Inom kunskapsbaserade yrken är det viktigt att rekrytera kompetent personal. Med hjälp av employer branding ökar möjligheten för företag att stärka sin attraktionskraft mot framtida potentiell arbetskraft. Syftet med denna uppsats är att undersöka samt att jämföra hur Deloitte, KPMG, Öhrlings PricewaterhouseCoopers samt Ernst & Young marknadsför sig som arbetsgivare mot Uppsalas ekonomistudenter. Fokus ligger på hur företagens frontpersoner, samt de evenemang företagen genomför, påverkar företagens attraktionskraft. Utifrån employer branding-teorier och med hjälp av intervjuer med studentkoordinatorerna på de undersökta företagen samt en undersökning av företagens evenemang har slutsatser dragits kring hur dessa faktorer påverkar hur attraktivt ett företag, enligt Universums Företagsbarometer, är hos ekonomistudenter på Uppsala universitet. Undersökningen visar att en stark studentkoordinator kan hjälpa företaget att klättra på rankingen, men också skada det långsiktiga employer branding-arbetet. Evenemangen i sig visar sig vara av mindre betydelse än de frontpersoner som representerar företagen i mötet med studenterna.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten kräver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig både nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt måste ges möjlighet att säkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till ägarna av arenan. För att möta alla ingående kravspecifikationer som ställs för att få ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att täcka kostnaderna som dessa arenor för med sig ställer det i sin tur krav på att man fyller dessa med evenemang som lockar publik. Hur arenan är betingad för att möjliggöra sportutövande och hur detta kombineras i utformningen av infrastruktur för att stödja olika evenemang är det som denna uppsats fokuserar på. Vi har även studerat hur arenan interagerar med planering och genomförande av önskat evenemangsutbud för att infria marknadsföringen av arenan som multiarena. För att ge läsaren en bakgrund och förståelse för vår valda arbetsprocess inleder vi med att allmänt beskriva de metoder som finns att tillgå när man arbetar med en vetenskaplig uppsats. Därefter kommer vi ur olika perspektiv diskutera för och nackdelar med valet av vårt tillvägagångssätt, som baseras på ett hermeneutiskt perspektiv och kvalitativ metod via intervjuer. Längre fram i uppsatsen kommer en beskrivning av vad den vetenskapliga positionen är idag avseende upplevelseekonomi, evenemangs- och arenautveckling. Det vill säga vad som är belagt genom tidigare forskning och vad det är som vi genom vår inledande problemformulering ämnar studera. För att koppla tidigare resultat med hur verkligheten gestaltar sig nu har vi avgränsat oss till intervjuer av representanter med ansvar för driften på tre arenor i Gävle regionen. De valda arenorna, Göransson Arena, Läkerol Arena samt Projekt Strömvallen har viss spridning i utvecklingsståndpunkt. De har även olika förutsättningar länkade till ägarförhållanden, sportens popularitet och ekonomiska förutsättningar men verkar inom samma marknadssegment och geografiska område. Efter en jämförelse mellan vad som anses optimalt ur ett teoretiskt perspektiv och hur verkligheten ”de facto” gestaltar sig kan vi konstatera att det sportsliga inslaget fortfarande är nummer ett i evenemangsutbudet, men att de ekonomiska påverkansfaktorerna håller på att bana väg för en större evenemangsbredd och merutnyttjande av arenan över tiden. Arenan är först och främst till för sport och om det inte stör sporten allt för mycket kan den användas till annat. Ett tankesätt som verkar ha funnits med vid utformningen av den nya arenan. Läggs all fakta och intryck ihop, som blivit synliga under arbetes gång kan man se att evenemangsutbudet och arenans utformning är faktorer som är beroende av varandra. Till det kommer att organisationen måste fokusera på att få rätt kompetens och genomarbetade strategier för främst evenemangsutveckling men även för arenan som sådan. Genom att utveckla nätverk eller knyta till sig samarbetspartners med andra företag, föreningar och/eller individer inom näringsliv och samhälle, ser vi att kostnader skulle kunna hållas nere och att båda/alla parters behov skulle omhändertas på sikt. För att på så sätt skapa konkurrensfördelar och/eller mervärde för alla inblandade i deras respektive verksamheter, vilket gör det intressant att delta. Är målet att vara en multiarena är detta ett måste för att överleva och inte direkt eller indirekt bli en ekonomisk belastning för kommunen.

