Two of the global megatrends today are the green and digital transition. Climate change, loss of biodiversity, and an increasing scarcity of resources coincide with rapid technological development which is fundamentally altering societies. Acknowledging the importance of this topic, the purpose of this study was to investigate how six large companies in Sweden perceive the potential of the new EU twin strategy which seeks to converge the green and digital transition. Through six semi-structured in depth-interviews, the study investigates how prepared these companies are for the twin transition, what challenges and opportunities they perceive with the EU twin strategy, and how their perceptions could be put in a broader context. The result shows that the companies perceived the twin strategy in a positive light, although only 1 out of 6 companies were aware of the twin strategy before the interviews. The potential of the twin strategy was often expressed in terms of creating new business opportunities while reducing environmental impact. The results indicate that the companies are more prepared for the twin transition in some areas and less in others, where the main identified challenges relate to implementation of technology and regulations, management of supply chains, digital maturity, balancing goals and values, and ensuring return from green and digital investments. / Två av de globala megatrenderna idag är den gröna och digitala omställningen. Klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och en ökande knapphet på resurser sammanfaller med den snabba tekniska utvecklingen som håller på att förändra samhällen i grunden. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex stora företag i Sverige uppfattar potentialen i EU:s nya tvillingstrategi som syftar till att förena den gröna och digitala omställningen, med tanke på vikten av detta ämne. Genom sex semistrukturerade djupintervjuer undersöker studien hur förberedda dessa företag är för tvillingövergången, vilka utmaningar och möjligheter de ser med EU:s tvillingstrategi och hur deras uppfattningar skulle kunna sättas in i ett bredare sammanhang. Resultatet visar att företagen uppfattar tvillingstrategin i ett positivt ljus, även om endast 1 av 6 företag kände till tvillingstrategin innan intervjuerna. Potentialen i tvillingstrategin uttrycktes ofta i termer av att skapa nya affärsmöjligheter och samtidigt minska miljöpåverkan. Resultaten tyder på att företagen är mer förberedda för tvillingövergången inom vissa områden och mindre inom andra, där de främsta identifierade utmaningarna handlar om implementering av teknik och regelverk, hantering av försörjningskedjor, digital mognad, balansering av mål och värderingar samt säkerställande av avkastning från gröna och digitala investeringar.

