HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård. Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet.

No description available.

Den här uppsatsen undersöker Askungens förändring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, där analys av maktförhållanden i sagan ingår. Analysen går igenom tre olika versioner av Askungen som jämförs med varandra. Jag har tagit hjälp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har ägnats sig åt inom detta område. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier används i uppsatsen för att öppna upp sagan från flera håll.

Denna studie behandlar de fyra böckerna Brott och straff av Fjodor Dostojevskij, Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar alla tre skrivna av Jerker Eriksson och Håkan Axlander- Sundquist. Jag utför en illustrativ komparativ analys av mördarnas psyke och böckernas struktur samt undersöker det didaktiska värdet av att göra denna studie. Genom att psykologiskt analysera böckernas mördare har jag kunnat göra en psykologisk profil till de fyra. Raskolnikov som är dubbelmördare i kriminalromanen Brott och straff har en narcissistisk, schizofren läggning som beror på att hans omedvetna strider med det medvetna om det moraliska i att mörda. Viggo Dürer, den onda mördaren av ett femtiotal barn, som figurerar i trilogin är klart psykopatisk med en könsidentitetskonflikt. Victoria Bergman, den trasiga föräldramördaren som är huvudperson i Kråkflickan, Hungerelden och Pythians anvisningar lider av dissociativ personlighetsstörning till följd av upprepade övergrepp i barndomen. Hon är hjälten och detektiven på samma gång. Hennes dotter Madeleine, bortadopterad från födseln, är den som utför ett tiotal mord i trilogin. Med en liknande uppväxt som sin mamma är hon närmast psykopatisk och mördar med motivet hämnd. Victoria Bergman- trilogin faller inom ramen för både en detektivroman och en pusseldeckare, då läsaren får följa offer, förövare och detektiv och samtidigt själv ikläda sig rollen som den undersökande brottsutredaren. Det didaktiska värdet i min studie anser jag vara högt, då den för mig öppnat dörrar att som pedagog lättare ska kunna introducera äldre litteratur som ingår i kanon. Äldre litteratur kan komparativt studeras med hjälp av nyare som ligger närmare elevernas världsbild och då är lättare att ta till sig. All litteratur i min studie kan användas som underlag till värdegrundsdiskussioner och därmed låter eleverna uppnå en större förståelse för sin omvärld och sig själva.

Denna uppsats syftar till att undersöka en nutida ungdomsroman inom den realistiska genren för att se om det överensstämmer med den utvecklingspsykologiska teorin. Tiden som ungdom har ur ett historiskt perspektiv vuxit i antal år räknat och den har även kommit att bli alltmer komplex då det kommer till val av livsbana. Ungdomar idag är inte längre av tradition bundna till yrke, geografisk plats eller social klass, detta är ju givetvis positivt, men hur bidrar denna konturlöshet till vår utveckling?

No description available.