Traditionell marknadsföring tycks ha allt svårare att nå konsumenter. När flera vill göra sig hörda samtidigt blir det svårt att sticka ut och göra sig sedd. När någon kommer med något nytt, gör andra likadant. Ett sätt att sticka ut är genom att vara originell och ha en unik varumärkesidentitet, eftersom den är svår att kopiera. Evenemang kan också fungera som varumärken. De arrangeras ofta av flera olika organisationer, vilket gör att varumärkes-identiteten påverkas av många viljor. Syftet med den här studien är att ta reda på hur ett evenemang med flera olika organisationer arbetar med sin varumärkesidentitet för att kommunicera en enhetlig bild av evenemangsvarumärket. Eftersom kärnvärden är en viktig del av varumärkesidentiteten är syftet också att undersöka hur dessa återspeglas i ett evenemangs kommunikation via dess hemsida, som är ett effektivt sätt att nå konsumenter. För att besvara syftet gjordes en fallstudie med intervjuer och innehållsanalys. Vår studie visar att för att lyckas framgångsrikt med ett evenemang med flera bakomliggande organisationer är det en klar fördel att ha endast en drivande organisation som sköter det praktiska arbetet och att de andra endast bistår med ram- och/eller regelverk. Den drivande organisationen måste ha en tydlig organisationsstruktur och klara roller eftersom det under-lättar beslutsfattandet. Evenemangsorganisationen behöver arbeta aktivt med varumärket, både internt och externt, för att evenemangsupplevelsen (serviceprocessen) ska förmedla rätt bild av varumärket och leva upp till de löften som getts i de planerade kommunikations-budskapen, till exempel via annonser. Ett starkt varumärke behöver kontinuerligt ses över för att spegla varumärkets värderingar och samtidigt vara aktuellt. Studien tydliggör att kärnvärden ska vägleda det interna arbetet så att den externa kommunikationen sänder rätt budskap, även om de externt ska vara indirekta. En evenemangshemsida ska representera varumärket i både struktur och innehåll, och därför är det viktigt att kärnvärdena återspeglas i användarvänligheten, samt i bild och text. / It seems like it is becoming increasingly more difficult for traditional marketing to reach consumers. When several companies and the like simultaneously want to be heard, it becomes difficult to stand out from the crowd and be seen. When someone comes with something new, others copy that. One way to stand out is to be original and have a unique brand identity, since it is harder to copy. Events can also act as brands. They are often arranged by various organisations, which mean that the brand identity is influenced by many. The purpose of this study is to determine how an event with various organisations involved works with the brand identity in order to communicate a coherent image of the brand. Since the core values are the foundation for the brand identity, the purpose is also to examine how these are reflected in an event’s communication via its website, which is an effective way to reach customers. To fulfil the purpose of this paper, a case study with interviews and content analysis was conducted. Our study shows that to succeed with a successful event, with several underlying organisations, there is a clear advantage in having only one organisation that manages the practical aspects of the event. The other organisations provide frames and/or set of regulations. The event organisation must be provided with a clear organisational structure and distinct roles, to facilitate the decision making. The event organisation has to actively work with the brand, both internally and externally, to convey the right image of the brand during the event experience (service process). Further, the event organisation has to make sure that the promises made in the planned communication, such as advertisement, are kept. A strong brand needs to be revised to reflect the brand values and to be up-to-date. The study clarifies that core values shall guide the internal work so that the correct message is conveyed in the external communication, where the core values are expressed indirectly. A website for an event should represent the brand in both structure and content. It is therefore important that the core values are reflected in usability as well as in pictures and text.

