<p>Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.</p><p>Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.</p><p>Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.</p><p>Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden. De åren kom på många olika sätt att betyda mycket för honom.</p><p>Det som kännetecknar bildhuggare Liss Erikssons sätt att arbeta är ett gediget hantverk, en djup kännedom om skulpturtraditionen, en stor materialkännedom och ett mycket noggrant tillvägagångssätt. Han har påverkats och inspirerats av andra konstnärer och tidsströmmar men alltid följt sin egen väg. Rymd och rumsverkan blev viktigt i Liss Erikssons konstnärliga arbete, hans skulpturer samspelar alltid med den omgivande miljön. Viktigt var också den psykologiska innebörden av hans gestaltande. Liss Eriksson var en stor humanist och i hans verk står alltid människan i centrum. </p><p>Liss Eriksson arbetade länge och återkommande med sina verk, han provade olika uttrycksmöjligheter för sina skulpturer. Han lät sig inspireras av sina ideér under lång tid, dessa har utvecklats och ofta dykt upp igen, vid ett senare tillfälle. </p><p>Med hjälp av denna bakgrund har jag studerat Huset från 1961, en av Liss Erikssons många offentliga skulpturer och funnit att verket innefattar i stort sett allt av ovan nämnda. Det är ett representativt verk för hela hans konstnärskap.</p><p>Skulpturgruppen Huset är placerat i ett bostadsområde från femtiotalet. Verket är resultatet av ett offentligt uppdrag år 1955 och platsen var given för skulpturen. Skulpturen färdigställdes och invigdes 1961. Huset är ca sex meter långt och ca fyra meter brett. Skulpturen kan karaktäriseras som ett öppet hus med flera våningar och ett antal rum konstruerade med hjälp av järnrör. De abstrakta rummen innehåller ett flertal stiliserade gestalter smidda i järn. Gestalterna befinner sig i olika existentiella vardagliga situationer, reducerat till ett koncentrerat känslomässigt uttryck. </p><p>I Huset gestaltar Liss Eriksson människan. Konstverket beskriver själva livet, livscykeln med olika åldrar och kriser, det djupt mänskliga. Han utrycker en stark existentialism, det mänskliga i att vara enskild individ. Skulpturen förmedlar integritet och en stark individualism men också människans behov av gemenskap med andra.</p><p>Skulpturen visar relationer och samspel mellan människor, hur vi fostras in i givna mönster men ändå förblir både ensamma och unika. Liss Erikssons verk berör.</p><p>”I en tillvaro där vi alltmer hotas pressas in i ett abstrakt rutmönster vill jag hävda individen.” </p><p>Liss Erikssons skulpturgrupp Huset är en hyllning till människan och livet . </p><p>Svaret på min första fråga, ”Huset sägs vara ett nyckelverk i Liss Erikssons konstnärskap, stämmer det?”, menar jag nu är tydligt- ja.</p><p>Huset innefattar en ett stort antal idéer och teman, många av dessa skulle följa Liss Eriksson i hans konstnärliga arbete genom hela livet. Skulpturgruppen Huset är tveklöst något mycket stort i hans konstnärskap. Det är ett tidigt verk i hans långa liv och konstnärskarriär. Skulpturen vittnar om en stor skaparlust och en början till en mängd projekt som han vidareutvecklar genom åren. </p><p>Slutsats; skulpturgruppen Huset kan ses både som ett livsverk och ett nyckelverk i Liss Erikssons konstnärskap.</p>

