Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

To write is, in a certain sense, to experience the immaterial thoughts of one’s mind materialize in the becoming of scripture. Nevertheless, since early modernism, the writing of poetry has rarely been perceived as an unmediated transition of language, from the interior of the self to the material surface of writing. Indeed, the tendency of modernist and subsequent postmodernist aesthetics to emphasize the density, opacity and autonomy of the poem, for example through various techniques of fragmentation, draws attention to the ways in which the materiality of writing is implicated in the production of meaning. The present thesis is a study of how meaning and materiality interrelate in two poetry collections, Skäran (2001) and Täthetsteoremet (2012), by the contemporary Swedish poet Helena Eriksson. The aim is to show that these relationships are important effects of the metapoetic discourse in Eriksson’s poetry, and how they produce a certain tension or ambiguity in the writing subject's relation to body and language, self and other. Through a reading of the diverse representation of the hand in Eriksson’s poetry as a metapoetic motif, the analysis combines a phenomenological view of embodied subjectivity, with a media theoretical conception of the writing hand, as well as a new materialist approach to agency and embodiment. The method of analysis that follows from these perspectives is a close, reparative reading, where the poetic text is seen as a situational discursive act that reaches out to the reader in a communicative gesture, offering its own body as meaning.

The purpose of this project is to describe and explain the foreign investment decision process in the uncertain and turbulent environment of transition economy. By getting an in-depth understanding of how decision-making works in the environment of transition economy, the study intends to contribute to the development of business administration theory in the area of foreign investment decision-making, particularly its application in the turbulent and uncertain world. Theoretical ‘blocks’, elaborated on the basis of literature study, include the following concepts: the framework of transition economy; initial motivation (or reasons) of companies to make foreign direct investments (FDI); investigation of the investment climate and information collection methods; project evaluation and investment decision criteria; risk assessment factors and risk reduction measures. Transition economy is defined in the study as ‘a non-planned, non-market economy’ where the new emerging market institutions coexist with the bureaucracy and hierarchy inherited from the old administrative system. Investment projects, therefore, should probably be seen as being under institutional influence from both the local (i.e. transition economy) and the Western investor’s home country environments. The empirical data presented in the paper also shows that it is necessary to establish the relevant economic, legal, political and social institutions in order to attract FDI. The study further includes the analysis of the main components and features of transition economies and their influence on FDI decision-making. One of the results of the study is that FDI decision-making in transition economies is largely consistent with different theoretical approaches suggested in the literature. On the other hand, the empirical support obtained for different theoretical approaches is often questionable and opened to alternative interpretations. The presented project suggests that theoretical perspectives do not preclude each other, but rather have a complimentary character. The study attempts to contribute to the mainstream FDI theories through a firm-level approach based on the case studies. Two in-depth case studies are presented in the paper: Ericsson’s direct investments in Russia and Vattenfall’s investments in the Baltic countries. A formal questionnaire based on the parameters of theoretical ‘blocks’ was created and 25 top executives from Ericsson and Vattenfall who participated in FDI decision-making were surveyed. The empirical investigation took place during the period 1997 - 1998 with partial updating of the cases during the year 2000.  The study shows that where companies confront stable environments, investment decision routines and procedures will be less necessary and important than where market uncertainty is high. The strong appreciation of the local business partners for properly done investment calculations increases the importance of capital budgeting in transition economies more than in developed market economies. Besides, traditional investment appraisal methods provide managers with an ‘objective’ or ‘materialistic’ feedback for the decision-making in the rapidly changing uncertain environment. On the other hand, the study emphasises the importance of strategy over financial techniques and argues that FDI decisions in transition economies should be based on methods consistent with the company’s long-term objectives. In case of permanent changes, new approaches as well as better co-ordination of traditional techniques with strategic, political, historical, geographical and cultural issues are required. Ericsson’ s direct investments in Russia are presented in the paper in connection with other factors: the company’s historical involvement in Russia, marketing strategy, human resource development, privatisation and restructuring of the telecommunication sector in Russia, etc. Nordic Electric Power Co-operation (Nordel), the EU’ s decision in 1996 to create an internal electricity market in Europe, Baltic ring study, future plans to privatise the energy companies in the Baltic countries, etc., are the framework to present the second case. An application of project evaluation and risk assessment techniques for broader and more complicated environments shows that investment decision-making is probably as much, if not more, a social, political and cultural technology as an economic one. The study argues then that the rational choice decision-making model often co-exists with alternative models elaborated in social science - limited rationality, political and garbage can. According to the empirical data, the investment decisions are largely based on intuition, business experience and judgement, personal contacts with representatives from the local country, and these investment criteria are inevitable and acceptable in a situation of total chaos and permanent change. The right chosen partner, for example, is one of the major criteria for the success of the investment project in a transition economy. One of the outcomes of this study is that the revitalised form of investment decision-making will differ rather markedly from much of what has gone before: less emphasis on the quantitative aspects of capital budgeting, more on the qualitative aspects of companies and investment environment. The project also argues that determinants, approaches and criteria of investment activity in transition economies are largely consistent with patterns observed in other parts of the world. A few specific environmental conditions of transition economies, however, are shown in the study to affect the pattern of FDI decision-making. The level of turbulence is still different compared to the developed market economies due to uncertainties and unpredictibilities associated with environment of transition economies. Other major differences are the large power distance with authoritarian leadership, strong hierarchy and bureaucracy as well as the vital role of personal contacts in transition economies. It is not clear, however, if these features of transition economies should be seen as inherited from the past communist system or as an alternative way to organise the economic actors through networks, a way that is natural and appropriate for the majority of Asian societies.

