Med målet att uppnå vattenkvalité av god status inom hela EU införde Europaparlamentet år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet. För att uppnå god vattenstatus sätts mål i form av ”miljökvalitetsnormer”(MKN) på vattendrag, sjöar, kustvatten och grundvatten inom varje län och kommun. Dessa ska beaktas vid framtagandet av nya detaljplaner vilket är ett juridiskt gällande dokument där den tillåtna exploateringen av ett område fastställs. I detaljplanen ska planens påverkan på möjligheterna att uppnå MKN för vatten utredas och presenteras. Det saknas dock tydliga riktlinjer för hur denna bedömning ska göras och vilka aspekter som ska ingå i utredningen. I de fall planen medför att målen i form av MKN riskeras att inte uppnås är det länsstyrelsens uppgift att hindra planen från att godkännas. Syftet med studien är att utreda vad som är viktigt i arbetet att ta fram en detaljplan som beaktar MKN för vatten och hur kommuner och länsstyrelser upplever arbetet. Målet är att undersöka det övergripande arbetet och därefter fokusera på den bedömning som görs av vilken påverkan på MKN en plan medför. Detta för att ge en bild av hur arbetet sker i dagsläget och belysa de utmaningar och förbättringsmöjligheter som finns. Studien avgränsas geografisk till länsstyrelserna inom Norra Östersjöns vattendistrikt och kommunerna i Stockholms län. För att undersöka det ovannämnda genomfördes en förstudie bestående av en intervjustudie riktad till konsulter och anställda på kommun och länsstyrelser, och en litteraturstudie. Förstudien ledde fram till formuleringen av frågor i enkätstudien. Enkätstudien bestod av två delar där den första riktade sig till kommuner i Stockholms län och den andra till länsstyrelserna i Norra Östersjöns vattendistrikt. Resultatet från studien bidrog till att identifiera viktiga steg i processen att ta fram en detaljplan som följer satta MKN. Även svårigheter kopplade till de olika processtegen framkom. Uppföljning visade sig vara ett steg som inte genomförs i så stor utsträckning men som troligtvis kan förbättra situationen genom att bidra med data och kvalitetssäkring av metodiken. Bedömningen som görs av hur en plan påverkar möjligheten att uppfylla MKN sammanställdes i några nyckelsteg. De flesta svårigheter som upplevs av de kommunanställda är kopplade till att utföra den här bedömningen. Främst är det osäkerheter i metod och modelleringsverktyg tillsammans med ofullständigt underlagsmaterial som bidrar till svårigheterna. Det preliminära åtgärdsprogram som presenterats våren 2016 av Vattenmyndigheten inför nästa 6-åriga arbetscykel bidrar förhoppningsvis med att vägledningsmaterial och tydligare riktlinjer tas fram. Detta efterfrågades från flera håll i enkätstudien. Förutom det som åtgärdsprogrammet adresserar ses ett behov av mer utbildning och samverkan av och mellan aktörer. Beräkningsmetoder och underlag som används behöver även ses över och det behöver finnas en tydligare samsyn på hur en detaljplansplans påverkan på MKN ska bestämmas. / With the goal of high quality recipients within the European Union the European Water Framework Directive (WFD; 2000/60/EC) was initiated in the year of 2000. In order to achieve water of high quality, goals have been established under the definition of Environmental Quality Standards (EQS). These are defined for lakes, rivers and other water bodies within each municipality. The EQS are defined as a level that are to be reached until a defined year. The EQS are to be kept in mind when zoning is carried out within a municipality. Zoning allows for strategic use of land and water within the municipality and is an important part in the work of achieving the EQS. If a zoning plan does not meet the EQS the plan should not be adopted. The county government should audit plans before they are approved to make sure the chance of reaching the EQS are not hindered by the plan. The aim of this study is to investigate which important factors that come into play when a zoning plan is created that will meet the EQS. The aim is also to get an understanding of the work from the municipalities perspective as well as from the viewpoint of the county government. Both the overall perspective and the more detailed field of assessing the impact from a zoning plan is to be analyzed. In the end the goal is to give an overview of how the work is done today, which difficulties that are experienced as well as improvements that could be needed. The study is focused upon the county governments within the North Baltic Sea basin and the municipalities within Stockholm county. Semi-structured interviews and a literature review were conducted followed by a survey study in order to address the research questions. The survey study was directed towards the county governments and municipalities within the geographical study area mentioned above. From the methods described above data was collected which resulted in the identification of important steps in the process