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden. De åren kom på många olika sätt att betyda mycket för honom. Det som kännetecknar bildhuggare Liss Erikssons sätt att arbeta är ett gediget hantverk, en djup kännedom om skulpturtraditionen, en stor materialkännedom och ett mycket noggrant tillvägagångssätt. Han har påverkats och inspirerats av andra konstnärer och tidsströmmar men alltid följt sin egen väg. Rymd och rumsverkan blev viktigt i Liss Erikssons konstnärliga arbete, hans skulpturer samspelar alltid med den omgivande miljön. Viktigt var också den psykologiska innebörden av hans gestaltande. Liss Eriksson var en stor humanist och i hans verk står alltid människan i centrum. Liss Eriksson arbetade länge och återkommande med sina verk, han provade olika uttrycksmöjligheter för sina skulpturer. Han lät sig inspireras av sina ideér under lång tid, dessa har utvecklats och ofta dykt upp igen, vid ett senare tillfälle. Med hjälp av denna bakgrund har jag studerat Huset från 1961, en av Liss Erikssons många offentliga skulpturer och funnit att verket innefattar i stort sett allt av ovan nämnda. Det är ett representativt verk för hela hans konstnärskap. Skulpturgruppen Huset är placerat i ett bostadsområde från femtiotalet. Verket är resultatet av ett offentligt uppdrag år 1955 och platsen var given för skulpturen. Skulpturen färdigställdes och invigdes 1961. Huset är ca sex meter långt och ca fyra meter brett. Skulpturen kan karaktäriseras som ett öppet hus med flera våningar och ett antal rum konstruerade med hjälp av järnrör. De abstrakta rummen innehåller ett flertal stiliserade gestalter smidda i järn. Gestalterna befinner sig i olika existentiella vardagliga situationer, reducerat till ett koncentrerat känslomässigt uttryck. I Huset gestaltar Liss Eriksson människan. Konstverket beskriver själva livet, livscykeln med olika åldrar och kriser, det djupt mänskliga. Han utrycker en stark existentialism, det mänskliga i att vara enskild individ. Skulpturen förmedlar integritet och en stark individualism men också människans behov av gemenskap med andra. Skulpturen visar relationer och samspel mellan människor, hur vi fostras in i givna mönster men ändå förblir både ensamma och unika. Liss Erikssons verk berör. ”I en tillvaro där vi alltmer hotas pressas in i ett abstrakt rutmönster vill jag hävda individen.” Liss Erikssons skulpturgrupp Huset är en hyllning till människan och livet . Svaret på min första fråga, ”Huset sägs vara ett nyckelverk i Liss Erikssons konstnärskap, stämmer det?”, menar jag nu är tydligt- ja. Huset innefattar en ett stort antal idéer och teman, många av dessa skulle följa Liss Eriksson i hans konstnärliga arbete genom hela livet. Skulpturgruppen Huset är tveklöst något mycket stort i hans konstnärskap. Det är ett tidigt verk i hans långa liv och konstnärskarriär. Skulpturen vittnar om en stor skaparlust och en början till en mängd projekt som han vidareutvecklar genom åren. Slutsats; skulpturgruppen Huset kan ses både som ett livsverk och ett nyckelverk i Liss Erikssons konstnärskap.

No description available.

The goal of my dissertation is to make a businessman re-considering to work with the asssistence of IS for achievement of higher effectiveness of running processes.The main point of the businessman assistence is having their own IS. My dissertation is divided into two main parts. The first part describes the theoretical point of view of reengineering the processes of companies. At first I define the meaning of companie's process according to its categorization from its importance and usefulness point of view. According to this I have a proper look out to improving companie's processes and to development of processes in organization. The first part ends up with the methodical advance of modelling companie's processes and the description of notation used in the practical part. The second part of my dissertation is fixed on the solution of a factual problem. After identification of the problem I define and specify processes of a businessman which are more detailed simulated for their final analysis. At the end I propose a new usage of IS as the solution of found inefficiency and its impact on the changes of businessman's processes.

No description available.

Att vårda den döende kan vara omtumlande. Vissa sjuksköterskor är rädda för döden och har svårt att hantera sina känslor om döende och döden samtidigt som de tar hand om den döende patienten. Problemet ligger i att det är svårt för sjuksköterskan att balansera sina egna känslor medan hon tar hand om patienterna, patienten ligger i fokus. Det gäller att sjuksköterskan kan ta hand om patientens känslor och upplevelser på ett bra sätt utan att sjuksköterskans känslor tar över. Sjuksköterskan måste vara lyhörd, och att göra så mycket som möjligt för att patienten ska kunna dö med värdighet och uppleva en god död. Vårdteoretikern är Katie Eriksson och utgår ifrån hennes begrepp lidande, hälsa och människa. Bakgrunden handlar om sjuksköterskornas roll inför vårdandet samt de anhörigas perspektiv. Syftet med detta arbete är att beskriva upplevelser och känslor hos patienter som befinner sig i livets slutskede inför döden. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design och utgår ifrån Graneheim &amp; Lundmans analysprocess (2004) med manifest metod. Bland resultatet hittades det tre kategorier, acceptans inför döden, sorg och tro. Slutsatserna är att upplevelser är något unikt och personligt. Patienterna i biografierna upplevde innan de dog en acceptans inför döden.Nyckelord: döden, döende, kvalitativ, Litteraturstudie, palliativ, upplevelser / The caring of the dying can be difficult. Some of the nurses are afraid of death and has a hard time to confront their feelings meanwhile they care for the patients. Problem is at the caring of the dying patients meanwhile the nurses are not feeling comfortable with the caring as they are too much emotional, the patient are in focus. It’s up to the nurse to take care of the patient’s emotions and experiences in a good way without their own feelings take over. The nurse must be responsive and make everything in their power so that the patient can die with dignity and to experience a good death. The care theorist is Katie Eriksson and her concepts on human, suffering and health. The background is about the nurses part before caring and the role of the families. The aim is to describe patients who are in late palliative phase experiences before death. The method use in this composition is a qualitative literature study, descriptive design and the analyze method is from Graneheim &amp; Lundman (2004). The result was in three categories, acceptance of death, sadness and faith. Conclusions is that experiences is something that is unique and personal. The patients in the biographies experienced before death acceptance of the disease and an acceptance of death.Keywords: death, dying, experiences, literature review, palliative, qualitative / nej

Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.