This thesis deals with the topic of process management and modeling. It is divided into two parts - theoretical and practical. The first three chapters are theoretical. The first chapter covers the methods of process management. The second chapter describes the standards of process modeling. The third chapter is concerned with the MMABP method of process management and modeling, as developed at the University of Economics. The practical part comprises two chapters. The first one is dedicated to a questionnaire survey in the field of process modeling including its evaluation. The second chapter of practical part is focused on reengineering of company processes within a department of a large multinational corporation.

The purpose of this survey is to study how one can use comics as a medium for body activism and how it can be related to feminism. The material of choice is the book “Det kändes lungt när mina känslor dog” by Bim Eriksson, which is an illustrated autobiography. The intention is to analyse and interpret the comics “Talking Body” in a gender and body activistic perspective, by using semiotics and image analysis.  The main chapter includes a presentation of the artist Bim Eriksson. The chapter also includes a description, analysis and interpretation of the sequential story “Talking Body”. By using the concepts of body activism, body positivism and feminism I study the comics and analysed the signs which point to the meaning within the content of the comic. The study tries to understand if there is a connection between body activism and feminism within the comics of Bim Eriksson. The comic “Talking Body” as a whole, as well as the choice of specific pictures and the main character. The study concludes how the Bim Erikssons comic “Talking Body” can be interpreted as both body activist and feministic, due to its choice of artistic representation and content.

<p><strong>Bakgrund:</strong> När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten. <strong>Syfte: </strong>Syftet är att beskriva hur ryggmärgsskadade kvinnor upplever sin sexualitet. <strong>Metod:</strong> En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design användes. För att analysera de tolv vetenskapliga artiklarna som valts ut användes en innehållsanalys som metod. <strong>Resultat: </strong>Tre teman bildades: upplevelsen av att vara oattraktiv, upplevelsen av att inte ha kontroll, och förnimmelsen av sexualiteten. Majoriteten upplevde sin sexualitet negativ och förändrad, men att detta kunde ändras desto längre tid den drabbade levde med skadan. <strong>Slutsats: </strong>Kvinnorna upplevde försämrat självförtroende efter att de drabbats av en ryggmärgsskada. Upplevelser av oro och osäkerhet förekom ofta. Resultatet har medfört djupare förståelse för hur ryggmärgsskadade kvinnor upplever sin sexualitet, vilket har gett ytterligare förståelse för hur viktig sexualiteten kan vara för en män</p>

<p>Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. </p><p>Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. </p><p>Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. </p><p>Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. </p><p>Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.</p>