of making zoning with consideration of the EQS. Also difficulties connected to each phase were identified. The work of follow-up and monitoring was found only to be carried out to a limited extent but is believed to support several important functions in the work, if improved. The impact assessment of zoning on water quality and EQS was found to be one of the more difficult parts of the work with the WFD. Foremost, this process is connected to many uncertainties in the method of calculation but also due to limited data available in some cases. Information needed is for example the current water quality and the levels of pollution connected to different land uses of the area. More developed guidelines and support from central authorities was requested by several participants of the survey. Hopefully the Water authorities’ planned action program for the next 6-year work cycle, will result in this. However, more investigations and studies are needed in order to improve and minimize uncertainties in the methods used to calculate impact from zoning on water quality. More education and cooperation between municipalities, county governments and agencies with issues connected to implementing the WFD is needed as well. Overall more consensus is needed in how the work can be carried out while meeting both environmental and societal goals.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka EU:s taxonomins påverkan på gröna obligationer emitterade av svenska fastighetsföretag. Vår studie fann att EU:s taxonomi kommer att påverka de flesta emittenters gröna ramverk, eftersom aktörerna kommer att vilja vara mer taxonomi-förenad för att uppfylla marknadens efterfrågan. Det finns även en trend som visar att fastighetsföretagen övergår till nya former av hållbar finansiering. Detta på grund av att de vill expandera sina portföljer för att möta behovet på marknaden. Fastighetsföretagen kommer att fortsätta arbeta med miljöcertifieringar trots att taxonomin inte ställer krav på detta. Branschexperterna har en förhoppning att taxonomin kan uppdateras och därmed ska fånga upp klimatpåverkan som orsakas av exempelvis byggmaterialen och produktionsfasen. Utöver det hoppas också braschaktörerna att taxonomin antar en gemensam standard för alla EU-länder angående vilka byggnader som kan klassificeras som gröna. För den svenska fastighetsbranschen är det av väsentlig betydelse att arbeta hållbart vid produktion-och förvaltningsfasen. EU:s taxonomiregleringar kan eventuellt utgöra ett hinder för fastighetsföretagens klimatarbete, på grund av att regleringarna sätter fokus på byggnadens energiprestanda snarare än andra hållbarhetsparametrar. / This thesis focuses on the EU taxonomy’s impact on green bonds issued by Swedish real estate companies. Our research found that most of the issuers’ green bond frameworks will be affected by the EU Taxonomy, since market participants would aim to become more taxonomy-compliant in order to meet the market’s demand. There is also a new trend showing real estate companies having a transition towards new categories of sustainable financing, which would allow them to expand their portfolios to comply with market development. Real estate companies will continue working with building certifications despite the lack of such requirements in the EU Taxonomy. There is an expectation that the Taxonomy’s criteria will be expanded with regards to the construction materials and the production process. Moreover, there are also expectations of the taxonomy adopting a common standard for EU countries when it comes to classification of green buildings. It is of particular importance for the Swedish real estate industry to take into consideration the sustainability aspects of both the production process and the facility management. The EU taxonomy could possibly become an obstacle to the climate work of Swedish real estate companies, on the ground that the taxonomy focuses on the energy performance of buildings rather than the environmental impacts.

This thesis analyzes how the EU Emissions Trading System (ETS) evolved in response to the European Green Deal, with a particular focus on climate justice. In previous trading periods, the ETS faced extensive criticism from researchers and international environmental organizations, who argued that the system exacerbated social and economic inequalities. However, as part of the Green Deal, the ETS underwent reforms with stricter regulations, clearer targets, and the inclusion of more sectors. The aim of this thesis is to analyze these changes and assess whether the system could now be considered just. The analysis is conducted using a critical approach and an ideal-type analysis, evaluating the ETS according to two justice-based criteria: effectiveness and the equitable distribution of climate change responsibilities. The results indicates that the current form of the emission trading system fails to meet the standards of fairness on both criteria.

