<p><strong>Síntesis:</strong></p><p><strong></strong>Esta tesina, "Un análisis de la traducción del sueco al español de los fenómenos y palabras culturales en <em>Vi på Saltkråkan</em>", trata de si es posible traducir del sueco al español una obra llena de palabras y expresiones específicas para la cultura sueca. La autora de esta tesina ha examinado si es posible traducir del sueco al español el libro <em>Vi på Saltkråkan</em>, escrito por Astrid Lindgren, sin perder aspectos importantes de la trama, o el entendimiento de la cultura sueca.Para hacer esta investigación la autora ha leído paralelamente el original <em>Vi på Saltkråkan</em> y la traducción <em>Vacaciones en Saltkråkan</em>. El resultado muestra que hay muchas diferencias formales entre los dos textos. La mayoría de ellas tratan de cosas específicas de la cultura sueca, pero que han perdido el sentido al traducir el texto a otra lengua y adaptándolo a ésta. Inicialmente hay una hipótesis de que estas diferencias podían afectar la trama también, pero el resultado muestra que en esta traducción no es así, con lo que esta hipótesis no se verifica. Las diferencias entre el original y la traducción afectan a cómo entiende el lector la cultura sueca y el medio ambiente. Tales diferencias no tienen importancia para la trama, pero sí se ha constatado en la investigación que es difícil traducir la expresión cultural de una lengua a otra atendiendo aspectos culturales sin perder lo específico de cada texto y cultura. <strong></strong></p><p><strong>Hipótesis:</strong></p><p>Es difícil traducir una obra del sueco al español sin perder algo del original porque hay palabras y sintagmas específicos de la lengua fuente. La traducción pierde lo que es específico para la autora y la cultura sueca, y esto puede hacer que la obra pierda algo esencial de la trama. La traducción de una obra, de una lengua a otra, no resulta idéntica en cuanto a la cultura, porque muchas veces hay dificultades en traducir lo que es específico para la cultura fuente.<strong></strong></p><p><strong>Objetivo y propósito:</strong></p><p>Voy a analizar <em>Vacaciones en Saltkråkan</em>, la traducción del sueco al español del libro <em>Vi på Saltkråkan</em>, escrito por Astrid Lindgren, para ver si esta obra pierde la trama o el sentido del texto original. El propósito es examinar si se presentan errores y pérdidas en la traducción que puedan afectar lo específico de este texto. Y si hay, voy a analizar qué tipo de pérdidas y errores, y ver si existen palabras o traducciones que serían mejor en este contexto.</p>

This diploma thesis deals with the topic of Business Process Management, its development and fundamental paradigms in the field of BPM as BPR. The thesis also compares approaches to BPM. Furthermore, it defines the term "process" and describes its classification. The thesis also explains the concept of the process-driven organization, including its characteristics. An integral part of the thesis is the explanation of the holistic approach to BPM and its technical aspect, i.e. the business process modeling which deals with creating the diagrams classified by basic principles of object orientation. The thesis introduces general modeling language UML and its specification in the form of notation BPMN and Eriksson-Penker. Also there are shown few examples of diagrams used in the BPM. All of these findings are then used in the constructing of process models and diagrams in the defined research area of the particular organization.

Denna studie undersöker hur serietecknare gestaltar sig själva visuellt i sina verk. Där undersökningen utgår ifrån konstnären och serietecknaren Ester Erikssons seriebok Jag Esters rester (2017). Fokuset för analysen är huvudkaraktären Ester och hur Ester är en visuell representation av Erikssons självbild. Jag utgår ifrån att karaktären Ester är Erikssons alter ego och med denna studie undersöker jag hur användandet av ett alter ego kan fungera som utgångspunkt för ett konstnärskap. Den självbiografiska serien präglas av autenticitet och subjektivitet där betraktaren förväntar sig att det som skildras är verkligt och sant, men att detta inte nödvändigtvis är fallet då det som framställs är serietecknarens subjektiva uppfattning av sig själv och den upplevda händelsen som presenteras. Det är Erikssons subjektiva uppfattning av jaget som Ester representerar, där Eriksson valt ut vilka egenskaper som hon vill lyfta fram, förstärka eller inte visa alls. Att se på självframställningen som ett alter egot skapar en distans mellan konstnären och det tecknade jaget. Det är distanseringen mellan det upplevda jaget och det konstruerade jaget som sker när ens jag blir till ett alter ego som gör det möjligt att få tillgång till andra sidor av sig själv. Denna distansering sker när serietecknaren tecknar sig själv som en seriefigur.

