Bakgrund: Sociala tillställningar som barer, restauranger och evenemang utgör miljöer med folkansamlingar. Studerat ur ett säkerhetsperspektiv utgör miljöer med folkansamlingar en fara, likt andra platser, men en gemensam faktor är mycket folk vid ett och samma tillfälle. I syfte att minska antalet olyckor och skador är ett säkerhetsarbete en del av samhällets satsning och arbetet styrs initialt av lagar. Det finns inbyggda tekniska åtgärder i lokalens byggnad och verksamheten har ett ansvar för att etablera ett organisatoriskt säkerhetsarbete. Det är inte skrivet i sten hur helheten av ett säkerhetsarbete ska bedrivas men empiri och teorier inom området ger en insikt i tillvägagångssätt. Syfte: Studien undersöker hur verksamheter inom nattlivs- och evenemangsbranschen bedriver ett säkerhetsarbete utifrån fara för personer som besöker lokalen. Specifikt ämnar uppsatsen undersöka metodiken och arbetssättet bakom säkerhetsarbetet samt vilka eventuella teoretiska antaganden som arbetet baserats på. Uppsatsen undersöker eventuella skillnader beroende på verksamhetens omfattning. Metod: Metoden är en kvalitativ deskriptiv studie, induktiv ansats och tillämpar kvalitativ innehållsanalys. Urvalet är strategiskt och utgår från två städer i Sverige. Totalt har sex stycken verksamheter intervjuats med en variation av maximalt antal gäster och typ av tillställning. De benämns som "små verksamheter" maximalt 1500 personer och "stora verksamheter" över 1500 personer. De små verksamheterna är nattklubbar och de stora verksamheterna är en nattklubb med evenemang, en verksamhet med evenemang och en arena. Resultat och slutsats: Studien är en indikation hur ett säkerhetsarbete bedrivs inom nattlivs- och evenemangsbranschen. De små verksamheterna bedriver arbetet utifrån ett vardagligt säkerhetsarbete, i syfte att uppfylla rådande lagar. Organisatoriska barriärerna är beroende av de inbyggda tekniska åtgärderna. Utan ett tekniskt system finns ingen strategi. De saknar barriärer för att hantera oförutsedda händelser. De stora verksamheterna har ett säkerhetsarbete med oberoende barriärer och beslutsfattande på fler nivåer. De har fler barriärer för utförutsedda händelser då organisationen kan agera utan teknik. De två mindre av de stora verksamheterna inte är lika utarbetade som den största, arenan. Den ena hanterar folkmassan innan, under och efter eventet men enbart med ett fokus på brand och utrymning. Den andra kan precis som arenan styra hur människorna rör sig under eventet. Det är dock enbart den största verksamheten (arenan) som följer en teoretisk ram, den så kallade riskhanteringsprocessen. På arenan sker beslut på fler nivåer och de hanterar risker utifrån riskens karaktär. Genomgående finns en bristande insikt i lokalens design och ett gap mellan bygg och förvaltning. Att hantera den mänskliga aspekten är särskilt undermålig i de mindre verksamheterna. Enligt rådande empiri och teorier behöver strategier utarbetas för multipla säkerhetssystem i syfte att hantera oförutsedda händelser. / Background: Public gatherings in confined spaces such as bars, restaurants and events relates to crowds. From a safety focused perspective, environments with crowds carry with them a degree of risk. A work of safety is therefore an effort to recude accidents and injuries. The safety guidelines are initially regulated by laws which contains a mixture of technical systems and a risk management team. There is no step by step guide which details how to set up a safety procedure, rather agreed upon empirics and theories in the field which provides a broad and loosely defined set of terms which can be met. Scope: The aim of the study is to explore the work safety procedures in the field of nightlife and social gatherings. Specifically, this thesis explores the strategy and methods of implementing safety procedures and if they are based on theoretical assumptions. It also explores differences between the size of venues. Method: The study is done in a qualitative nature, using qualitative content analysis with an inductive design. The selection of locations have been strategically chosen from two towns in Sweden. The study contains six objects with an variation of maximum amount of guests and type of event. They are called "small venues" with a maximum of 1500 person and "large venues" with a capacity exceeding 1500 person. In the study small venues are nightclubs while the large venues include a nightclub with event, a venue with musical gathering and an arena. Results and conclusion: The study is represents a small selection of how the work safety