This study analyses the Actorness Cohesion (AC) of the EU’s foreign policy in the United Nations General Assembly First Committee by comparing the EU Delegation foreign policy-maker’s role conceptions to those made by the EU Member State (EU MS) Delegations on the same topic clusters. The concept of AC is developed from actorness and role theory as an ideational, constructivist measure of vertical policy coherence. AC represents the absence of ‘vertical conflicts’ between the EU and EU MS Delegation’s expressed role conceptions along four dimensions; Identity Cohesion, Goal Cohesion and Function Cohesion and Worldview Cohesion. This is studied by interpreting the role stability in the role-set; whether the contents are consistent, the EU role conception is central or whether the EU MS Delegations complement and/or are compatible to the EU role conception. Statements on topic clusters: ‘Disarmament Machinery’, ‘Conventional Weapons’ and ‘Outer Space (disarmament aspects)’ are analysed in order to determine the AC. The study concludes that whilst there is little evidence of the EU Delegation’s role conception being central to the EU MS Delegations, there is considerable consistency of contents. There are also indications of an emerging AC due to the EU MS Delegation’s role conceptions being complementary to that of the EU Delegation. The study calls for more research that will complement this plausibility-probe study and the concept of AC.

En stor del av jordbrukets växthusgasutsläpp kommer från nötköttssektorn. Dess produktion påverkas i Sverige och EU av EU:s jordbrukspolitik. En större del av jordbrukssubventionerna var tidigare kopplade till produtionen vilket gav incitament att öka produktionen. 2003 infördes en reform med gårdsstöd som var frikopplat från produktionen. I uppsatsen studeras litteraturen kring hur nötköttsproduktionen påverkas av gårdsstödet, och utifrån detta görs egna beräkningar om förändringar i växthusgasutsläpp. Prognoser från ekonomiska modeller för jordbruksektorn används för att beräkna produktionen, för att uppskatta förändringar i utsläppen av växthusgaser. Då stöden har frikopplats har produktionen, och således utsläppen minskat något. Om gårdsstödet helt togs bort skulle det kunna ge stora utsläppsminskningar. Hur utsläppen totalt påverkas beror dock på världens konsumtion.

Sammanfattning Uppsatsen behandlar EU-stadgans tillämplighet på det svenska dubbelförfarandet, påförande av skattetillägg och utdömande av straffrättsliga påföljder vid oriktig uppgift. Framställningen baseras på gällande lagtext vid 1 december 2011, men hänsyn har även tagits till lagförslaget avseende den nya skatteförfarandelagen, SFL, som avses träda i kraft den 1 januari 2012.  Besvarandet av syftet sker ur ett svenskt perspektiv med beaktande av rättssäkerheten för den enskilde. Det klargörs att EU-stadgans ställning innebär att den skall ha företräde framför motstridig nationell rätt. Vidare kan kravet på klart stöd som HD har uppställt för att underkänna det svenska dubbelförfarandet med stöd av Europakonventionen, inte upprätthållas vid EU-stadgans tillämpning. Ett sådant krav skulle strida mot rättssäkerhetskravet på en bestämd rättskällehierarki, och därmed inte tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet. Kravet på likabehandling vid rättstillämpningen för att tillförsäkra den enskildes rättssäkerhet innebär dock inte att det föreligger ett krav på EU-stadgans tillämpning i alla mål avseende det svenska dubbelförfarandet vid oriktig uppgift. Detta eftersom det inte finns anledning att anta att HD eller HFD gör en annan bedömning än den HD nyligen har gjort i NJA 2011 s. 444, trots de konkreta unionsrättsliga anknytningarna i målet. Slutligen klargör uppsatsen även att det emellertid finns skäl att anta att EU-domstolen skulle kunna komma att göra en annan bedömning än HD. Mot bakgrund av EU-domstolens uttalande i praxis om medlemstaternas skyldighet att även inom området för direkt beskattning iaktta unionsrätten vid utförande av olika sanktioner, samt medlemsstaternas lojalitetsplikt, anförs det att artikel 50 i EU-stadgan därför bör tillämpas på det svenska dubbelförfarandet vid oriktig uppgift. Likväl föreligger det inget krav på EU-stadgans tillämpning på det svenska dubbelförandet, med hänsyn till den enskildes rättsäkerhet, ur ett svenskt perspektiv. / Abstract The purpose of this thesis is to clarify the EU Charter’s applicability on