Syftet med den här studien är att redogöra för några migranters berättelser om EU:s migrationspolitik, deras representation av Europa samt deras väg för att komma dit utifrån teori om identitet- och rasperspektiv. Utförandet av studien är genom en kvalitativ metod i form av enskilda intervjuer med sex migranter från fem olika afrikanska länder vilka inte ligger i konflikt eller krig. Analysmetod som används är tematisk analys och den diskuteras ur identitet- och rasperspektiv med förankring i tidigare forskning. Resultat visar att undersökta migranter tycker att det finns stor skillnad mellan de drömmar som de hade om Europa när de var i Afrika och den verklighet som de nu upplever i Europa. Resultat visar också att intervjupersoner upplever att EU:s migrationspolitik syftar till att hålla afrikaner ute från Europa. I resultatet bekräftas också tidigare forskning som visar att det finns många risker och faror som migranterna möter på vägen till Europa. Dessa risker avskräcker inte eftersom att stanna i hemlandet är en minst lika riskfull situation.

Uppsatsen behandlar små staters möjligheter att utöva inflytande inom EU. Detta är intressant då en större del av de europeiska medlemsstaterna består av mindre stater. Studiens empiri har varit till för att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, då med hänsyn till att Sverige var ordförandeland i EU:s ministerråd hösten 2009. Utifrån Stockholmsprogrammet skapades sedan EU:s interna säkerhetsstrategi (ISS). Denna undersökning har ämnat belysa till vilken grad Sverige har använt sitt ordförandeskap för att utöva inflytande i skapandet av Stockholmsprogrammet och till vilken grad detta inflytande hade på EU:s interna säkerhetsstrategi som skapades under det spanska ordförandeskapet våren 2010. Studiens teoretiska anknytning har varit forskning som bedrivits kring småstaters möjlighet till att utöva inflytande i EU. Undersökningen har genomförts utifrån två metodologiska steg, det första steget har gjorts genom en explaining- outcome process-tracing för att se på det svenska arbetet fram till Stockholmsprogrammet och den andra delen av studien har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys, för att utröna ifall det svenska inflytandet från Stockholmsprogrammet gett några avtryck på EU:s interna säkerhetsstrategi (ISS). Resultatet för studien visar på att Sverige sett ordförandeskapet i EU som en essentiell plattform för att implementera nationella intressen och åsikter på den europeiska nivån. Undersökningen har sträckt sig från 2007 då Sverige startade sin nationella satsning mot grovt organiserad brottslighet till 2010 då både Stockholmsprogrammet och EU:s interna säkerhetsstrategi togs i bruk. Undersökningen tillbakavisar Diane Pankes teori att äldre småstater tenderar att inte se ordförandeskapet som ett centralt forum för att utöva inflytande, något denna studie i motsats påvisar att Sverige gjort. Studien har även visat på att det svenska inflytandet har gett vissa avtryck på den europeiska interna säkerhetsstrategin (ISS).

Issues concerning the environment cannot be solved by natural science and technologicaladvancements alone. Every decision and environmental strategy rests upon ethicalconsiderations in which many authors question whether anthropocentric values are compatiblewith the solutions to environmental problems. This thesis uses critical discourse analysis toexamine which environmental ethic(s) that underpins EUs Strategy for Biodiversity 2030. Thethesis follows a deductive approach in which anthropocentrism, ecocentrism and biocentrismwere the basis of the analysis. The main findings shows that the anthropocentric discoursedominated the policy despite the minor presence of an ecocentric discourse. In regard toprevious research, the thesis has found that the European union, through their strategy forbiodiversity 2030, reproduces the order of discourses within environmental ethics.