procedures are organised in the field of the nightlife and entertainment industry. The safety guidelines of the small venues are made to meet the minimum standards set in place by the law. The safety procedures of these venues primarily rely on technical barriers. These organisations were observed to have very basic emergency procures and very little idea how to handle unknown incidents. The studies large venues have independent safety organizations several levels of independent risk management. These venues have extended their strategies to handle unknown incidents, because they can act independently or interact with technical support. The two smaller of the larger venues, do not have the same established safety strategies in place as the biggest one. They all have a strategy to control crowd movements in case of emergency. The other venue take one more step, and features strategies to handle the movement of the crowd during the event routinely. The biggest venue’s strategies are extrapolated from a basis of one theoretical assumption, a safety management model. Throughout the brand lack of understanding relate to the design of the actual place. There is also a perceived knowledge gap between the buildings design and the management of the venue. There is little effort to manage the behaviour in these venues, especially the small venues observed in the study. According to empirics and theories the venues in the study need to develop strategies to create multiple safety systems (barriers) to handle unknown incidents.

Ofta genomförs projekt i tillfälliga organisationer och är ett tidsbegränsat åtagande. Lärande i organisationer som till största del består av projekt, s.k. projektbaserade organisationer, har andra typer av utmaningar när det gäller kunskapsöverföring än vanliga linjeorganisationer där kunskap kan skapas och stanna i avdelningar. Kunskapsöverföring i återkommande evenemangsprojekt är viktigt för att undvika att göra om misstag som kan vara kostsamma, speciellt då det är efter själva evenemanget som det går att avgöra om projektet är lyckat eller inte. Syftet med uppsatsen är att redogöra för tillvägagångssätt som kan användas för att överföra kunskap mellan återkommande evenemangsprojekt. En fallstudie om O-Ringen AB som organiserar O-Ringen, världens största orienteringsäventyr, genomfördes för att svara på studiens forskningsfråga: Vilka tillvägagångssätt kan användas för kunskapsöverföring mellan återkommande evenemangsprojekt? Med hjälp av kvalitativa intervjuer med projektledare för fyra O-Ringen och VD för O-Ringen AB samt genomgång av företagets uppdragsplan redovisas tillvägagångssätt som organisationen använder för kunskapsöverföring mellan de årligt återkommande evenemangsprojekten. Studiens resultat visar hur kunskapsöverföring kan ske mellan återkommande evenemangsprojekt. O-Ringen AB överför kunskap mellan sina återkommande evenemangsprojekt genom tidigare erfarenheter, att samla erfarenheter, informella och formella möten, dokument, icke-standardiserat material och system. / Projects are often executed in temporary organizations and are under a time limit. This is part of why learning in organizations that mainly work with projects, so-called project based organizations, have other types of challenges when it comes to knowledge transfer than in other types of organizations where knowledge is created and stays in departments. Knowledge transfer in reoccurring event projects are important to avoid repeating mistakes which could prove costly, especially when it only is after the event itself that it’s possible to determine if the project was successful or not. The purpose of this study is to describe which methods can be used in knowledge transfer between reoccurring event projects. A case study in O-Ringen AB, the company that organize O-Ringen, the world’s biggest orientation adventure, was conducted to answer this study’s research question: Which methods can be used to transfer knowledge between reoccurring event projects? The methods of knowledge transfer used in O-Ringen AB are presented in this paper. The results are based on interviews with the project managers of four O-Ringen events and the CEO of O-Ringen AB. In addition, the conceptual plan that the organization produces was used. The result of the study show how knowledge transfer can occur between reoccurring event projects. O-Ringen AB transfer knowledge between their annually reoccurring event projects through earlier experiences, collected experiences, informal and formal meetings, documents, non-standardized material and systems.