the Swedish double parallel system regarding tax crime and tax surcharge, from a Swedish viewpoint, with consideration for the individual’s requirement for legal certainty. The thesis is based on current law as of the 1st of December 2011, however due account is taken to the new law proposal for the Swedish Tax Assessment/Payment Act, which is expected to be in force on the 1st of January 2012. Also, the thesis clarifies the EU Charter’s supremacy over national law. Furthermore, it is shown that the Swedish Supreme Court’s (HD) requirement for “clear support” in the European Convention to bypass national Swedish law cannot be upheld in respect to the EU Charter, as this would conflict with the requirement for a set legal hierarchy to fulfill the individual’s adequate legal certainty. The Swedish Supreme Court has found that the EU Charter can not be applied to the Swedish double punishment system, regardless of concrete facts in the case being related to EU-law. However, the condition of equal treatment with regards to legal certainty does not result in an absolute requirement for the EU Charter’s applicability on the Swedish system, as there is no evidence that the Swedish Supreme Court will change its assessment of the matter at hand. Nevertheless, it is argued that there is ample reason to believe that the Court of Justice would make a different assessment of the issue, considering the Court’s previous statements with respect to the member states responsibility to regard EU Law even within the field of direct taxation. Therefore, the thesis concludes that although there can be no absolute requirement to apply the EU Charter to the Swedish system, with regards to legal certainty, the EU Charter should nonetheless be applicable.

EU:s ramdirektiv för vatten kom år 2000 och har som uppgift att förbättra vattenkvaliteten inom unionen. Direktivet är rättsligt bindande för medlemsstaterna och har målet att samtliga vattenförekomster i EU ska nå minst god status. I arbetet med vattenförvaltningen används begreppen statusklassificering, som är ett mått på rådande vattenkvalitet i vattenförekomsten, och miljökvalitetsnormer, som den vattenkvaliteten vattenförekomsten ska ha vid en viss tidpunkt. Statusklassificeringen består av ekologisk och kemisk status. Ekologisk status bedöms utifrån kvalitetsfaktorer (exempelvis växtplankton, näringsämnen), som bedöms av parametrar (exempelvis biovolym, total fosfor), och kemisk status utifrån EU bestämda gränsvärden för prioriterade ämnen. 2015 kom Weserdomen, som är ett förhandsavgörande från EU-domstolen om tolkning av ramdirektivet för vatten, rörande medlemsstaternas skyldighet att inte lämna tillstånd till projekt som orsakar en försämring av status eller äventyrar miljökvalitetsnormen samt innebörden att en försämring av status föreligger då en kvalitetsfaktor ändras en statusklass. Weserdomen har förändrat rättsläget för miljökvalitetsnormerna och har i Sverige skapat stora osäkerheter vid tillstånd och miljökonsekvensbeskrivning (MKB), med behov av att på sikt förändra lagstiftningen. Syftet med examensarbete är att studera hur Mark- och miljööverdomstolen hanterat Weserdomen vid prövning samt hur miljökvalitetsnormerna för ytvatten bör hanteras i MKB för projekt. För att undersöka detta genomfördes en litteraturstudie, en rättsfallsstudie av Mark- och miljööverdomstolens domar samt en studie av detaljnivån på redovisningen av miljökvalitetsnormerna i MKB för projekt. Litteraturstudien visar att Weserdomen innebär ett skärpt rättsläge för miljökvalitetsnormerna, att ekologisk status har fått samma rättsverkan som kemisk status samt att svensk lagstiftning behöver anpassas till det nya rättsläget. Rättsfallsstudien visade att miljökvalitetsnormerna fått en viktig roll i tillståndsprövning och att bedömning av påverkan ska göras utifrån kvalitetsfaktorer och har stor betydelse vid prövning. Utifrån studien över detaljnivån i MKB ställs större krav på redovisning av påverkan på kvalitetsfaktornivå. Dock finns utrymme att förbättra motiveringen av relevanta och icke-relevanta kvalitetsfaktorer. / The EU Water Framework Directive came in the year 2000 and its aim is to improve the water quality within the union. The directive is legally binding for all member states and sets out to achieve good status for Europe’s all water bodies. In the work of water management are the following two terms commonly used, the concept of status