisk teoribildning. Den socialkonstruktivistiska analysen gav en inblick i hur de olika socialarbetarna tolkade LAB och sitt arbete med LAB olika.   Nyckelord: Socialarbetare, socialkonstruktivismen, socialarbetares attityder och erfarenheter.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat markant de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 5960 våldtäkter mot kvinnor, män och barn jämfört med 2084 våldtäkter år 2001. När det gäller antalet anmälda våldtäkter år 2010 mot kvinnor 18 år eller äldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för män var 97. Kvinnan som våldtas blir kränkt och förödmjukad både sexuellt och personligt. Som andra människor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och ångest. Får hon inte hjälp och stöd att dela och förstå sina känslor kan hennes självförtroende förvandlas till känslor av värdelöshet. Enligt International Council of Nurses (ICN:s) etiska kod för sjuksköterskor ligger det i vårdens natur bland annat att alla personer har rätt till liv, värdighet och att bli respektfullt behandlad. Ett kompetensområde som är viktigt vid mötet med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt är att främja hälsa och att förebygga ohälsa, där ingår till exempel att stötta patienter med ohälsa samt kunna identifiera olika ohälsorisker.

Syftet med denna studie är att ta reda på vilka uppfattningar samt erfarenheter lärare har av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen. Studiens teoretiska utgångspunkter har grundats i det sociokulturella perspektivet samt det fenomenografiska perspektivet. Studien bygger på lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT i undervisning. För att få svar på studiens frågeställningar har data samlats in med hjälp av respondentintervjuer med sex lärare verksamma i grundskolans tidigare år. Även tidigare forskning inom området har behandlats. Utifrån våra intervjuer fick vi fram resultat som tyder på att lärares uppfattningar och erfarenheter av IKT har ett samband med hur denne inkluderar det i sin undervisning. Lärarna har en positiv inställning till att använda sig av IKT men menar på att det finns många brister gällande förutsättningar till att använda sig av det i undervisningen.

Bakgrund: Alkohol leder till hälsoproblem i befolkningen. Slutenvården är en aktör för att identifiera individer med riskfylld alkoholkonsumtion, missbruk eller beroende. Kort rådgivning vid hög alkoholkonsumtion är effektivt. Sjuksköterskans roll inom kort rådgivning är ännu relativt odefinierad. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av omvårdnad då patienten vårdas inom somatisk slutenvård för alkoholrelaterad skada eller sjukdom. Metod: Kvalitativ ansats valdes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor verksamma inom somatisk slutenvård. Materialet analyserades genom konventionell innehållsanalys. Resultat: Studiens huvudfynd sammanfattades av: Vårdmötet, Den professionella relationen och Kommunikation. Mötet beskrevs som den ram inom vilken sjuksköterskan gav omvårdnad till patienten. En professionell relation skapade närhet till patienten och möjliggjorde omvårdnad. Kommunikation om alkohol upplevdes som känsligt. Sjuksköterskorna förde olika typer av samtal där de använde sig av olika strategier för att bibehålla en god relation till patienten. Konklusion: Sjuksköterskan i den somatiska slutenvården mötte patienter där skada eller sjukdom var alkoholrelaterad. Etisk medvetenhet har tolkats som grundläggande för det professionella förhållningssättet. Viljan att hjälpa patienter till bättre hälsa fanns beskriven, så även osäkerhet om hur sjuksköterskan bäst hjälper patienten inom ramen för den somatiska slutenvården. Sjuksköterskan i slutenvården har möjlighet att genom relationen och kommunikationen med patienten initiera förändring av alkoholvanor.

Bakgrund: I Sverige lever omkring 6200 personer med HIV/AIDS. HIV är ett virus som ger nedsatt immunförsvar. Obehandlad HIV leder slutligen till AIDS. HIV är en inokulationssmitta och är anmälningspliktig. Det finns bromsmediciner som återställer immunförsvarets funktion och patienter lever symptomfritt. Sjuksköterskan möter dessa patienter genom sitt arbete inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan skall enligt kompetensbeskrivningen, hälso- och sjukvårdslagen samt ICN:s etiska kod behandla alla lika inför vården. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta HIV/AIDS-positiva patienter i vården. Design: Deskriptiv empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Metod: Urvalet bestod av sjuksköterskor som aktivt arbetade med HIV/AIDS-positiva patienter. Sju sjuksköterskor deltog i studien. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. En provintervju genomfördes för att undersöka om intervjuguiden mötte studiens syfte. Efter intervjuerna genomförts transkriberades materialet och analyserades enligt anvisningar för kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Fynd: Dataanalysen resulterade i nio kategorier och 37 underkategorier. Sjuksköterskorna arbetar i interprofessionella team kring HIV/AIDS-positiva patienter och möter dessa dagligen. Relationer utvecklas av kontinuerlig kontakt. Sjuksköterskorna möter dessa patienter utan värderingar och har erfarenheter av fördomar från andra kliniker på sjukhusen. Konklusion: I studien framkom att god kunskap kring HIV/AIDS samt erfarenheter att möta patientgruppen är positiva faktorer som påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete.

No description available.