One task of school is to counteract traditional gender patterns. Literature is an actor which can affect people’s perceptions of what is feminine and what is masculine. It can therefore be worth looking at the works of fiction that are available for pupils in school. A book that is popular among children and adolescents is Twilight (2007). The aim of this essay is to see how the characters Bella and Edward in Twilight are portrayed in relation to traditional and norm-breaking gender patterns. Earlier research on gender in children’s literature and earlier studies of Twilight have been used as a foundation for the analysis. The method applied in the study is character analysis with the focus on genre theory. The analysis shows that Bella is depicted as a vulnerable but brave girl, while Edward is portrayed as an emotional but strong boy. It is possible to find both traditional and norm-breaking gender patterns in the book.

The goal of this essay is to examine the gender systems and potential critique of these gender systems in Makten and Felet med Eden using a discourse analysis and a character analysis focused on gender. These findings are then tested for their potential didactic potential, and this is connected to the values that must be present in Swedish schools. This essay finds that both books have aspects that confirm and contradict current gender norms. Makten contains a lot of critique of these structures, while Felet med Eden is somewhat contradictory in its critique. Both books were found to have didactic potential and could favorably be used in work focused on gender from the perspective of the fundamental values of the Swedish school system (värdegrunden).

No description available.

Syftet med den här uppsatsen är att tolka Janne i Peter Pohls Janne, min vän utifrån ett queerteoretiskt perspektiv. Genom att använda mig av queerteorins tankar om kön/genus, normalitet och identitet tror jag mig kunna ge en alternativ bild av Jannes liv. Mitt mål är att försöka hitta en bild som skiljer sig från den, så ofta förekommande i tidigare forskning, om flickan som måste klä ut sig till kille för att ha en chans till frihet. Istället kommer jag fokusera på hur Janne, i vänskapen med Krille och gänget, får möjlighet att skapa en identitet och ett liv på egna premisser.

Denna uppsats gör en ekokritisk analys av Studio Ghiblis film PrinsessanMononoke (1997), skriven och regisserad av Hayao Miyazaki. Filmenshuvudkaraktärer Ashitaka, San, Lady Eboshi och Hjortguden analyseras med hjälpav Jens Eders modell karaktärsklockan för att få fram respektive karaktärs relationtill naturen och hur det påverkar filmens handling och tema. Karaktärsanalysendiskuteras sedan utifrån de ekokritiska begreppen pastoral, vildmark, apokalyps,boplats [dwelling] och antropomorfism.Huvudkaraktärernas olika förhållande till naturen ger exempel på alla ovannämnda begrepp. Det är komplexa relationer till naturen och de övrigakaraktärerna som visas i filmen. Detta syns tydligt i filmens tematik som dennauppsats anser vara just relationen mellan människa och natur och där naturenspelar en viktig roll i hur handlingen fortskrider genom naturgudar, skogsandaroch själva miljöernas påverkan på handlingen.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur genus framställs hos karaktärerna i två historiska romaner som används i årskurs 4-6. Mer specifikt undersöker studien hur centrala karaktärer i romanerna Drakskeppet (1997) och Nattkorpen (2021) skildras utifrån ett genusperspektiv. I studien har en kvalitativ analys genomförts som undersökt vilka könsstereotypa respektive normbrytande egenskaper som centrala karaktärer ur de båda romanerna besitter. Utifrån analysen har karaktärerna sedan i resultatet kategoriserats som könsstereotypa eller normbrytande karaktärer. Resultatet visar att sju av tolv karaktärer som analyserats kan betraktas som normbrytande, medan fem av tolv analyserade karaktärer följaktligen är könsstereotypt skildrade. I resultatet framgår också att Drakskeppet innehåller fler könsstereotypa skildringar än Nattkorpen. Med utgångspunkt i analys och resultat har studien i resultatdiskussionen kunnat jämföra hur genus framställs i de båda romanerna och belysa aspekter kring hur miljön i romanerna påverkar hur genus framställs. Resultatet har också utmynnat i en diskussion kring hur romanerna påverkar elevers uppfattning om genus och hur de i undervisningssituationer kan användas för att utveckla eleverna uppfattning om genus och få elever att ifrågasätta traditionella genusmönster. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