The present study is a constrative study of a French medical non-fiction text translated into Swedish. The aim of this study is to examine how French participle and noun phrases are translated into Swedish and thus how the two languages differ from each other. After having translated a French medical non-fiction text into Swedish, we have completed an analysis based on previous studies of Olof Eriksson and the translation theory of Vinay &amp; Darbelnet. We have chosen to divid our analyses into types of transpositions which is a term taken from the translation theory of Vinay &amp; Darbelnet. To be able to discuss alternative translation solutions, we have chosen a qualitative approach for our study. The exempels that we have chosen to discuss in our analysis have mainly been selected based on the frequency of the type of transposition in order to show the most frequent types of transpositions. However, we have found a small number of other types of transpositions that we think are interesting, which is why we have chosen to include them in our analysis. We have to a large extent based our study on Olof Eriksson (1993;1997) and his contrastive studies of Swedish and French. The studies of Eriksson have shown that French participle phrases are the most often translated into a Swedish subjunction. But participle phrases into principal phrases have also shown frequent. Eriksson (1997) note that Swedish prefers a verbal structure and actions are expressed in finite verb formes while the French language tend to use nominal structures. For our study, we have also consulted previous studies conducted by students at post-graduate level. These studies have shown that transpositions where frequent when translating from French to Swedish and that french noun phrases where often subject to change in order to make the noun phrase more verbal in the Swedish target text. In our analysis, we saw that the majority of the participle phrases where translated into Swedish subjunctions. Another frequent type of transposition where French participle phrases translated into Swedish principle clauses. In our study we have also chosen to include the gerund phrases into our analysis. However, we have only found two exemples of gerund in the source texte. But these two exemples have been translated into two different structures in the target text. Regarding the noun phrases, a common type of transposition was a French noun phrase into a Swedish subjunction that starts with the Swedish adverbe “hur”. In summary, our results in this study have been similar to those in the previous studies. Our conclusion is that the Swedish language is centered around the verb while the French language is more centerd around the noun.

Med en stor central hall på över fyra våningar skiljer sig byggnaden från det klassiska konstmuseet. Rummet ger med sina vita betongväggar och massiva skala inte bara plats åt konsten, utan förstärker den också. Det diffusa ljuset från takfönstret ger en sakral stämning och hallen kan hålla allt från en enskild tavla till enorma statyer, men också filmvisningar och teater. Samtidigt finns möjligheter till mer traditionella utställningar i de mindre omgivande hallarna. I övrigt finns möjlighet till föreläsningar och undervisning i anslutning till entrén och shoppen.       Byggnaden är också mer än bara en konsthall för Uppsala och årummet. De sunkiga båtarna tas bort och istället skapas ett stadsrum där parken möts av terrasser och byggnader på andra sidan vattnet. En restaurang med uteservering i söderläge mot parken ramar in och skapar en ny mötesplats i ett idag outnyttjad vattenrum. Konsthallen vänder sig mot parken och försöker vara lagom iögonfallande i skarpa linjer, vit betong och svarta granit, utan att ta för mycket plats på kajen. / The building differs from the traditional art museum with a large central hall with a height of over four stories.  The room with its massive white concrete walls does not only provide a place for art, but enhances it.  The faded light from the skylight creates an atmosphere of serenity and the room can give space for everything from the smallest painting to large statues, but also theatre and screenings.  The smaller surrounding rooms can house more traditional exhibitions.  In connection with the entrance and shop there are rooms for lectures and workshops. The structure gives more than just an art gallery to Uppsala and the river with its surroundings. The old boats are removed and the park is instead met with terraces at the opposite side of the water.  A restaurant in conjunction with the terraces frames the water and creates a venue in an otherwise unused water space. The entrance faces the park and attempts to be eye-caching in sharp lines, white concrete and black polished granite, without being too extreme.