classification, a measure of the water quality in a water body, and Environmental Quality Standards (EQS), the time when a certain water quality should be reached. The status classification consists of ecological quality and chemical quality. Ecological quality is assessed based on quality factors (e.g. phytoplankton, nutrients), which are assessed based on parameters (e.g. biovolume, total phosphorus), and chemical quality is assessed from an EU-defined limit value. In 2015 came the Weser ruling, a preliminary ruling by the European Court of Justice regarding interpretations in the Water Framework Directive. The Court found that the member states are required to not give permission to a project that could cause a deterioration of status or jeopardize current environmental quality standard in a water body. Regarding the interpretation of when a “deterioration of status” occurs, the Court found that it occurs when a quality factor is lowered by one statues class. The Weser ruling has changed the legal situation around the environmental quality standards, which in Sweden has led to major uncertainties among authorizations and Environmental Impact Assessment (EIA). In Sweden, an adjustment of the law is considered needed. This master thesis main purpose is to study how the Land and Environment Court of Appeal has dealt with the Weser ruling in trial and how Environmental Quality Standards for surface water should be managed in EIA for projects. The thesis consists of a literature study, a study of cases in the Land and Environment Court of Appeal and a study of the presentation of Environmental Quality Standards in EIA in projects. The study shows that the Weser ruling leads to a stronger interpretation of the Environmental Quality Standards, gives the ecological statuses the same legal value as chemical statues and lead to a need for adaption of the Swedish legalization to the new legal position. The case study shows that Environmental Quality Standards plays an important role during trial and that the impact assessment should be done on at the level of quality factors and is of great importance for the trial. The study of presentation in EIA shows higher demands on impact assessment at the level of quality factors, but still has room for improved motivation of relevant and non-relevant quality factors.

Abstract: This thesis consists of a case study on textual analysis derived from the European Union database regarding Migration Policy implemented in the year 2015 with new external policies in conjunction to tackle the Migration Crisis (EU15).  The framework of this thesis focuses on the EU:s Migration Agenda’s efficiency with an exemplification of its Member States like Sweden. To identify the obstacles, i.e. the strengths and weaknesses the policy area faces, and the opportunities that can be of benefit from this agendas, if the EU was to encounter another crisis again.      Furthermore, I present previous scholars' research and depict the theories used in this case study which are; securitization, the concepts of Institutionalism: solidarity, and harmonization. Afterwards, I present the current migration policy derived from the European Agenda issued in the year 2015 and also present the document regarding the progress under the European Agenda On Migration (an illustration between the years 2015 → 2018) issued in the year 2018 and illustrate a comparison towards a Member State; Sweden's result on migratory flow derived from the Swedish Migration Agency.       Then, I analyze my observations on these documented agendas by identifying what I observe to be the strengths and the weaknesses, and also justify what I observe can be used as a strategic tool towards the subduing of a future migration crisis if we were to face a migration crisis again in Europe after the 2015 crisis.        Lastly, I conclude my case study with further insight on what I acknowledged from my framework regarding the EU efficacy and characterize some concepts I find essential towards strengthening within the institution. Thus, give commentary on what I would have touched more on, but possibly can be of a benefit for further studies for any scholar interested in the EU Migration Policy.  Keywords:   EU Agenda on Migration Policy, Migration Policy, Security, Mobility,                              EU Migration Crisis 2015,  EU External Policies,                          Integration with non-EU countries.