År 2015 trädde lag (2014:899) om riktlinjer vid kommunala markanvisningar i kraft vilken innebär att samtliga kommuner som använder sig av markanvisningar ska ta fram en policy som ska innefatta grundläggande bestämmelser kring markanvisningar. Lagen tar upp vissa specifika faktorer som ska finnas med i markanvisningspolicyn för att underlätta för allmänheten, byggherrar samt för kommunerna själva. Vid kommunala markanvisningar ska hänsyn även tas till EU:s statsstödsregler, statsstödsreglerna innebär att konkurrensförhållandena på en marknad inte på något vis får snedvridas samt att det ska vara förenligt med den inre marknaden. Detta anpassas av kommunerna genom att de bland annat säljer fastigheten till ett marknadspris. I arbetet görs en kartläggning av nio stycken kommuners markanvisningspolicys i Stockholms län för att kunna avgöra hur kommunerna förhåller sig till EU:s statsstödsregler. En intervju ska även genomföras med kommunerna för att kunna få en klarhet i hur stor förståelse kommunerna har av statsstödsreglerna samt för att förtydliga respektive kommuns markanvisningspolicy. Genom undersökningen i arbetet konstateras det att det inte finns något lagkrav på att EU:s statsstödsregler ska nämnas och förklaras i en kommuns markanvisningspolicy, men att om kommunerna gör detta kommer det att underlätta för samtliga parter och även bidra med kunskap kring statsstödsreglerna i samband med markanvisningar. Samtliga kommuner i undersökningen har anpassat sig genom att följa det som är lagstadgat i lag (2014:899) om riktlinjer för kommunala markanvisningar, vilket bland annat är att förklara hur en kommun prissätter marken vid anvisningar. Kommunerna har kunskap om att försäljning av mark ska ske till ett marknadspris samt att en kommun ska främja god konkurrens. Det som dock diskuteras är om det är tillräckligt tydligt. Majoriteten av kommunerna nämner även i sina markanvisningspolicys att kommunen ska främja god konkurrens och att kommunen ska sälja mark till ett marknadspris, dock framgår det inte varför. Slutsatsen tar upp att ett förtydligande skulle kunna behöva genomföras i respektive kommuns markanvisningspolicy. Förtydligandet skulle kunna omfatta hur kommunerna anpassat sig till EU:s statsstödsregler vid kommunala markanvisningar. Det anses att de flesta kommunerna i undersökningen inte har varit tillräckligt tydliga angående vad statsstödsreglerna innebär och varför kommunerna måste följa dessa. Det finns dock inget krav på att kommunerna måste förklara vad statsstödsreglerna innebär i en markanvisningspolicy. Genom detta förtydligande skulle EU:s statsstödsregler lättare att kunna följas av allmänheten och kommunerna skulle bättre kunna förhålla sig till statsstödsreglerna. Byggherrar skulle även få en bättre förståelse i hur kommunen arbetar och varför kommunerna uttrycker sig på olika vis i deras markanvisningspolicy, som till exempel att kommunerna ska främja god konkurrens och att försäljning av mark ska ske till ett marknadspris. / In January the first, 2015, an act (2014:899) was put into effect which implicates that all the municipalities that uses land allocation shall publish a policy, which should include basic provisions for land allocations. The act addresses certain specific factors that should be included in the land allocation to facilitate the public, builders and the municipalities themselves. The municipalities should also take EU state aid rules into account when they use land allocation, which means that a competition in a market can not be distorted in any way and also that it is compatible with the internal market. This is adapted by the municipalities by selling the property at a market price. In this study, a survey of nine municipalities landmark policy in Stockholm County is made to determine how the municipalities relate to EU state aid rules. An interview is also being conducted with the municipalities in order to get clarity on the understanding of the municipalities in the EU state aid rules and to clarify the respective municipality's land allocation policy. Through the survey in this study it is observed that there is no legal requirement for EU state aid rules to be mentioned or explained in a municipality's land allocation policy, but if the municipalities mentions the EU state aid rules in their land allocation policy, it will facilitate all parties and also contribute knowledge about the rules in connection with land allocations. All the municipalities in the survey have adapted to the act (2014:899), for instance by explain how they price the land when they use land allocations. The municipalities have understood that the sale of land must be at a market price and that they have to promote good competition. What is discussed, however, is whether it is clear enough. The majority of the municipalities mention in their land allocation policy that they should promote good competition and that they have to sale land to a market price, without mentioning the reason why. The conclusion of the study states that a clarification might to be carried out in each municipality's land allocation policy. The clarification could include how the municipalities adapted to the EU state aid rules in land allocation policies. It is considered that all the municipalities have not been sufficiently clear about what the rules mean and why the municipalities must follow them. However, there is no requirement that the municipalities have to explain what EU state aid rules mean in a land allocation policy. Through this clarification, EU state aid rules could be easier to follow by the public and municipalities could be better able to comply with the rules. Builders might also get a better understanding of how a municipality works and why the municipalities express themselves in a certain way in their land allocation policy, such as promoting good competition and selling land at a market price.

Purpose - Previous studies suggest that regulatory changes result in an increased audit effort. Given a competitive market setting and audit price negotiation between the auditor and the auditee, it is unclear if an increased audit effort results in higher audit prices. The purpose of this study is to provide the reader with a deeper understanding concerning pricing of audit services. Moreover, we examine if the EU audit reform package, comprising of Directive 2014/56/EU and Regulation (EU) No 537/2014, has had an impact on audit prices. Method - This study was conducted through semi-structured interviews with public authorized accountants from Big 4-firms in order to gain a deeper insight in audit pricing and the EU audit reform. Results - The results in this study show that audit effort has increased as a result of the EU audit reform. In addition, this study provides some support that the increase in audit effort has resulted in higher audit prices. Conclusion - Our main conclusion in this study is that the EU audit reform has resulted in higher audit prices, despite indications that an increased audit effort does not necessarily result in higher audit prices. The main reason behind this uncertainty is due to factors such as the competitive market setting and price negotiation. / Syfte - Tidigare studier indikerar att regelverksförändringar resulterar i en ökad resursåtgång för revisorer. Givet att det råder konkurrens på revisionsmarknaden och att prisförhandlingar sker mellan revisorer och kunder, innebär det oklarheter om en ökad resursåtgång leder till en högre prissättning av revisionstjänster. Syftet med denna studie är att bidra med en djupare förståelse kring prissättning av revisionstjänster. Vidare undersöker viom EU:s revisionspaket, bestående av Direktiv 2014/56/EU och Förordning (EU) Nr 537/2014, har haft en inverkan på prissättningen. Metod - Denna studie utfördes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer tillhörande Big 4-byråer, för att få en djupare insikt i prissättning av revisionstjänster samt EU:s revisionspaket. Resultat - Resultatet i denna studie visar att resursåtgången för revisorer har ökat som ett resultat av EU:s revisionspaket. Vidare ger denna studie ett visst stöd att ökningen i resursåtgång har lett till en ökad prissättning av revisionstjänster. Slutsats - Vår huvudsakliga slutsats i denna studie är att EU:s revisionspaket har resulterat i en högre prissättning av revisionstjänster, trots att en ökad resursåtgång inte entydigt leder till ökade revisionspriser. Anledningen till denna tvetydighet beror på osäkerhetsfaktorer såsom den konkurrensmässiga marknadssituationen och prisförhandling.