In today's society there are a lot of offers towards consumers, where they actively have to choose the most appealing offer. In order for an offer to be attractive it must add value in line with the customers demand. Also, it requires that the offer provides a sufficient level of attraction so that the customer selects the particular product/service over another. Furthermore, each offer must exceed the expectations of the visitors to an event, so they feel that the event is something "extraordinary". We have chosen to study how LHC (Linkoping Hockey Club) works with marketing in order to improve the overall customer experience. LHC was founded as a sports club whose aim was to achieve success in ice hockey. Ice hockey clubs are today big business which points toward that the sport is so much more than just ice hockey. The clubs needs to be successful and result oriented both within sports and business. Today LHC experiences difficulties in attracting and engaging its spectators in the hockey games and events that they host, the support fluctuates and the relations with both supporters and visitors are poor. There are many ways for how an organization can enhance the overall customer experience which means that sports clubs need to focus more on what the market demands which is to deliver a total experience. A total experience must be created so that the visitors feel an added value. From LHC:s point of view this means that they need to put a lot of effort in to their hosting events but also strive to strengthen the brand with the aim to capture market shares.From the above discussion this essay will answer the following questions: Why has LHC not been able to attract and engage its audience despite sporting success? How does LHC work today and how should they work in order to improve the overall customer experience? In order to answer and analyze the above questions, we have analyzed and used the theories which include the area of Marketing, Sports Marketing, Marketing Mix and the so called "experienceroom". The empirical data consisted of a series of interviews with supporters and LHC:s organization. This study shows that LHC tends to focus too much on how many visitors they had and how much revenue each event gives in return, contrary to this LHC needs to focus more on the demand. It has also emerged that LHC has a poor relationship with their fans and visitors, and if this is improved, it would mean that the involvement of the fans would likely be increased. This would contribute to the club's financial and sporting performance increases. It is also of great importance for LHC to create good atmosphere in and around the ice hockey games, this would involve the audience and supporters more in every hosting event. LHC should not only focus on events that are related to ice hockey but rather strive to deliver a total customer experience. This can then be a part of the overall marketing strategy, which should have incentives to deliver experiences and added value for the visitors. Something that also is important to consider is the staff who works with each individual event, i.e., that they have passion and dedication to add value for visitors in the experience room and service meetings that occur.This will then contribute to the situation where LHC will strengthen its brand, which in return creates a basis for attracting new customers in the form of sponsors, investors and ultimately more visitors. / I dagens samhälle finns det mängder av olika erbjudanden som konsumenter ställs inför genom olika marknadsförningskanaler, där de aktivt måste välja det erbjudande som är mest tilltalande. För att ett erbjudande ska vara tilltalande så måste det ge ett mervärde i form av upplevelser. Det krävs även att erbjudandet ger underlag att skapa en tillräcklig attraktion så att kunden väljer just den produkten/tjänsten framför ett annat. Vidare bör även varje enskilt erbjudande överträffa besökarnas förväntningar, för att på sätt leverera något ”utöver det vanliga”. Vi har valt att studera hur LHC (Linköpings Hockey Klubb) arbetar med marknadsföring för att öka den totala kundupplevelsen. LHC startades som en idrottsförening vars syfte var att nå framgång inom ishockeyn, men ishockey handlar dock så mycket mer än om själva idrotten. Ishockeyklubbarna är idag stora företag vars syfte är att vara resultatrika, både sportligt och företagsekonomiskt. Idag har LHC svårigheter med att attrahera och engagera sin publik, stödet fluktuerar och relationerna med både supportrar och besökare är undermåliga. Det finns många olika sätt för hur en organisation ska kunna öka den totala kundupplevelsen. LHC arbetar mycket med sina evenemang för att stärka sitt varumärke, målet är även att ta marknadsandelar och på så sätt öka antalet besökare. I dagens Idrotts-Sverige går oftast idrottsliga framgångar och ekonomiska medgångar hand i hand, vilket medför att idrottsklubbarna måste lägga stort fokus på vad marknaden efterfrågar. En helhetsupplevelse måste skapas för att besökarna ska känna ett mervärde, dvs. att fokus inte enbart bör ligga på det sportsliga evenemanget. Utifrån ovanstående diskussion förväntas denna uppsats svara på följande frågor:Varför har LHC inte lyckats attrahera och engagera sin publik trots idrottliga framgångar? Hur arbetar LHC idag och hur borde de arbeta i framtiden för att öka den totala kundupplevelsen? För att svara och analysera på ovanstående frågor har vi tagit hjälp av den teori som