Bakgrund Trycksår är svårläkta sår som uppkommer vid ökat tryck på vävnaden. För trycksårsbehandling krävs kunskap angående bland annat förband och sårets etiologi för optimal sårvård. De patienter som huvudsakligen utvecklar trycksår är geriatriska patienter eftersom åldersrelaterade faktorer som mobilisering och hudens förmåga till cellförnyelse påverkar risken att utveckla trycksår. Sjuksköterskans roll är att lindra de omvårdnadsbesvär som uppkommer och att tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Trycksårsbehandlingen är individuell och en komplex situation där patienten är i fokus. Det är av vikt att behandla trycksår samt att behandla patienternas riskfaktorer för optimal sårvård. Syfte Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter kring omläggningar av trycksår på geriatriska vårdavdelningar. Metod För att besvara syftet nyttjades en kvalitativ intervjustudie och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades vid bearbetning av intervjuerna. Resultat Det framkom att tydligare riktlinjer som tillämpas avseende vad varje yrkesgrupp ska göra gällande trycksår var av vikt för att optimera trycksårsbehandlingen och minska patienters lidande. Sjuksköterskorna beskrev att ett begränsat utbud av förband ansågs underlätta förbandsvalet. Dessutom uttryckte samtliga sjuksköterskor att sårvårdsansvariga sjuksköterskorna underlättade och skapade ytterligare säkerhet vid trycksårsomläggningar. Sårvårdsansvariga sjuksköterskorna bidrog till kunskap och stöd vid trycksårsbehandlingar och förbandsval enligt sjuksköterskorna. Slutsats Resultatet påvisade att tydliga riktlinjer kring trycksårsbehandlingar som efterföljdes av professionerna minskade patienternas lidande och gynnade sårläkningsprocessen. Dessutom påvisade resultatet även att det föreligger ett kunskapsbehov avseende trycksår och förband vilket ytterligare gynnade trycksårsbehandlingen och bidrog till patientsäker vård. Slutligen ansågs ett begränsat förbandsutbud underlättade förbandsvalet och bidrog till patientsäker trycksårsbehandling.

BAKGRUND: Vård av för tidigt födda barn började i Frankrike där också kuvösen började utvecklas. Sedan dess har det skett en utveckling kring vården av för tidigt födda barn och idag fokuserar vården på familjecentrerad omvårdnad. SYFTE: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett för tidigt fött barn. METOD: Litteraturstudie med innehållsanalys av 16 kvalitativa artiklar publicerade mellan 2000-2009. RESULTAT: Att få ett för tidigt fött barn skapade en mängd olika känslor hos föräldrarna. De upplevde ambivalenta känslor. Information och stöd var viktiga faktorer som påverkade föräldrarnas delaktighet och relation till barnet. Papporna kände sig åsidosatt och mammorna upplevde sig underordnade sjuksköterskorna. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör involvera pappan mer i vården och delge information. Det bör forskas mer kring pappans upplevelser av att få ett för tidigt fött barn. Den teknologiska miljön tar stor plats enligt mammorna vilket sjuksköterskan bör reflektera över.

Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i många fall ensamhet, bristande information, längre väntetider och dålig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivå har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vården samt erfarenhet av att vårda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick från semistrukturerade frågor genomfördes på två kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 år gamla med 3-15 års erfarenhet inom yrket. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i tre kategorier. Huvudresultatet visade att det fanns tre behov för att kunna genomföra bästa möjliga omvårdnad till patienter med MRB. Sjuksköterskorna menade att kommunikation med patienterna behövdes för att lugna, skapa delaktighet i vården och förebygga smittspridning. Förmåga till anpassning behövdes genom ökad erfarenhet samt god uppföljning från chefer och medarbetare. Att ständigt utveckla rutiner behövdes genom bra planering av vården och påminnelser mellan kollegor vid glömska och slarv. Slutsatsen vid den föreliggande studien är för att kunna ge bästa möjliga vård till patienter med MRB och förebygga smittspridning krävs ett bra sammarbete mellan sjuksköterskor, chefer och medarbetare. Det är av stor vikt att patienter och personal får den information de behöver för att känna sig trygga med situationen samt att det ständigt sker en utveckling av de rådande rutinerna och planeringen av vården.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av omvårdnadsarbetet kring patienter med ätstörningar. Litteraturstudien kommer även bestå av en granskning av artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: En litteraturstudie med kvantitativa och kvalitativa artiklar publicerade mellan 2004 och 2014. Artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Discovery. Resultatet till föreliggande litteraturstudie baserades på 12 artiklar.  Resultat: Sjuksköterskor upplevde att de var tvungna ta över patienternas kontroll och på grund av det kände sjuksköterskorna att patienterna var manipulerande. Upplevelser av att patienterna hade sig själv att skylla och att det var deras eget fel att de hade ätstörningar uppfattades också av vissa sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor upplevde även att de fick vidta en mammaroll kring omvårdnaden bland dessa patienter. Sjuksköterskor upplevde att behandlingen kring patienter med ätstörningar var en utmaning och känslor som frustration uppkom. Sjuksköterskorna kände också att de inte kunde hjälpa patienterna tillräckligt på grund av utbildning- och kompetensbrist samt resursbrist. Den terapeutiska relationen var en grund för att förstå patientens psykiska ohälsa. Viktiga egenskaper för sjuksköterskan att ha var acceptans, hopp, empati och förståelse. Erfarenheter att föräldrarna skulle vara delaktiga i vården kom fram i föreliggande litteraturstudie.  Slutsats: Föreliggande litteraturstudie visade sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att arbeta med omvårdnad kring patienter med ätstörningar. Vikten av en terapeutisk relation mellan patient och sjuksköterska poängterades eftersom det underlättade individens tillfrisknande. Sjuksköterskor bör se till hela patienten, både psykiskt, fysiskt och socialt, eftersom ätstörningar påverkar individernas livskvalitet. Den största utmaningen sjuksköterskor upplevde var kunskaps- och resursbrist.

Sammanfattning: Bakgrund: Psykos är ett samlingsnamn för psykiska störningar där uppfattningar och värderingar av verkligheten är förändrade. Psykoser uppträder i alla åldrar. Familjens roll är viktig och det är ovanligt att den psykiskt sjuke blir bortstött ur familjegemenskapen. För de närstående är det förenat med stora påfrestningar att se en närstående bli psykotisk. Syfte: Att belysa närståendes erfarenheter av att ha en familjemedlem med psykossjukdom. Metod: En litteraturstudie användes för att besvara syftet. Resultatet baserades på sex vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: Resultat i studien visar att närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv. Närstående upplever en förändrad vardag och varierande känslor efter att deras närstående fått diagnosen psykos. De upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer. Resultatet presenteras i tre huvudteman: En komplex roll att leva i en förändrad vardag, Varierande känslor och Positiva insikter i livet. Slutsats: Familjen måste ses som en helhet för att kunna hjälpa och stödja den sjuke och de närstående på bästa sätt. Närstående till de som har psykossjukdom upplever ett komplext liv med en förändrad vardag. Närstående upplever att psykossjukdom har vidgat deras perspektiv på livet och de har utvecklats som individer.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berättelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen består av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssätt, analyserat genom att göra en innehållsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berättelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna är flera, men handlar på det stora hela om att barnafödande är någonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. Då kvinnornas berättelser handlar om upplevelser som avviker från denna norm måste de hela tiden positionera sig själva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstå sin upplevelse och göra den legitim. Mina slutsatser är att normer kring en ”normal” förlossning är ett sätt att genom upprepning upprätthålla vad det betyder att vara kvinna i dagens Sverige. Kön är ingen fast kategori, utan konstrueras hela tiden; också genom förlossningar. Även fast det finns en normerande makt i strukturerna tar mina informanter också själva makten över sitt subjektsskapande när de genom sina berättelser konstruerar sina upplevelser.