The purpose of this study is to examine how the European Union's foreign policy demonstrates the theories human rights, feminism and globalization. This will be examined in how the theories are demonstrated in the foreign policy and also how there is a difference between how it is portrayed in the policy and how it is shown in reality. The primarily source of this study is a document that describes the European Union's foreign policy through a global strategy. The global strategy will be analyzed through how it encourages the different theories in their policy. The study will then continue to examine how the difference between the policy and the reality becomes more concrete through the global strategy and different events on both an intern and an extern level. The results show that there is a large difference between the European Union's foreign policy and the reality.

<p>This master’s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ‘Year 2010 against Poverty’. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe.</p><p>It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty. Central terms, perspectives and theories in this thesis are ‘absolute’ and ‘relative’ poverty, inequality of social structures, human rights and wellbeing, the capability for overcoming poverty, the multidimensional nature of poverty, and the need for a future woman-friendly and cosmopolitan citizenship. The two policy documents contain different perspectives; such as rights, gender equality, integration and accessibility perspectives, together with the underlying empowerment perspective. In addition, the multidimensional nature of poverty is strongly emphasised. Policy documents have a limitation to their political and economic frames, and in order to avoid this, researchers should have a more active involvement in policy formulation, basically as in the case of official inquiries. Goal-oriented cooperation between policy, research and poor people themselves is crucial to achieving the reduction of poverty in Europe.</p>

<p>Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska</p><p>koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats</p><p>av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i</p><p>Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal</p><p>frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och</p><p>nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några</p><p>likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av</p><p>svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare</p><p>studier. Därefter diskuterades frågeställningarna.</p><p>Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid</p><p>implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller</p><p>tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med</p><p>uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen</p><p>främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och</p><p>myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka</p><p>internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är</p><p>att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus</p><p>ligger på den inhemska marknaden.</p>

<p>Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera.</p>

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie. Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare studier. Därefter diskuterades frågeställningarna. Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus ligger på den inhemska marknaden.

This master’s paper first presents some of the principal theories and concepts developed by the poverty researchers Rowntree, Titmuss, Townsend, Sen and Lister. These theoretical frameworks are then related to two documents from the EU and Sweden concerning combating poverty and social exclusion, bearing on the establishment of the ‘Year 2010 against Poverty’. Finally, I discuss the value in practice of these theories and policy documents, as regards reducing poverty in Europe. It has become clear in this investigation that the theories and concepts from earlier research are still relevant to the formulation of contemporary policy programmes, and that earlier research helps us to avoid old traps in fighting poverty. Central terms, perspectives and theories in this thesis are ‘absolute’ and ‘relative’ poverty, inequality of social structures, human rights and wellbeing, the capability for overcoming poverty, the multidimensional nature of poverty, and the need for a future woman-friendly and cosmopolitan citizenship. The two policy documents contain different perspectives; such as rights, gender equality, integration and accessibility perspectives, together with the underlying empowerment perspective. In addition, the multidimensional nature of poverty is strongly emphasised. Policy documents have a limitation to their political and economic frames, and in order to avoid this, researchers should have a more active involvement in policy formulation, basically as in the case of official inquiries. Goal-oriented cooperation between policy, research and poor people themselves is crucial to achieving the reduction of poverty in Europe.

Uppsatsen undersöker vilken betydelse begreppet ekonomisk nationalism kan tillskrivas för förståelsen av den svenska handelspolitikens utformning. För att undersöka detta kartläggs såväl förekomsten av olika handelshinder som i vilken utsträckning den nationella identiteten har präglat svenska makthavares sätt att argumentera då handelspolitiska frågor har diskuterats. Det valda sättet att studera ekonomisk nationalism kan ses som en kritik mot de tidigare tolkningar som gjorts av begreppet. Resultatet av studien tyder på att det går att påvisa en viss förekomst av ekonomisk nationalism inom den svenska handelspolitiken, men att vissa skillnader finns mellan den tidigare och den nuvarande regeringens sätt att argumentera.