föreligger inom ämnet marknadsföring där bland annat Sports Marketing, relationsmarknadsföring och upplevelserum studerats. Det empiriska materialet har bestått av ett antal intervjuer med supportrar och nyckelpersoner inom LHC:s organisation och detta material har vidare analyserats genom den kvalitativa metoden. Denna studie visar på att LHC tenderar att fokusera för mycket på hur många besökare de haft, samt hur stora intäkterna varit vid varje enskilt evenemang istället för att koncentrera sig på att möta efterfrågan. Det har även framkommit att LHC har en undermålig relation till sina supportrar och besökare och om detta skulle förbättras så skulle engagemanget hos publik och supportrar sannolikt öka. Detta skulle troligtvis även göra att klubbens ekonomiska och sportliga resultat ökar. För övrigt så spelar varumärket en stor roll och det är vikigt att LHC ständigt arbetar för att stärka och bibehålla varumärkets status. Det även av stor vikt att skapa en delaktighetskänsla hos publik och supportrar för att skapa en god atmosfär i och kring ishockeymatcherna. De bör således inte bara fokusera på evenemangen som är relaterade till ishockeyn, utan snarare sträva efter att leverera en total kundupplevelse som inkluderar alla evenemang. Detta kan sedan vara en del i den totala marknadsföringsstrategin vilket bör ha incitamenten att leverera upplevelser och mervärde för besökarna. Något som även är viktigt att beakta är personalen som arbetar med varje enskilt evenemang, dvs. att de känner engagemang och dedikation för att skapa ett mervärde för besökarna i de upplevelserum och servicemöten som förkommer. Detta kommer sedan att bidra till att LHC stärker sitt varumärke, vilket i sin tur skapar underlag för att attrahera nya kunder i form av sponsorer, investerare och slutligen fler besökare.

Affärsresandet och mässor har funnits i alla tider, den första världsutställningen genomfördes redan år 1851. MICE-industrin (Meetings, incentive, conference och exhibition) utbreder sig allt mer över hela världen. Detta har resulterat i utvecklingen av allt fler anläggningar och diverse resurser. En oro har på senare tid uppkommit gällande om expansionen kommer att skapa en mättnad av marknaden. Vilka resurser krävs egentligen för att en destination ska vara intressant för MICE-evenemang? Denna studie avser att undersöka detta genom kvalitativa intervjuer med verksamma eventföretag inom MICE-industrin för att sedan sätta det empiriska materialet mot tidigare framforskad information kring detta. För studien genomfördes sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med eventföretag stationerade i Sverige. Informanter från de sex företagen intervjuades kring företagens tillvägagångssätt vid arrangerandet av ett MICE-evenemang samt vilka resurser de ser som av störst vikt på en destination anpassad för MICE.  Resultatet visade att de flesta resurser för sig inte är av stor vikt då olika typer av evenemang kräver olika typer av resurser. Det framkom av informanterna vissa resurser som gavs större vikt än andra såsom transporter, samarbeten och kreativitet. En slutsats drogs kring att de destinationer som i framtiden kommer vara de mest framgångsrika inom MICE-industrin är de som på ett kreativt sätt får ut sina unika kvaliteter på marknaden. / Business travel and trade fairs have been around for ages, the first World Expo was conducted already in 1851. The MICE-industry (Meetings, Incentive, conference and exhibition) increasingly extends across the world. This has resulted in the development of an increasing number of facilities and other resources. Recently, a concern has arisen about the expansion potentially oversaturating the market. What resources are required for a destination to be interesting for MICE-events? This study attempts out to investigate this through interviews with event businesses in the MICE-industry in order to take the empirical material towards previously researched information regarding this. The study carried out six qualitative semi-structured interviews with event businesses based in Sweden. Informants from the six companies were interviewed about the companies approach to organizing a MICE-event, and what resources they see as important on a destination suitable for MICE. The results showed that most of the resources for themselves where not of great importance, since different types of events require different types of resources. There were some resources the informants gave greater importance than others, such as transportation, partnership and creativity. A conclusion was reached that the destinations who will be the most successful in the future MICE-industry are the ones that in a creative way get their unique qualities out to the market.

Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter. De viktigaste aspekterna när det gäller evenemang och dess påverkan på värdsamhället är grundlig planering, utförlig utvärdering med helhetsperspektiv och starka samarbeten. Planeringen ger en bra grund för utförandet av evenemanget, reducerande av negativa effekter och för en grundlig utvärdering av samtliga effekter. Utvärderingen blir sedan en bra utgångspunkt inför kommande evenemang och nästkommande planeringsfaser. Samarbeten är grundläggande för att möjliggöra en utveckling av ett evenemang och för att göra det hållbart och konkurrenskraftigt. Därmed är planering, samarbeten och utvärdering de viktigaste aspekterna för evenemangsarrangörer att ta hänsyn till.