Bakgrund: Svensk koncernredovisningspraxis har genomgått mycket stora förändringar under 1900-talet. Från att inte ha reglerats alls, har utvecklingen gått mot allt fler lagar, rekommendationer och standarder som givit ramar för koncernredovisningen. Sveriges inträde i EU har resulterat i införandet av IAS/IFRS år 2005. Syfte: Undersökningens syfte är att beskriva hur svensk koncernredovisningspraxis har utvecklats från 1992 till 2003 med avseende på börsnoterade företag samt även att förklara vilka faktorer som har haft betydelse för utvecklingen. Vidare avser undersökningen att förklara hur företagen kommer att behöva anpassa sig till IAS/IFRS och vilka konsekvenser detta kan tänkas föra med sig. Avgränsningar: Studien omfattar endast koncernredovisningspraxis från 1992 och framåt. Endast svenska koncerner, vilka inte är bank- eller försäkringsföretag, och vars moderföretag är noterade på Stockholmsbörsens A-lista samt Attract 40- lista, har undersökts. Genomförande: Det empiriska materialet grundar sig främst på studier av årsredovisningar, tidigare praxisundersökningar samt intervjuer. Resultat: Tidsstudien visar att praxis oftast följer redovisningsregler. Vissa områden inom koncernredovisningen har inte förändrats nämnvärt, medan andra genomlevt omfattande förändringar, som bland annat märks i övergången från försiktighetsprincipen till redovisning enligt en rättvisandebild. Anpassningen till EU i svenska lagar och rekommendationer är den främsta orsaken till förändringarna. Det kan även konstateras, att ett enhetsperspektiv alltmer vunnit genomslag i praxis. För att anpassa sig till IAS/IFRS måste företagen bland annat redovisa till verkliga värden och ge ut ytterligare information, vilket resulterar i redovisning enligt en mer rättvisande bild. Exemplet TeliaSonera visar främst på effekter på balansräkningen med konsekvenser för soliditet och räntabilitet.

Background: Patients who deliberate self harm often feel disappointed with the health care. The consequence of this may be that the patient avoid to seek help after self harming. Nurses' often experience these patients to be difficult and hard to deal with. Both patients' and nurses' thoughts about the situation may affect the situation in a negative way. A good relationship between the caregiver and patient is important. Therefore it is important for the nurses' to know about their attitudes about self harming patients. Aim: To explore nurses' attitudes and experiences meeting patients who deliberate self harm. Method: A literature review was made out of seven qualitative articles. Results: Five themes were extracted. They described experiences and attitudes towards patientswho deliberate self harm. The themes were understanding and acceptance, the need of support, inadequacy, the negative view of the patient and frustration and powerlessness. The theme understanding and acceptance described how the nurses' understood their patients and why they self harmed. The theme called need of support highlighted the importance of support by colleagues and management. The third theme inadequacy reflects the nurses' feelings of inability to handle these patients. The theme that described the negative view of the patient includes many attitudes regarding self harm. Frustration and powerlessness is the theme that showed how nurses'reacted in a self harming situation. Conclusion: The need of knowledge and education for the nurses' were essential. Also the supportfrom colleagues and management were important. To give good care to patients who self harm, nurses' need to know their attitudes and be able to put them aside. This study has shown the importance of debriefing and support in the workgroup. Otherwise the nurse may be run-down by all the feelings regarding these patients. These findings indicate a lot about what the nurses' needs. Not to be forgotten is that especially the patient wins a lot if the nurse can give good health care.

Bakgrund: När en människa drabbats av en ryggmärgskada förändras hela dennes livssituation. Upplevelserna som kan uppstå efter skadan är oftast många. En femtedel av alla ryggmärgsskador drabbar kvinnor, därför har tidigare forskning främst varit inriktat på män. Det har framkommit att det kan vara påfrestande för parförhållanden och självkänslan när någon drabbas av en ryggmärgsskada. Detta kan medföra negativa upplevelser i förhållandet och till sexualiteten. Syfte: Syftet är att beskriva hur ryggmärgsskadade kvinnor upplever sin sexualitet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ design användes. För att analysera de tolv vetenskapliga artiklarna som valts ut användes en innehållsanalys som metod. Resultat: Tre teman bildades: upplevelsen av att vara oattraktiv, upplevelsen av att inte ha kontroll, och förnimmelsen av sexualiteten. Majoriteten upplevde sin sexualitet negativ och förändrad, men att detta kunde ändras desto längre tid den drabbade levde med skadan. Slutsats: Kvinnorna upplevde försämrat självförtroende efter att de drabbats av en ryggmärgsskada. Upplevelser av oro och osäkerhet förekom ofta. Resultatet har medfört djupare förståelse för hur ryggmärgsskadade kvinnor upplever sin sexualitet, vilket har gett ytterligare förståelse för hur viktig sexualiteten kan vara för en män