No description available.

Bakgrund: Övergången från det egna hemmet till ett särskilt boende kan vara en påfrestande och komplicerad process för de äldre personerna enligt sjuksköterskor och anhöriga. Övergången kan ske på grund av att de äldre personerna inte längre kan tillgodose sina grundläggande behov. Det egna hemmet har dock en viktig roll för dem äldre personernas identitet, trygghet och självbestämmande. Syfte: Syftet var att beskriva äldre personers upplevelser av övergång från det egna hemmet till särskilt boende. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans. Resultat:I resultatet uppkom det två teman. Inom temat “Upplevelser av existentiella förluster” framgår det tre subteman, förlust av trygghet, självbestämmande och identitet. I temat “Upplevelser av att finna sig till rätta på det särskilda boendet” framgår det tre subteman, upplevelser av samhörighet, kontroll och att bibehålla identiteten. Slutsats: Övergången kan vara en komplicerad process där olika aspekter av de äldre personernas upplevelser träder fram. De äldre personernas bibehållande av självbestämmande är av betydelse för dem äldres upplevelse av övergången. Det är med hjälp av kunskapen gällande vad som ger upphov till upplevelserna som sjuksköterskor kan bidra till att de äldre upplever en värdig övergång till det särskilda boendet.

Uppsatsen analyserar de fem närmsta familjekaraktärerna i tre kapitelböcker av RoseLagercrantz och Eva Erikssons populära bokserie om Dunne. Böckerna som analyseras ärMitt lyckliga liv (2010), Lycklig den som Dunne får (2018) samt Kärlek är bättre än ingenkärlek (2019). Syftet med studien är att analysera vilka karaktärsdrag familjekaraktärerna harsamt att dra paralleller mellan familjekaraktärernas egenskaper och Dunnes handlingar ochlivsval. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är en kvalitativ textanalys med fokus påkaraktärer och dess uppbyggnad. I karaktärsanalysen har litteraturvetarna Maria Nikolajeva(2017) och Lena Kårelands (2015) verktyg för karaktärsanalyser använts. Analysen visar attde aktuella karaktärerna både är stereotyper och komplexa sammansättningar.Familjekaraktärerna påverkar Dunnes handlingar i oväntade riktningar. Studien visar också attbokserien om Dunne är en bra utgångspunkt i undervisningssammanhang om olikafamiljekonstellationer för grundskolans yngre åldrar.

I have studied the Swedish artist formation ”1947 års män” with a sociological perspective based on the ideas of Pierre Bourdieu. I initially made a study of the group as a whole, and after that I chose to focus on the sculptors Liss Eriksson, Arne Jones and Knut-Erik Lindberg. I have examined why some of the artists in the formation became more successful than others. My results show that the ones who were versed in culture or came from an economically or intellectually stronger background also were considered to be the most pioneering artists. These artists also were the ones who became noticed by the art critics at their break-through exhibition in Stockholm in 1947. The art critics’ reviews likely had an impact on the future careers of the artists, as well as on the extent of which they came to be reminded today. / Jag har studerat konstnärsgruppen ”1947 års män” utifrån ett kultursociologiskt perspektiv. Jag gjorde först en studie av hela gruppen, för att sedan fokusera på gruppens skulptörer Liss Eriksson, Arne Jones och Knut-Erik Lindberg. Jag ville undersöka varför vissa av medlemmarna i gruppen blev framgångsrika konstnärer som än idag är ihågkomna, och varför andra inte blev det. Jag kom fram till att det var de konstnärer som hade goda sociala kontakter, var kulturellt och intellektuellt bevandrade eller kom från ekonomiskt starka hem som gjorde det som uppfattades som den mest banbrytande konsten och kom att av konstkritikerna tillskrivas som mest intressanta vid tiden för deras genombrottsutställning 1947. Denna reception lär sedan också ha påverkat även konstnärernas fortsatta karriärer i form av uppdrag, utställningar och inköp till viktiga konstsamlingar och kan även ha påverkat dagens beskrivning av vissa av konstnärerna i gruppen som mer framstående än andra.