Abstract  The purpose of the thesis was to immerse myself in a written style analysis with notation, history and contemporaneity. I have compared four different fiddlers who play slängpolska from eastern Södermanland. An older sound recording with Gustaf Wetter from 1966 was an addition for the historical part. The present was represented by Leif Johansson, Christina Frohm and Ulf Lundgren which I recorded as solo recordings in 2012. Through the recordings I could immerse myself in melody, rhythm, harmony and sound. The process would then lead to me performing a solo at the graduation concert with the tune that all the contemporary fiddlers played. I played the similarities and differences between the variations that the three fiddlers made of the same tune: Slängpolska after Axel Axelsson from Östtorp and Anders Andersson from Lästringe in Södermanland, Sweden. Then I added my own way of playing the tune as a further variation. The result shows that there is a certain similarity between all four of us in rhythm and expression. Environment and heritage have an impact on our way of playing since the tradition goes from fiddler to fiddler. Therefore, the slängpolskan is played in a way typical for eastern Södermanland. It is also noted that the same slängpolska can be played with great variation as it is a type of tune that is permissive and durable in terms of style. Each fiddler is unique and therefore there are both similarities and differences in style.  The graduation concert was done together with my twin sister Madliene Ahlström Eriksson and therefore the title of the concert was "Sister Concert". We wanted to make two graduation concerts into a joint concert and with two acts including an intermission. We wanted to create a varied concert with everything from solos to twenty-six musicians and dancers on stage at the same time. We chose music that is close to both Madliene and me. Both traditional and newly written with a focus on interplay, play to dance and dance to play. The concert reflected the years before Kungl. Musikhögskolan (KMH), the time during KMH and the time after KMH. / Sammanfattning  Syftet med examensarbetet var att fördjupa mig i en skriftlig stilanalys med notation, historia och samtid. Jag har jämfört fyra olika spelmän som spelar slängpolska från östra Södermanland. En äldre ljudinspelning med Gustaf Wetter från år 1966 var ett tillskott för det historiska. Samtiden representerades av Leif Johansson, Christina Frohm och Ulf Lundgren som jag spelade in som soloinspelningar under år 2012. Genom inspelningarna kunde jag fördjupa mig i melodi, rytm, harmonik och klang. Processen skulle sedan leda till att jag framförde ett solo på examenskonserten med den låt som alla de samtida spelmännen spelade. Jag spelade upp likheter och olikheter mellan de variationer som de tre spelmännen gjorde av en och samma låt: Slängpolska efter Axel Axelsson från Östtorp och Anders Andersson från Lästringe i Södermanland. Därefter lade jag till mitt eget spelsätt av låten som ytterligare en variation. Resultatet visar det sig att det finns en viss likhet mellan oss alla fyra i sväng och uttryck. Miljö och hemvist har en inverkan på vårt spel och genom traditionen som går från spelman till spelman. Därför spelas slängpolskan på ett östra sörmländskt vis. Det konstateras också att en och samma slängpolska kan spelas med stor variation då det är en låttyp som är tillåtande och tålig vad gäller stil. Varje spelman är unik och därför finns både likheter och olikheter i spelsättet.  