No description available.

Barn har olika uppfattningar och tankar om kroppens inre vilket jag anser är intressant. Syftet med denna undersökning var att ta reda på vad elever i årskurs ett har för uppfattning kring matsmältningsprocessen. Vad som händer med maten och vilka organ i kroppen som bearbetar maten. Jag ville också ta reda på om de hade någon uppfattning om matsmältningsorganens placering och funktion i vår kropp. Elevernas uppfattning varierade då vissa elever hade stora kunskaper om vad som hände med maten medan vissa hade mindre uppfattningar men som utvecklades under intervjun. Alla elever visste att maten hamnade i magsäcken men därefter hade en del av eleverna svårigheter med vad som senare skulle hända med maten mer än att den kommer ut som avföring. Elevernas tidigare erfarenheter om kroppen gjorde att deras uppfattningar om vad som händer med maten i vår kropp varierade.

SAMMANFATTNING Bakgrund Alzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna och är den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Alzheimers kan kallas för anhörigsjukdom, då det är vanligt att anhöriga vårdar sin familjemedlem under sjukdomens förlopp. Alzheimers är en sjukdom som på många sätt försämrar tillståndet hos den sjuka, vilket medför en stor belastning både fysiskt och psykiskt för de anhöriga som vårdar. Syfte Syftet är att undersöka anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers sjukdom i hemmet. Metod Arbetet är en systematisk litteraturstudie och både kvalitativa och kvantitativa studier används för att få en helhetsbild av anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka med Alzheimers. Tio artiklar utgör grunden för examensarbetets resultat. Resultat Resultatet består av tre kategorier: Anhörigas tankar om första tiden efter beskedet om diagnosen, anhörigas livskvalitet och sjukdomens påverkan på relationen. I resultatet framgick det att de anhörigas erfarenheter av att vårda sin make/maka skiljde sig mycket åt. Anhöriga beskrev att deras livskvalitet och relation med sin partner förändrades på flera sätt i takt med sjukdomens förlopp. Slutsats Examensarbetet visar tydligt på hur viktiga de anhöriga är för sin make/maka. För att kunna bedriva en god vård i hemmet åt sin partner bör vårdpersonal kontinuerligt uppmärksamma och bekräfta den insats de anhöriga gör. Män och kvinnors erfarenheter av att vårda skiljde sig på flera sätt, i form av stöd och bekräftelse från omgivningen. Författarna anser att de anhöriga idag, oberoende av kön, bör få det stöd de är i behov av.

Bakgrund: Övervikt och fetma har tidigare visat sig vara ett stigmatiserat tillstånd som kan leda till en negativ inverkan på relationen mellan patient och vårdpersonal. Studiens teoretiska referensram utgick från ett humanvetenskapligt perspektiv med fokus på erfarenheter kring lidande utifrån Erikssons (2001) omvårdnadsteori. Syfte: Att belysa erfarenheter hosvuxna patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Metod: Integrativ litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa studier användes för att få en helhetsbild av erfarenheter hos patienter med övervikt eller fetma med fokus på bemötande av vårdpersonal. Analysen grundades på nio valda studier.   Resultat: I resultatet framkom fyra teman: Information och kommunikation med vårdpersonal, att inte passa in eller bli tagen på allvar, stöd vårdpersonal bidrar med samt att bli respekterad, lyssnad till och sedd som människa. Resultatet uppvisade att många patienter med övervikt eller fetma hade erfarenhet av brister i bemötandet av vårdpersonal.   Slutsats: Med bemötande som verktyg kan en god vårdrelation mellan patient och vårdpersonal skapas. Det skulle därför kunna vara av betydelse att vårdpersonal fick handledning om hur denna patientgrupp vill bli bemött.