Syftet med denna uppsats är att undersöka hur några personer som bor i Leksands kommun förhandlar och resonerar kring relationen mellan ishockey och kultur. Detta har gjorts med hjälp av Bourdieus fältbegrepp för att synliggöra de strategier som används för att uttrycka denna relation. Jag har utfört fem intervjuer med totalt sex personer som på olika sätt är engagerade i frågan. Intervjupersonerna har fått berätta relativt fritt om sina uppfattningar och resonemang, och genom detta förs en diskussion kring hur deras strategiska användande av kapital ser ut och hur detta påverkar såväl dem själva som andra.

I den här uppsatsen har jag applicerat ett ritualperspektiv i en ny situation, nämligen sociala medier. Uppsala Gäris är en separatistisk grupp för kvinnor och ickebinära med koppling till Uppsala och Uppsala län. I uppsatsen frågade jag hur ritualerna i Uppsala Gäris ser ut och vad de har för beståndsdelar, varför ritualerna sker och vilka sociala ordningar som ses som problem och vilka ritualen försöker etablera. Jag frågade också hur communitas manifesterar sig och organiseras i Uppsala Gäris. Genom intervjuer och netnografi har jag kommit fram till att ritualerna är oförutsedda och orienterade efter gruppen, eftersom mycket fokus ligger på gemenskapen och dess communitas och förnyande kraft. Communitas uppstår på grund av gruppens gemensamma upplevelse av att de är utsatta i Uppsala och vilja att etablera en ny social ordning.

From a queer phenomenological perspective, this study has examined how lesbian couples relate to a sexualized geography and what strategies they utilize to move in different spaces of the public domain in Stockholm, Sweden. The empirical material that forms the basis of this study consists of three semi-structured interviews conducted with three lesbian couples of different ages and backgrounds. The analysis of the empirical material that was carried out, looked closely at how conflicts and social positioning was articulated in the informant’s testimonies. Among other things, the study concluded that access to lesbian spaces was conditional on the couple’s prerequisites. The distinctive strategies that the couples utilized to move around in the public domain was related to spatial organization, language use and stereotyping.

Syftet med denna uppsatsen är att undersöka kvinnliga normer och ideal vid porträtterandet av kvinann som superhjälte. Studien fokuserar på följande karaktärer, Captain Marvel samt Black Widow. Studien berör följande frågor: - Hur framställs Captain Marvel respektive Black Widow?·     - Vilka normer och ideal framställs? Hur upprätthålls dessa? - Bryter kvinnorna mot normer och ideal, hur samt vad leder det till?

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan bilen och bilentusiasten, hur samspelet där de båda agerar som aktörer ser ut och varför. För att besvara detta utgår studien från två teoretiska ramverk som kopplas ihop där den ena är karisma och den andra är aktör-nätverksteori. Etnografin är inhämtad genom traditionella etnologiska medel, intervjuer med informanter samt deltagande observationer i fältet. Resultatet från att kombinera och applicera dessa två teoretiska ramverk är att människan aktivt förändrar och formar bilar i syfte att bygga sociala relationer med andra människor, öka sin egen mobilitet och att uppnå en form utav självuppfyllelse, såsom adrenalin, nostalgi eller erkännande. Bilen i sin tur blir en icke-mänsklig aktör i denna relation, blir både föremål för den affektiva känslan människan jagar efter och upprätthåller ett nätverk och expanderar det genom den kunskap den generar.

No description available.

Syftet med denna etnologiska studie är att få en förståelse för hur föräldrar och vårdnadshavare upplever trygghet för sina barn i skolan. Genom intervjuer och enkätsvar undersöker studien hur föräldrars och vårdnadshavares känslor av bland annat oro, lugn och förtroende påverkar deras syn på skolan. Med en fenomenologisk ansats strävar studien efter att undersöka föräldrar och vårdnadshavares subjektiva upplevelser och perspektiv av skolan som en trygg eller otrygg plats för sina barn. Resultatet av studien synliggör komplexiteten och subjektiviteten i föräldrarnas och vårdnadshavarnas berättelser, där känslor, deras barns trivsel, skolans tydlighet och kommunikation spelar en viktig roll för att förstå deras upplevelse av trygghet.

No description available.

Syftet i den här studien är att undersöka hur utövare av kulning framhåller autenticitet och utifrån detta diskutera vad det har för betydelse för fenomenet kulning. Studiens huvudsakliga material består av intervjuer med personer som utövar kulning vilket kompletteras med arkiv- och internetbaserat material. Utöver att autenticitet är ett emiskt begrepp är det ett etiskt sådant då det är en av studiens teoretiska utgångspunkter. Studien har även en diskursteoretisk utgångspunkt vilket används i materialframställning och för att diskutera intervjupersonernas framställningar av autenticitet. Studien presenterar olika aspekter som avgör kulningens autenticitet och att förståelsen av dessa som autentiska bottnar i hur de relaterar till ett ursprungligt användande. Studien visar även att autenticitet är föränderligt och varierar beroende på vilken diskurs kulning är situerat inom. Avslutningsvis diskuteras en möjlig uppdelning av fenomenet. Att kulning inom fäbodväsendet och kulning som ett konstnärligt uttryck kan förstås som två olika fenomen. Diskussionen framhåller vad som talar för och emot en sådan dikotomi och vad det innebär.