Examenskonserten gjordes tillsammans med min tvillingsyster Madliene Ahlström Eriksson och därför blev titeln på konserten ”Systerkonsert”. Vi ville göra två examenskonserter till en gemensam konsert och med två akter inkluderat paus. Vi ville skapa en varierad konsert med allt från solon till tjugosex musiker och dansare på scenen samtidigt. Vi valde musik som ligger både Madliene och mig nära. Både traditionellt och nyskrivet med fokus på samspel, spel till dans och dans till spel. Konserten återspeglade åren innan Kungl. Musikhögskolan (KMH), tiden under KMH och tiden efter KMH. / <p><strong>Systerkonsert </strong><strong>Examenskonsert </strong></p><p><strong>Madliene Ahlström Eriksson &amp; Caroline Eriksson </strong></p><p>9 sep. 2023 kl. 16.00</p><p>Kungasalen, Kungl. Musikhögskolan i Stockholm </p><p><strong></strong></p><p><strong>PROGRAMORDNING</strong></p><p><strong></strong></p><p><strong>Rulin &amp; Ericsson </strong></p><p>Musik: Polska efter Carl Viktor Rulin, Lerbäck, Närke &amp; Polska efter Pehr Ericsson, Helgarö, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong>Eder bröllopsdag </strong></p><p>Musik: Brudmarsch till Markus och Rebecca Kviberg, komponerad av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene.</p><p><strong></strong><strong>Näckstämda - Tyska klockorna </strong></p><p>Text: Madliene, bearbetad av Carin. Musik: Pelle Björnlert från Vråka, Kalmar. Björnlerts variant av Tyska klockorna har han från boken Svenska låtar 20, Östergötland, med Arvid Bergvall och Pelle Fors, de båda från Rönö socken, Östergötland. Gustaf Wetter från Katrineholm, Södermanland. Gustaf har sin variant av ”Tiska klocko” / Tyska klocko efter Anders Petter Andersson och August Widmark, de båda från Vingåker socken, Södermanland. Ur A.P. Anderssons bok Låtar och visor från Södermanland och Närke. Pär Näsboms född i Tierps kyrkby, Uppland, men nu boende i Winterthur, Schweiz. Proveniens Uppland. Näsboms variant av Tyska klockorna har han efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Madliene. Koreografi &amp; dansare: Carin &amp; Jan-Olof. </p><p><strong>Hornlåt efter Liss-Mats Anna </strong></p><p>Musik: Hornlåt efter Liss-Mats Anna Ersson från Dalbyn, Ore. Arr: Madliene. Musiker: Caroline, Ida Maria, Leif &amp; Madliene. </p><p><strong>Lästringe storpolska </strong></p><p>Musik: Lästringe storpolska efter Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene.</p><p><strong>Dans till Fryksdalsmelodi </strong></p><p>Dansen: Dans till Fryksdalsmelodi finns i sex stycken olika Fryksdalsmelodier och som har använts genom historien. Här får ni höra en av dem som vi tycker om att spela. Musik: Dans till Fryksdalsmelodi. Arr: Troligt komponerad inom folkdansrörelsen och L. Johansson Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. <strong></strong></p><p><strong>Åttamanengel </strong></p><p>Österbotten har- och är ett svenskt kulturområde och i dansen får ni se danserna; engelska, kadrilj, galopp och polska som flätas samman i två låtmelodier. Första låten går i 2-takt och andra låten går i 3-takt. 3-takts polskan är väldigt lik “Skräddarepolskan” från Sörmland upptecknad efter K.P. Leffler. C. M. Bellman använde Skräddarepolskan-melodin i utbildningssyfte om sexdondelspolskans stil, för att kunna konstruera fram en grundmelodi på åttondelar i åttondelspolskestil av samma polska. Melodin passar lika bra som både åttondelspolska och sexdondelspolska. Bellman namngav därför melodin till “Fackeldansen” som ingick i hans utbildning om “Balen på Gröna Lund” och utlärningen om åttondels- och sexdondelspolskans likheter och olikheter. Musik: Åttamanengel från Korsholm i Österbotten. Arr: Folkdansrörelsen och L. Johansson. Musiker: Caroline, Leif &amp; Madliene. Dansare från Skansens folkdanslag: Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>Lilla Barn </strong></p><p>Text: Stina Engelbrecht. Musik: Jens Engelbrecht. Arr: S &amp; T. Engelbrecht, Caroline, Daniel &amp; Madliene. Musiker: Caroline, Daniel, Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>När musiken spelar </strong></p><p>Text &amp; musik: Trad. Arr: Madliene. Musiker: Josephine &amp; Madliene.</p><p><strong>Vågsveparn </strong></p><p>Musik: John McSherry, originaltitel “<em>The Wave Sweeper</em>”, Irland. Arr: Caroline, Daniel &amp; Magnus. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>Konstant </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Grupp: Albatross: Caroline, Daniel &amp; Magnus. </p><p><strong>T-korsning &amp; Kärl-eken </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. <strong></strong></p><p><strong>Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega </strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Anders Larsson från Sexdrega, Västergötland. Arr: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Jakob, Madliene, Nora &amp; Torunn. Samt Daniel &amp; Magnus från Albatross. Dansare: Marita &amp; Thommas. </p><p><strong>Slängpolska i östra Södermanland <em>- en jämförelse mellan fyra spelmän </em></strong></p><p>Musik: Slängpolska efter Axel Axelsson, Östtorp &amp; Anders Andersson, Lästringe, Södermanland. Musiker: Caroline.</p><p><strong>Blekingepolskan </strong></p><p>Musik: Caroline och Madliene har den efter Bo “Bosse” Larsson, Björklinge, Uppland. Som i sin tur har den efter "Viksta-Lasse", Leonard Larsson, Viksta, Uppland. Arr. &amp; musiker: Caroline &amp; Madliene. <strong></strong></p><p><strong>Lilla Lasse </strong></p><p>Musik: Slängpolskor från Mörkö, Södermanland. Nummer 659 och 649 från Sörmländska Låtar. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Vi ska dansa med Sara</strong></p><p>Text &amp; musik: Vispolska från Mörkö, Södermanland. Nummer 662 från <em>Sörmländska Låtar.</em> Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Ragatan </strong></p><p>Musik: Ragatan komponerad av Caroline Eriksson från Trosa, Södermanland. Samt <em>Korta Rosenberg</em>, slängpolska efter Anders Gustaf Rosenberg från Mellösa socken, Södermanland. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Skärborgarvisan</strong> </p><p>Text &amp; musik: Skärborgarvisan från Trosa efter Claes Hagström, som har den efter sin far Gotthard Hagström Stensund/Trosa, Södermanland. Samt låt nummer 661 från Anders Gustav Andersson från Mörkö, i samlingen <em>Sörmländska låtar</em>. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Äh, jag tror ja’ ska ta å’ gå hem ja’ </strong></p><p>Musik: Schottis av Madliene Ahlström Eriksson från Trosa, Södermanland och Sofia Svahn från Ore, Dalarna. Arr. &amp; musiker: Caroline Madliene, Sunniva. Dans och koreografi: Carin och Jan-Olof. Grupp: Tradpunkt med dansare.</p><p><strong>Burr i magen </strong></p><p>Musik: Burr i magen av Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline Koreografi: Caroline. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakobm, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa. </p><p><strong>No poker face </strong></p><p>Musik: Caroline Eriksson, Trosa, Södermanland. Arr: Caroline. Koreografi: Carin &amp; Jan-Olof. Musiker: Caroline, Cecilia, Danie, Elsa, Gustav, Hanna, Hannes, Ida Maria, Jakob, Josephine, Leif, Madliene, Magnus, Nora, Sunniva &amp; Torunn. Dansare: Carin, Jan-Olof, Marita, Mattias, Mikael, Mira, Olle, Thommas, Wendi &amp; Åsa.</p><p>______________________________________</p><p><strong></strong></p><p><strong>Alla medmusiker och dansare: </strong></p><p>Carin Alnebratt - Dans</p><p>Caroline Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa och sång</p><p>Cecilia Etterlin - Fiol</p><p>Daniel Fredriksson - Mandora och mandola</p><p>Elsa Örde - Fiol</p><p>Gustav Stavbom - Fiol</p><p>Hanna Areskoug - Fiol</p><p>Hannes Ahlinder - Nyckelharpa</p><p>Ida Maria Schwahn - Fiol</p><p>Jakob Grunditz - Nyckelharpa</p><p>Jan-Olof Johansson - Dans</p><p>Josephine Betschart - Sång och rytminstrument</p><p>Leif Johansson - Fiol</p><p>Madliene Ahlström Eriksson - Fioler, nyckelharpa, oktavnyckelharpa, sång och gitarr</p><p>Magnus Lundmark - Slagverk</p><p>Marita Lagergren Lindberg - Dans</p><p>Mattias Lindberg - Dans</p><p>Mikael Lindberg - Dans</p><p>Mira Loringer - Dans</p><p>Nora Lilja - Fiol</p><p>Olle Hovmark - Dans</p><p>Sunniva Abelli - Nyckelharpa och sång</p><p>Thommas Andersen - Dans</p><p>Torunn Thurfjell - Nyckelharpa</p><p>Wendi Löffler - Dans</p><p>Åsa Hannegård - Dans </p><p></p>

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation.  Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.  Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences.  Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp ha / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp har. / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.