Based on the assumption that the work of contemporary Swedish poet Helena Eriksson, in various ways elaborates the inseparable relation between body and language, this study aims to investigate how this view of language comes to expression in her poetry. Stepping from a theoretical background of feminist perspectives on the body, as well as recent theories on poetic materiality, the analysis points out how the concepts of aesthetic and/or linguistic materiality, social and technological materiality, and what can be described as the ethical dimension of materiality, all as termed by Jesper Olsson and Fredrik Hertzberg, take on feminist implications in Eriksson’s poetry. Through the theory of feminist anthropologist Vicki Kirby and her account of Derrida’s general view of writing, the study makes use of a deconstructive approach to the later work of Eriksson. It is shown in the analysis how this poetry can be effectively mirrored against Kirby’s concept of corporeography, in order to make visible the elision of the breach between meaning and materiality. In this respect, Kirby’s theoretical device ”The body as the scene of writing” in particular, is vastly adapted. Arriving at its conclusion, the study suggests that by engaging the body in the writing of poetry, allowing it to re-inscribe the scripture already made upon it by culture, the poet as woman can preserve her subjectivity and her sense of corporeality.

Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed kommer det att ställas höga krav på hälso- och sjukvården. Redan idag är situationen inom äldrevården oroande på grund av brist på utbildad personal, speciellt sjuksköterskor. Konsekvensen av detta resulterar ofta i bristande omvårdnad och risk för vårdskador inom äldrevården. Sjuksköterskor som omvårdnadsexperter har en viktig roll i omvårdnadsarbete och därmed ett ansvar för att äldre får den omvårdnad som de behöver och som håller en hög kvalitet. Syfte var att att belysa faktorer avseende sjuksköterskors ledarskap i omvårdnad som kan ha inflytande på omvårdnadskvalitet inom äldrevården i Sverige. En litteraturöversikt med datainsamling från två databaser som resulterade i elva artiklar, sex kvalitativa och fem kvantitativa. Det finns flera faktorer som har inflytande på sjuksköterskornas ledarskap i omvårdnadsarbete och som i sin tur påverkar omvårdnadens kvalitet inom äldrevården. Resultat består av tre huvudteman: Verksamhetsstruktur och vårdkultur, Kunskap och kompetens samt Relationer och Samarbete. I metoddiskussionen diskuterade författarna arbetets styrkor respektive svagheter samt samarbetets processer under hela arbetsgången. I resultatdiskussion resonerade författarna kring faktorer som visade sig ha påverkan på sjuksköterskors ledarskap i omvårdnadsarbete samt vårdandets viktigaste aspekter utifrån Katies Erikssons omvårdnadsteori. / The elderly population is getting older in Sweden and high requirements will affect the health care. Situation within the care of elderly is alarming due to lack of educated staff, especially nurses. This often results in insufficient care and could be a risk for the patients’ safety. Nurses as expert in nursing have an important role in the care and thus carry responsibility for the elderlies nursing is of high quality. Aim was to illuminate factors regarding nurses' leadership in nursing that may influence the quality of nursing in the care of elderly in Sweden. : A literature review of data collection from two databases that resulted in eleven articles, six qualitative and five quantitative. There are several factors that influence the nurses' leadership in nursing care, which in turn affects nursing quality in the elderly care. The results consist of three main themes: Organizational structure and care culture, Knowledge and expertise, Relationships and cooperation. There are several factors that influence the nurses' leadership in nursing care, which in turn affects nursing quality in the elderly care. The results consist of three main themes: Organizational structure and care culture, Knowledge and expertise, Relationships and cooperation. In method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the work as well as the process of cooperation throughout the work. In the result discussion, the authors reasoned factors that proved to affect nurses' leadership in nursing as well as the most important aspects of careers, based on Katie Eriksson's nursing theory.

<p> </p><p>HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.</p><p><strong>Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en <strong>metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. <strong>Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. <strong>Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet. </strong></strong></strong></strong></p>