Public libraries have begun to realize that they must try to develop the youth department, youth participation, and event planning in order to create an attractive meeting place youths can see as a resource in their lives. Librarians have also begun to realize that the youth department needs more space than it had before and preferably to not integrate youths with children, because youths would like to be seen as individuals and developing adults. Libraries also realize that they need to ask the youth what they want and need out of their library experience to make youth libraries a competing force and an advocate for youth development.The purpose of this paper was to investigate how youth librarians work with young individuals to make them involved in the library. The study is based on the theory of Positive Youth Development (PYD), which is centered on the need for young people to build relationships, feel involved, and feel needed to develop into well-rounded, healthy, and active individuals of society. The theory is based on previous research in various areas of youth development, compiled in order to build a clear and unified theory. For the gathering of empirical material, a qualitative method was used in which interviews were conducted with eight librarians in five libraries across Sweden.The results showed that youth librarians want to work with youths to improve their libraries and to be a resource for young library users. Most youth librarians are passionate about their jobs and wish to include youths in the planning and performing of library activities, as well as listen to their requests in issues about the library facilities, and they want to build a genuine connection with the youths both inside and outside of the libraries, as well as on social media platforms. However, youth librarians face difficulties in making these requests into reality; having to work against issues as the opinions of youths as problems shared by the adult public and other librarians, as well as working with a group as diverse as youths.

This master’s thesis aims to discover how the Gothenburg City Library works to foster a democratic society, thus fulfilling one of the main requirements set by the Swedish library law. The study will analyse how the library interprets its democratic mission by focusing on three theories of democracy: representative democracy, participatory democracy and deliberative democracy. An intersectional approach to the material will aim to further explore how accessible the events are and what consequences this might have on the patrons level of democratic participation in society. This was done through a case study of the events taking place at the library during 2018. Official documents that regulate or affect the library’s events were included to better understand how the democratic work set by the library law is interpreted on different levels of authority. The study found that the Gothenburg city library takes its democratic mission seriously and has an extensive event calendar. By adapting to the changing needs of society to create an accessible library, they give their patrons an opportunity to participate in events that will influence their society and give them the knowledge needed to actively participate in their communities. However, creating accessible programs for everyone is a never-ending challenge that requires national support and cooperation between libraries on a nation-wide scale. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Dagens upplevelsesamhälle är baserat på upplevelser där konsumtion och njutnings besitter en central plats i offentligheten, där människor ger mening åt sina liv genom nya spännande upplevelser. Turismen kan därför anses ha en speciell betydelse och central roll i samhället. I och med turismbranschens komplexitet så inkluderar den många delar av samhällets näringar. Enligt vissa uppfattningar finns det ingen start för turismen, utan alla delar går in och förlitar sig på varandra. Trots den fragmenterade värld turismen skapat finns det fyra simpla begrepp som beskriver turismens grundläggande faktorer åka, bo, äta, göra.  Inom turismen fungerar evenemang som en av de viktigaste motivationerna för människors vilja att resa. I Karlstad utgör Löfbergs Arenas evenemang och attraktionskraft en viktig reseanledning som smittar av sig på stadens övriga näringsliv. Planeringsprocesser skapas i syfte att förebygga troliga kriser, samtidigt förblir vissa kriser oförutsägbara. Utifrån vår studie kan avläsa att restriktionerna som kommit till följd av Covid-19 pandemin har inneburit att Löfbergs Arena omöjligt kunnat förhålla sig till någon fast planeringsprocess. Detta eftersom restriktionerna hela tiden ändrats och att det inte funnits någon fast grund att utgå ifrån. Istället har verksamheten flexibelt fått spekulera i potentiella utvecklingsmönster, för att sedan snabbt kunna anpassa sitt arbetssätt i samma stund som nya restriktioner förmedlas från den svenska staten.  Covid-19 pandemins restriktioner har samtidigt även hindrat näringsidkarens möjligheter för att verka optimalt och fått evenemangen att försvinna. Detta gör att reseanledningen i många avseenden försvunnit, något som bidragit till minskat besökarantal. Studiens intervjuer har påvisat att de olika verksamheterna gynnas av de evenemang som arrangeras i Löfbergs Arena. I och med evenemangens bortfall som kommit till följd av Covid-19 pandemins restriktioner, har flera av de intervjuade verksamheterna fått erfara negativa effekter. Varsling av personal, ett reducerat gästantal, ekonomisk förlust och i ett avseende en hel verksamhet på paus är några av Covid-19 pandemins förödande konsekvenser. Utifrån dessa aspekter kan vi slutligen avläsa att evenemangens avsaknad har haft en ytterst negativ effekt på Karlstads näringsliv.