The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis. The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention. / Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes. Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to analyze the impact of the EU’s Structural Fund (SF) policy between 2000-2007 on regional economic growth in Sweden. A regional convergence analysis is performed in order to examine if the SF policy’s overall aim of convergence is reached. Furthermore the study examines the growth of important Structural Fund goal indicators as employment, education and new firm formation in the Objective 1, 2 and 3 areas. The main growth- and convergence theories and their connection to regional policies such as the SF policy is used as the theoretical framework and form the study’s hypothesis.</p><p>The results show that absolute β-convergence exists between the Swedish urban areas. The growth of the goal indicators show that the Objective 1 and 2 areas, which received most part of the SF support have achieved their aims in increasing employment and new firm creation. In addition the Objective 2 areas have increased their share of population with higher education compared to the areas that did not receive either Objective 1 or 2 support. The Objective 3 areas, which received the least part of the SF support had a lower mean growth in employment than the areas that received no direct Objective 3 support. In addition the urban areas that only received Objective 3 support had a lower growth in share of population with higher education. From the results we can reach the overall conclusion that the positive impact of the SF policy on the goal indicators seem to be the largest in the areas that received most part of the funding. The final conclusion is that the SF are effective in enhancing economic growth in the areas of intervention.</p><p> </p> / <p>Syftet med denna uppsats är att analysera EU:s Strukturfondspolitiks inverkan på regional ekonomisk tillväxt i Sverige mellan 2000-2007. En regional konvergensanalys utförs för att undersöka om Strukturfondspolitikens övergripande konvergens mål uppnås. Vidare undersöker studien viktiga Strukturfondmålindikatorers tillväxt, såsom sysselsättning, utbildning och nyföretagande, i Mål 1, 2 och 3 områdena. De viktigaste tillväxt- och konvergensteorierna och deras koppling till regional politik, såsom Strukturfondspolitiken används som den teoretiska bakgrunden och formar studiens hypotes.</p><p>Resultaten visar att absolut β-konvergens existerar mellan de svenska kommunerna. Resultaten för målindikatorernas tillväxt visar att Mål 1 och 2-områdena som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet har uppnått sina mål att öka sysselsättningen och starta nya företag. Dessutom har Mål 2-områdena haft en högre ökning av andelen av befolkningen med högre utbildning jämfört med områdena som inte mottog något Mål 1 eller 2-stöd. Mål 3- områdena som har mottagit den minsta delen av Strukturfondsstödet hade en lägre tillväxt av sysselsättning jämfört med de områden som inte mottog något direkt Mål 3-stöd. De områden som enbart mottog Mål 3-stöd hade dessutom en lägre tillväxt av befolkning med högre utbildning. Utifrån resultaten kan vi dra den övergripande slutsatsen att den positiva påverkan av Strukturfondspolitiken på målindikatorerna verkar vara störst i de områden som har mottagit största delen av Strukturfondsstödet. Den slutgiltiga slutsatsen är att Strukturfondspolitiken sannolikt främjar den ekonomiska tillväxten i insatsområdena.</p>

The Common Agricultural Policy (CAP) in the European Union (EU) is one of the oldest fields of cooperation within the European Union. During the past decades the different Commissioners have made several proposals about changes in the CAP and many of them have not been passed but renegotiated. The present Commission has however published a report in 2011, which emphasizes that the CAP has three alternative ways to go in the future. This study aims to predict which one of these three alternative ways it is most likely that the CAP will take according to the historical institutionalist theory. When to be able to predict this text analysis is used. The analysis tools of the study are collected from the theory, which focuses on the conceptions: critical juncture, feedback effects, path dependency and sequencing. These tools as well as the theory are applied on the empirical material, which mainly consists of books about the earlier reforms and proposals from the Commission, academical journals and some reports. The analysis shows that the Luxembourg compromise can be seen as a critical juncture in the history of the CAP and this led to a path dependency, which is characterized by a decision-making procedure by consensus between the political institutions in the EU. The analysis also shows that most of the reforms regarding the CAP, are made with some sort of compromise or consensus (the Delors I budgetary package, the Mac Sharry reforms and so on). Therefore the conclusion of the study is that, from an historical institutionalist perspective, it is more or less possible for the CAP to go with any of the alternative ways that the Commission points out in the report. It is however most likely that the second way is the most prominent one. This is because that option emphasizes that major overhauls of the policy should be made, that the measures should be more targeted, and that the spending of the CAP should be more efficient. All of these changes have been made more or less during the history of the CAP and the institutional framework therefore allows this way.

Syftet med min uppsats är, dels att utreda vilka huvudsakliga konsekvenser som 2013 års praxis angående ”Ne bis in idem” föranlett för den svenska skatteprocessen, dels att analysera vilka resningsmöjligheter som föreligger för enskilda som drabbats av Sveriges konventions­överträdelser. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att analysera huruvida lagförslagen i SOU 2013:62 uppfyller grund­läggande rättssäkerhetskrav samt att föreslå ändringar till nyss nämnda lagförslag. Innan år 2013 bedömde Högsta domstolen att systemet med dubbla sanktioner inom ramen för skilda förfaranden var förenligt med principen ”Ne bis in idem”, eftersom det saknades ”klart stöd” för att underkänna hela det svenska systemet. I NJA 2013 s. 502 fann Högsta domstolen att det numera finns ”tillräckligt stöd” för att underkänna hela det svenska systemet. Högsta domstolens nya ställningstagande innebär att såväl mervärdeskatt som inkomstskatt och arbetsgivaravgifter omfattas av förbudet mot dubbelbestraffning och dubbelprövning av lagöverträdelser som grundar sig på samma faktiska omständigheter och som riktats mot samma rättssubjekt. I förevarande framställning har jag därför utrett vad 2013 års praxis innebär respektive vilka sammanhängande frågor som fortfarande söker svar. I NJA 2013 s. 746 fann Högsta domstolen dessutom att rättsläget förändrades redan den 10 februari 2009. Att rättsläget förändrades vid nyss nämnda brytpunkt har i efterföljande avgöranden vid såväl Högsta domstolen som vid Högsta förvaltningsdomstolen visat sig vara avgörande för huruvida personer beviljats resning. I denna framställning har jag därför analyserat vilka omständigheter som enligt 2013 års praxis varit avgörande för att resning ska beviljas vid Högsta domstolen respektive Högsta förvaltningsdomstolen. I september 2013 lämnades betänkandet av utredningen om rättssäkerhet i skatteförfarandet (RIS-utredningen) över till regeringen som en direkt följd av 2013 års förändrade rättsläge. Flertalet remissinstanser bl.a. Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket och Skatteverket har lämnat remissyttranden med tudelad kritik. Förevarande framställning innehåller en konsekvens­analys av RIS-utredningens lagförslag. Framställningen innehåller även en analys av huruvida lagförslagen uppfyller grundläggande rättssäkerhetskrav om förutsebarhet och lika­behandling. Jag har i min framställning kommit fram till att lagförslaget inte uppfyller kraven på förutsebarhet eller att lika fall ska behandlas lika. I framställningen föreslår jag därför utifrån ett de lege ferenda-resonemang hur några utvalda risker som ett genomförande av SOU 2013:62 skulle innebära kan undanröjas.