Bakgrund: Patienten som vårdas oralt intuberad på intensivvårdsavdelning får successivt försämrad munhälsa. Endotrakealtuben orsakar muntorrhet, risk för trycksår samt ansamling av bakterier och plack, vilket innebär ett lidande för patienten i form av påverkad munhälsa. Studien fokuserar på specialistsjuksköterskans roll att förebygga och lindra patientens lidande genom att undersöka munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa. Syfte: Att sammanställa munvårdsåtgärder som påverkar munhälsa hos patienter som vårdas oralt intuberade. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats. Munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa har i studierna undersökts genom olika utfallsmått och metoder. Resultatet av munvårdsåtgärdernas påverkan på munhälsa sammanställdes genom kategorierna munskölj, mekanisk rengöring, munvårdsprotokoll och fixation av endotrakealtub, uppdelat på utfallsmåtten bakterier och plack samt munslemhinnans status. Resultat: De munskölj som undersöktes resulterade i varierat positiv, utebliven och negativ påverkan på bakterier och plack samt munslemhinnan. Alla metoder av mekanisk rengöring hade positiv påverkan på munhälsa. Munvårdsprotokoll med individanpassad frekvens och ompositionering av endotrakealtuben hade positiv påverkan på munhälsa. Fixationer av endotrakealtuben påverkade munslemhinnan både positivt och negativt. Slutsats: Munvårdsåtgärder påverkar munhälsa hos patienten som vårdas oralt intuberad med både positiv, utebliven och negativ påverkan. Specialistsjuksköterskan kan förebygga samtlindra patientens lidande genom bedömning av munhälsan och tillämpning av individanpassade munvårdsåtgärder. Eftersom munvårdsåtgärder även kan leda till negativ påverkan på munhälsa är det av stor vikt att specialistsjuksköterskan även utvärderar effekten av tillämpade munvårdsåtgärder. / Background: Patients who is orally intubated in intensive care units gradually deteriorates oral health. Endotracheal tubes causes dry mouth, pressure ulcers, bacteria and plaque, which implies suffering from affected oral health. The study focuses in the specialist nurse's role in preventing and alleviating patients’ suffering by examining measures of oral care whichaffects oral health. Aim: To compile measures of oral care that affect oral health in patients who are orally intubated. Method: Quantitative literature review with systematic approach. The impact of oral care on oral health has in the studies been measured through different outcomes and methods. The result of the oral cares’ impact on oral health were compiled through the categories mouthwash, mechanical cleaning, oral care protocol and endotracheal tube fixation, divided by the outcomes bacteria and plaque and the status of oral mucosa. Results: Mouthwashes resulted in varied positive, absent and negative effects on bacteria and plaque as well as the oral mucosa. All methods of mechanical cleaning had a positive effect on oral health. Oral care protocols with individualized frequency and repositioning of the endotracheal tube had a positive effect on oral health. Endotracheal tube fixations affected the oral mucosa both positively and negatively. Conclusion: Oral care affects oral health of patients who are orally intubated with both positively, absent and negatively effect. Specialist nurses can prevent and alleviate thepatient's suffering with assessment of oral health and individualized oral care. It is of utmost importance that the nurse evaluates the effect since oral care also can result in negative impact on oral health.