Teknik och data är nyckeln till att Bonnier Business Media (BBM) ska kunna nå sina mål och leverera ytterligare tillväxt. Därför vill man ligga i framkant när det gäller att undersöka nya tekniker som kan förbättra plattformarna och göra dem mer tidsenliga. BBM har bland annat velat ta fram ett rekommendationssystem som ska användas till att göra innehållet individanpassat på webbplatserna och på ett effektivt sätt presentera detta så att de olika målgrupperna får den information de förväntar sig. Till exempel ska besökaren kunna få förslag på artiklar och evenemang som kan vara av intresse. Målet med detta examensarbete har varit att ta fram en prototyp för ett rekommendationssy- stem med tillhörande algoritmer. Prototypen skulle kunna användas som ett “koncepttest” för att undersöka möjligheten att skapa personliga rekommendationer till läsare på Veckans Affärers webbplats, va.se. Implementationen av rekommendationssystem som togs fram till BBM bestod av en objektbaserad kollaborativ filtrerings algoritm som använde besökarnas beteende, publiceringsdatum och popularitet på artiklarna och evenemangen för att skapa individuella rekommendationer. Efter genomförda tester och analyser visar resultatet att det är fullt möjligt att skapa personliga rekommendationer som har en högre precision än vad ett grundläggande rekommendationssystem, till exempel en popularitetslista, kan erbjuda. / Technology is the key for Bonnier Business Media (BBM) to reach their goals and deliver future growth. Therefore they want to be in the very forefront when it comes to exploring new technologies that can improve their platforms and make them more up to date. BBM has among other things aimed to develop a recommendation system that is supposed to make the content of their web sites personalized and in an efficient way present this so that the different target groups will get the information that they expect. For example the visitor should be able to get suggestions on articles and events that might be of interest. The aim of this thesis has been to develop a prototype of a recommendation system with associated algorithms. The prototype could be used as to examine the possibility to create personalized recommendations for the readers on BBM:s website va.se (Veckans Affärer). The implementation of the recommendation system that was developed for BBM consisted of an object-based collaborative filtering algorithm using visitor behavior, publication date and popularity of articles and events to create personalized recommendations. After com- pleting tests and analyzes the results show that it is possible to create recommendations with a higher precision than a basic recommendation system, like a popularity list, can of- fer.