Bakgrund: Revisionens syfte är att genom en oberoende granskning minska den informationsasymmetri som finns mellan ägare och företagsledning. Nya regler angående bland annat innehållet i revisionsberättelsen trädde ikraft 2016 med syfte att bland annat minska det informationsgap som finns på marknaden. Vår studie har sin utgångspunkt i om mängden informationsasymmetri påverkar revisionskostnaden och om den nya lagändringens syfte uppnåtts.   Syfte: Studiens syfte är att förklara sambandet mellan informationsasymmetri och revisionskostnad i svenska börsbolag. En jämförelse görs även mellan år 2015 och 2016 för att se om de nya kraven på revisionsberättelsen har någon inverkan på informationsasymmetri och revisionskostnad samt sambandet dem emellan.   Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där agentteorin varit utgångspunkt för att härleda hypoteser. Urvalet i den kvantitativa forskningsmetoden har varit svenska bolag listade på small-, mid- och largecap åren 2015 och 2016.   Resultat: Studiens resultat har visat på att det det finns ett negativt samband mellan informationsasymmetri och revisionskostnad. Det kan också konstateras att den nya revisionsberättelsen inte bidragit med en minskad informationsasymmetri och inte heller en ökad revisionskostnad. / Background: The aim of audit is to independently review and reduce the information asymmetry that exists between the owners and management of the firm. A new law about the content of the audit report was implemented 2016 with the purpose of reducing the information gap on the market. Our study is based on whether or not the amount of information asymmetry affects the audit fee and if the purpose of the new law has been reached. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between information asymmetry and audit fee in Swedish companies listed on the stock exchange market. A comparison between the years of 2015 and 2016 is made to investigate if the new requirements on the audit report have any affection on the information asymmetry, audit fee and the relationship in between. Method: The study has a deductive research approach with the base of agency theory to deduce hypotheses. The sample in the quantitative research methodology consists of Swedish companies listed on small-, mid- and largecap 2015 and 2016. Conclusions: The result of the study concludes that there is a negative relationship between information asymmetry and audit fees. It can also be concluded that the new audit report does not contribute to a reduction of information asymmetry nor an increased audit fee.

Inom EU är vattnet ett resursproblem, både med avseende på kvalitet och kvantitet. För att komma till rätta med dessa problem utarbetades EU:s ramdirektiv för vatten. Det övergripande syftet med direktivet är att allt vatten ska uppnå ”god status” senast 2015. Direktivet antogs 2000 och utgör en grund för Europas framtida vattenstrategi. För Sveriges del kommer det att innebära en förändring i den nuvarande vattenförvaltning och många aktörer kommer att påverkas. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om olika aktörers i den svenska vattenförvaltningen syn på implementeringen av vattendirektivet. Studien omfattar åtta kvalitativa intervjuer med personer som var och en representerar olika aktörer i dagens vattenförvaltning. Resultatet från intervjuerna visar att aktörerna anser att det finns en klar fördel med att hantera vattenfrågorna avrinningsområdesvis, som direktivet föreskriver. Andra fördelar med direktivet är att det kommer att skapas en ny organisation som på ett strategiskt sätt hanterar vattenfrågorna. Direktivet ses som ett bra verktyg för att förbättra vattnets kvalitet, men hur framgångsrikt direktivet kommer att bli, beror i stor utsträckning på hur Sverige väljer att arbeta med implementeringen. Att få till stånd en fungerande samverkan mellan aktörerna ses som svårt. Detta kan bero på att vattnet är en allmän resurs, som många aktörer riktar resursanspråk på. För att få allmänheten involverade i vattenarbetet krävs en bland annat en arena där alla kan komma till tals.

Uppsatsen handlar om implementering av vattenmiljömål på lokal nivå där vattenförvaltningen i Ljungby kommun är föremål för en fallstudie. Implementeringen av Agenda 2030, EU:s vattendirektiv och Sveriges miljömål studeras i en kvalitativ textanalys med hjälp av teorier om implementering och förändringsprocesser samt tidigare forskning. Policydokument och åtgärdsprogram jämförs med utfallet av åtgärder på lokal nivå för att frilägga i vilken grad målen förverkligas. Studien visar att tillsynsvägledningen behöver stärkas och att sanktionsmöjligheter behöver införas för att fattade beslut om vattenmiljömål ska kunna implementeras effektivt och få avsedd verkan.