<p>Alla evenemang medför vissa planerade effekter. Många effekter som uppstår i värdsamhället är dock oplanerade och ibland även oönskade. Exempel på sådana effekter kan vara kulturella, sociala och fysiska eller miljömässiga förändringar. Evenemanget och dess omvärld påverkar varandra ömsesidigt. Det gäller för evenemangsarrangörer att vara medvetna om detta förhållande, att identifiera möjliga negativa effekter av evenemanget och kunna se dess möjligheter. De viktigaste aspekterna när det gäller evenemang och dess påverkan på värdsamhället är grundlig planering, utförlig utvärdering med helhetsperspektiv och starka samarbeten. Planeringen ger en bra grund för utförandet av evenemanget, reducerande av negativa effekter och för en grundlig utvärdering av samtliga effekter. Utvärderingen blir sedan en bra utgångspunkt inför kommande evenemang och nästkommande planeringsfaser. Samarbeten är grundläggande för att möjliggöra en utveckling av ett evenemang och för att göra det hållbart och konkurrenskraftigt. Därmed är planering, samarbeten och utvärdering de viktigaste aspekterna för evenemangsarrangörer att ta hänsyn till.</p>

No description available.

Volontärer är ett förekommande fenomen i aktiviteter och en tillgång för många organisationer. Denna empiriska, kvalitativa studie har baserats på fokusgrupper där respondenterna varit utvalda inom två olika områden där volontärer förekommer. Detta för att kunna studera eventuella kopplingar mellan de två olika typer av volontärer, och hur motivationen kan tänkas skildras på grund av val av uppdrag. I denna studie används begreppen evenemangsvolontärer och volontärturister. Studien tar reda på vad som motiverar ideell arbetskraft att vilja prestera och hur olika faktorer kring motivation kan skilja sig beroende på uppdrag. Det finns mycket ny forskning kring ämnet motivation, det tyder på att ämnet är komplext och relevant att fortsätta studera. Då tidigare studier mestadels utgjorts i grund av kvantitativ data, är denna studie utformad från en kvalitativ grund, för att bidra till forskning inom ämnet med ett mer nyanserat perspektiv. Studien resulterar sedan i hur evenemangsorganisationer kan ta lärdom av volontärturister när det gäller motivation. Resultatet har identifierat två dominerande motivationsfaktorer som är gemensamma för båda grupperna av volontärer; gemenskap och personlig utveckling. Resultatet visar på att beroende på arbetsuppgift är det viktigt att motivera med rätt medel. / Volunteers are a prevalent phenomenon in activities and an asset for many organizations. This empirical, qualitative study has been based on focus groups where respondents have been selected from two different areas of volunteers. This is to be able to study possible links between the two different types of volunteers, and how motivation may be described due to the choice of assignments. Terms that are used in this study are event volunteers and volunteer tourists. The study learns about what motivates ideal labor to want to perform and how different factors around motivation can differ depending on assignments. The study finds out what motivates ideal labor to want to perform. There is a lot of new research on the subject motivation, which indicates that the subject is complex and relevant to continue studying. Since previous studies were mostly based on quantitative data, this study is designed on a qualitative basis, to contribute to research on the topic with a more nuanced perspective. The study has resulted in how event organizations can learn from volunteer tourists in terms of motivation. The result has identified two dominant motivational factors common to both groups of volunteers; community and personal development. The result shows that depending on what task the volunteer has, the organisation needs to provide the right incentives.

Syftet med föreliggande studie är att få en ökad förståelse för vilken betydelse tennisturneringen Swedish Open har för Båstad genom att undersöka vilka effekter som evenemanget genererar utifrån en hållbarhetsaspekt. Studien utgår ifrån ett fenomenlogiskt och konstruktivistiskt synsätt. Vidare utgår den från en abduktiv forskningsansats med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. Denna kvalitativa metod görs med hjälp av egna primärkällor som består av tre djupintervjuer med nyckelpersoner som på olika sätt kommer i kontakt med Swedish Open. Ytterligar sex kortare intervjuer görs med lokalinvånare i olika åldrar.