Ett evenemang kan användas som ett verktyg för ökad turism bland destinationer. För att arrangera evenemang och attrahera turister krävs det att det finns boendemöjligheter på destinationen. Efterfrågan av boende på en destination varierar och evenemang är en vanlig anledning till ojämna flöden av turister. Uppsatsen är en fallstudie av evenemangsstaden Östersund med syftet att undersöka sambandet mellan turism, evenemang och boendekapacitet. Detta för att skapa förståelse för hur destinationer kan arbeta strategiskt med boendekapacitet för evenemangsturism. För att identifiera den påverkan boendekapacitet har på evenemangsturism samt nyckelfaktorer som en destination måste arbeta med för att utveckla och utnyttja sin boendekapacitet genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda intressenter som representerade fyra intresseområden. Resultaten tyder på att boendekapaciteten påverkar utbudet av evenemang på destinationen och begränsar turisters möjlighet att delta i vissa evenemang. För att utveckla boendekapaciteten är det viktigt för en destination att anta ett helhetsperspektiv på turism, strategiskt placera nytt boende och erbjuda alternativa boendemöjligheter samt arbeta med ett väl genomtänkt evenemangsutbud. Dessutom kan en destination arbeta med sitt evenemangsutbud för att utveckla och utnyttja boendekapaciteten genom att anta en gemensam strategi, samarbeta, organisera större evenemang och öka antalet tillgängliga arenor. Resultatet tyder på att det är otillräckligt att bara anta några av dessa strategier för att främja utvecklingen av boendekapaciteten, istället krävs en omfattande strategi med ett helhetsperspektiv. / <p>2023-06-16</p>

Studiens syfte är att undersöka och analysera hur smarta kontrakt kan lösa de utmaningar som finns på biljettmarknaden, och utifrån det kommer ett förslag på lösning presenteras på hur en förbättrad biljettmarknad med hjälp av smarta kontrakt kan se ut. För att komma fram till resultatet har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med respondenter inom fotbollsbranschen. Resultatet identifierar ett antal problem och önskningar kring biljetternas andrahandsmarknad. Genom att relatera det till teorin har ett förslag på lösning tagits fram. En digital tjänst som bygger på blockkedjeteknik och använder sig av smarta kontrakt, för att kunna sälja och köpa biljetter på ett säkert sätt på andrahandsmarknaden med fördefinierade prisgränser och provision. Utifrån det har slutsatsen dragits att det kan vara en bra lösning, där kravet på tjänsten är att den ska vara bra utvecklad med god användbarhet, och i slutändan blir tjänsten en trovärdig plattform för köpare och säljare av biljetter på andrahandsmarknaden.

Volontärarbete är ett fenomen som uppkommer inom flertalet olika branscher och arbetssammanhang, bland annat inom undervisning samt idrottsevenemang. Volontärarbete handlar om att människor ställer upp med sin tid till att arbeta utan ekonomisk avlöning. I denna uppsats söker vi svar på vad som motiverar människor till att frivilligt ge sin tid till evenemang genom att ställa upp som volontärer. För att större evenemang ska kunna genomföras krävs ofta en stor del arbetskraft som ställer upp som volontärarbetare, vi belyser därmed också vikten av volontärarbete inom idrottsevenemang. I denna uppsats har vi utgått från evenemanget Skidskyttevärldscupen i Östersund 2023. Där vi har gjort en kvantitativ forskningsstudie utifrån en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till de människor som under Skidskyttevärldscupen i Östersund 2023 ställt upp som volontärarbetare. Enkäten är utformad med frågor som ska ge indikationer på vilka faktorer som är betydande för människors välvilja att ställa upp som volontärer. Vidare tar denna uppsats upp individers ställningstagande till ett eventuellt Vinter – OS i Sverige 2030. Detta genom att undersöka huruvida det finns något samband mellan olika motivationsfaktorer till att ställa upp som volontärarbetare vid Skidskyttevärldscupen och hur de ställer sig till att ett Vinter – OS ska arrangeras i Sverige 2030. / <p>2023-06-16</p>

Syftet med detta kvalitativa forskningsarbete är att belysa och uppmärksamma depositiva effekterna för livemusikbranschen till följd av Covid-19. Detta är användbartoch av intresse för branschen eftersom det kan möjliggöra större ekonomiska ochpersonliga vinster, säkrare evenemangstillgänglighet samt en allmänt bredare förståelseför en vanligen ovanlig bransch och vad en kris likt Covid-19 innebär för den.Forskningsfrågorna riktas således mot hur och vilka positiva effekter och följder somskildras, vilka förändringar det innebär och vad branschen kan ta med sig frånpandemin. För att besvara dessa frågor står fem intervjuer med arrangörer ellerevenemangsproducenter som empirisk grund för arbetet. Resultatet av dennadatainsamling presenteras med en jämförande och analytisk synvinkel under ett ochsamma avsnitt. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till arbetet, frågorna ochmetoden blandat med studiens styrkor, svagheter och förslag till fortsatt forskning.