I syfte att undersöka likheterna och skillnaderna mellan klassisk Hollywooddramaturgi och alternativ dramaturgi har denna uppsats utfört en innehållsanalytisk undersökning av manusen till Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans Förbannelse och Naked. Frågeställningarna har formulerats för att komma fram till hur aspekten mål påverkar ett manus, hur målen påverkar handlingen och vad för dramaturgi som går att urskilja via denna aspekt i de två valda manusen. Resultaten visade att protagonisterna i manusen hade likheter, främst vad gäller deras skicklighet att använda tal som ett vapen, dock i två olika syften. Måltydligheten i manusen skiljde sig, där manuset till Pirates of the Caribbean: Svarta Pärlans Förbannelse, visade på en måltydlighet som inte återfanns i Naked. Analyserna resulterade i slutsatsen att klassisk dramaturgi är svår att följa till punkt och pricka i praktiken och att manus ofta kräver ett bryt av den norm som dramaturgier utgör.

För många kan film vara deras första kontakt med en blind person och därför är det väsentligt att blinda representeras på ett rättvist sätt. 36 internationella filmer analyserades för att se vilka hjälpmedel som användes i filmerna och hur detta relaterar till hur det ser ut i Sverige. Av de 36 filmerna valdes fyra ut där huvudkaraktärerna analyserades utefter teorier från Eder och Schweintz. Resultatet av karaktärsanalysen visar att de blinda karaktärerna gestaltas på olika sätt och har olika stereotyper. Den vanligaste stereotypen är att den blinda karaktären saknar sin syn och vill ha tillbaka den. En stereotyp som däremot inte var vanlig i dessa filmer var annorlunda ögon eller användandet av solglasögon. Majoriteten av de blinda karaktärerna såg ut som de seende karaktärerna förutom när de använde hjälpmedel som en vit käpp eller ledarhund. Statistiken från filmerna visar inte en lika jämställd bild som statistiken från Synskadades riksförbund. Det är fler filmer med blinda män än blinda kvinnor vilket syns tydligast i statistiken om vit käpp. Ledarhundsstatistiken stämmer bättre överens med statistiken från Synskadades riksförbund som visar att det är några fler kvinnor än män som använder ledarhund. Slutsatsen blir därför att många av filmerna visar upp en blind karaktär som någon kan känna igen sig i, även fast karaktären visar upp en stereotyp. Representationen av blinda karaktärer visar nu en större bild av vad de kan göra än vad som visades innan 2000-talet.

Syftet med denna uppsats är att analysera och diskutera kring hur kvinnliga protagonister representeras i tre olika sydkoreanska dramaserier. Undersökningen utgår ifrån ett västerländskt genusperspektiv för att se vad för bild dramaserierna ger av den kvinnliga rollen till en internationell publik. Analysen kommer genomföras med hjälp av Jens Eders analysmetod och diskussionen kommer ta stöd ifrån Yvonne Hirdmans genusteori. Dramaserierna som har valts till denna studie är Boys over Flowers (2009), Heirs (2013) och Secret Garden (2010). I resultatet kan vi se många likheter mellan de tre kvinnliga karaktärerna trots att deras karaktärsutveckling är helt olika ifrån varandra. Även två distinkta gestaltningar av den kvinnliga rollen kan urskiljas, en som förhåller sig till den patriarkala könsmaktsordningen och en som förespråkar om jämställdhet mellan könen. Denna uppdelning visas dock vara problematisk eftersom de normaliserar varandra och på så sätt även normaliserar isärhållandet mellan mannen och kvinnan och hierarkiska principer.

Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om Wonder Woman är en komplett hjälte. Utefter Aristoteles dygdeetik och Voglers hjälteresa analyserar vi filmen Wonder Woman från 2017 samt ett icke producerat manus med samma titel. I uppsatsens sista kapitel diskuterar vi sedan kring hur genus har påverkat Wonder Womans möjlighet att framstå som en komplett hjälte. I analysen kommer vi fram till att filmen i jämförelse med manuset är nästintill strukturellt perfekt gällande hjälteresan och ytterligare förstärks av användningen av dygder. Vidare anser vi att gestaltningen av filmens Wonder Woman har påverkats av de karaktärsdrag som originalkaraktären påvisade under 1940-talet. Vi kommer fram till att det är framförallt av dessa två anledningar, samt att hon inte förhåller sig till det maskulina superhjälteidealet, som gör att Diana kan betraktas som en ultimat hjälte vid filmens slut, men inte vid manusets.