Intensified agriculture has led to a dramatic decline of farmland biodiversity in Europe during the 20th century, making farmland policies of utmost importance within the European Union [EU]. The Greening, which is a part of the Common Agricultural Policy [CAP] was created to combat the negative effects of intensified agriculture. However, the policy did not achieve the goal of safeguarding farmland biodiversity and will be replaced in the upcoming CAP-reform. This study researches if a landscape perspective and nature-inclusive farming can increase the efficiency of the Greening in Scanian farmlands. Through semi-structured interviews with professionals on a regional level, we investigated: What are the obstacles that hinder regional solutions to farmland biodiversity issues in Scania, Sweden? Through the lens of governance, the results emphasized a need for new arrangements between all stakeholders in order to solve the issue of declining farmland biodiversity in Scania. The main obstacles for incorporating a landscape perspective and nature-inclusive farming are the lack of regional influence in the Greening, short program periods, and low profitability for farmers. We argue that these obstacles stem from the complex, multilevel governing system of the EU, and the projectification of the CAP. We suggest adopting a Common Pool Resource [CPR] framework for farmland biodiversity in Scania as an efficient way of surpassing the obstacles. However, further research is needed to create a cohesive view of the use value of farmland biodiversity. We concluded that although the results might be applicable to other regions within the EU, it is important to further research other regions in terms of local landscape conditions and local governance for effective results. / Intensifierat jordbruk har inneburit en dramatisk minskning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap i Europa under 1900-talet, vilket gör jordbrukspolitiken central inom Europeiska unionen [EU]. Förgröningsstödet, som är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, skapades för att motverka de negativa effekterna av intensifierat jordbruk. Förgröningsstödet uppnådde emellertid inte målet att skydda den biologiska mångfalden i jordbrukslandskap, och kommer att ersättas i nästkommande reform. Den här studien undersökte om ett landskapsperspektiv, samt naturinkluderande jordbruk kunde öka ändamålsenligheten av Förgröningsstödet i det skånska jordbrukslandskapet. Genom semi-strukturerade intervjuer med tjänstemän på en regional nivå, undersöktes: Vilka är hindren som motarbetar regionala lösningar på problem som berör biologisk mångfald inom det skånska jordbruket? Utifrån ett governance-perspektiv, betonade resultaten ett behov av nya arrangemang mellan samtliga aktörer för att lösa problemet med minskad biologisk mångfald inom skånskt jordbruk. De främsta hindren för att inkludera ett landskapsperspektiv samt naturinkluderande jordbruk var bristen på regionalt inflytande, de korta programperioderna, samt låg lönsamhet för jordbrukare. Vi hävdar att hindren härrör från den komplexa flernivåstyrningen inom den gemensamma jordbrukspolitiken, samt projektifiering av den. Vi föreslår att anta ett Common Pool Resource [CPR] ramverk för biologisk mångfald inom skånskt jordbruk som ett effektivt sätt att övervinna hindren. Ytterligare forskning behövs dock för att skapa en enhetlig bild av användningsvärdet av biologisk mångfald i jordbrukslandskap. Avslutningsvis menar vi att även om resultaten kan gå att applicera på andra regioner inom EU, ligger det stor vikt vid att undersöka lokala förhållanden inom landskap och styrning för att nå effektiva resultat

Forestry stands for 12% of the global greenhouse emissions which makes forestry an important policy area for sustainable development. On the 16th of July 2021, the EU’s new forest strategy was released. Since 2018 Sweden has its own forest program. Due to the new EU forest strategy receiving a lot of criticism, it is clear that the forest policy in EU and Sweden have different understandings on the forests' role for sustainable development. This thesis aims to explore how different understandings of a policy problem are expressed in a case of multi-level governance, which in this case is forest policy. To investigate this, we use the method of discourse analysis where the analytical tool applied is Carol Bacchi's “What’s the problem represented to be?”- framework. Our approach consists of four interrelated questions that are asked to the policy documents, which lead to an understanding of how problems are represented as well as which discursive effects these problematizations create. The study shows that the EU and Sweden's forest policies have different understandings on how the forest best should contribute to climate change. These differences create certain discursive effects where the Swedish forest policies to a larger extent benefit the forest industry and the EU forest policy to a larger extent sees the intrinsic value of nature as well as incorporates the indigenous perspective.