Syftet med denna studie har varit att få kunskap om hur lärare i F-6 använder undersökande arbetssätt i No-undervisningen, de möjligheter och utmaningar de ser med detta samt hur ofta lärarna erbjuder eleverna att arbeta undersökande. För att uppnå syftet intervjuades sex lärare om inom vilka områden de använder undersökande arbetssätt, vilka möjligheter och utmaningar de ser, vilka förutsättningar som finns i de skolor där lärarna arbetar samt hur mycket tid av undervisningen som ägnas åt undersökande arbetssätt. Metoden som använts i undersökningen är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Innehållet i intervjuerna färgkodades och delades in i kategorier som knöt an till studiens frågeställningar. Resultatet visar att fem av lärarna använder undersökande arbetssätt hela undervisningstiden medan en av dem använder det ungefär 75 % och resterande tid med läroböcker. Lärarna ser fördelar med undersökande arbetssätt då eleverna når djupare kunskaper, att det finns större möjligheter att anpassa efter individen samt att det stimulerar elevernas nyfikenhet, intresse och lust att lära. Några utmaningar som nämns är att läraren måste vara väl förberedd och ha goda kunskaper i ämnet och att det kan vara svårt att möta upp flera nivåer hos elevgruppen. Lärarna önskar att de hade tillgång till mer laborativt material, men är relativt nöjda med de förutsättningar som finns. / <p>Inriktning NO</p>

Fbxl13 (F-box and leucine-rich repeat protein 13) is an orphan F-box protein. Fbox proteins are a family of substrate-targeting specificity factors for the SCF superfamily of E3 ubiquitin ligases. Since their discovery, many F-box proteins have been shown to have oncogenic and tumour suppressive roles. The importance of Fbxl13 itself in tumourigenesis is reflected in several genome-wide shRNA screens. Fbxl13 depletion in human cancer cells correlates with increased ionising radiation sensitivity and increased genomic instability. Furthermore, Fbxl13 depletion reduces proliferation in mouse embryonic epidermis. Conversely, Fbxl13 amplification is frequently observed in several cancer patient cohorts. However, the main function of Fbxl13 is unknown and its biochemical mechanism of action remains uncharacterised. The aim of this study was to identify the interactors, substrates, and functions of Fbxl13, in order to elucidate its role in tumourigenesis. In this study, I identify and validate Fbxl13 interactors Centrin-2, Centrin-3, Cep152, and Cep192. I show that Fbxl13 is enriched at the centrosome, and present evidence that Fbxl13 targets Cep192-3 for ubiquitin mediated proteolysis. In line with this, Fbxl13 overexpression downregulated centrosomal Cep192 and γ-tubulin, and disrupted the microtubule nucleation activity at the centrosome. Finally, Fbxl13 amplification in U2OS cells is associated with increased cell motility. Thus, we propose that Fbxl13 is a novel regulator of centrosome microtubule nucleation activity.

>Magister Scientiae - MSc / Seismic interpretation is always somewhat an uncertainty and questions on whether the horizons picked are properly correlated across faults and or the structures mapped are geologically or geometrically sensible always raise a concern as it provides the principal source of subsurface information used commonly in exploration by the oil and gas industry. In this study an attempt of delineating what are or not geological features has been done by validating the seismic structural interpretation using the restoration technique which also provided information about the extensional history of the study area. The seismic data, horizon and fault interpretation have been depth converted in 2DMove software followed by a sequential restoration and decompacting workflow. Simple shear was used as the restoration algorithm based on the deformation style of the basin (extensional basin). The seismic interpretation is valid and studies on tectonics interplay in basin development (gas field scale) during the Late-Jurassic- Early Cretaceous are based on the results of the four balanced cross-sections. They indicate that the Basin is not a simple extensional rift Basin but was rather formed through an alternation of extensional and compressional phases. The area understudy has undergone extension since rifting onset (break-up of Gondwana) with two intervening minor inversion episodes further NW and SE showing no significant shortening on the central part. A maximum extension is noted within the central part of the study area along the XL_1248 thus more accommodation space and subsequently thicker sediment accumulations are encountered in this region.

Made available in DSpace on 2016-08-29T15:37:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_9114_Dissertação Final Paula Mikaely_Henrique_Vieira(CD).pdf: 2468557 bytes, checksum: 9d698d07e6ad30f4bb1f4c69045263c7 (MD5) Previous issue date: 2015-07-27 / Ao longo da evolução as plantas desenvolveram um sofisticado mecanismo de defesa contra o ataque de fitopatógenos, conhecido como defesa pós-formada. Este sistema compreende uma complexa rede de sinalização bioquímica comandada por genes de resistência, os genes R. A identificação destes genes em culturas de interesse agronômico como a soja e o eucalipto amplia a base genética da resistência, o que torna as plantas menos vulneráveis aos ataques de patógenos. Os genes R codificam proteínas com domínios conservados. A presença desses domínios permite o uso de técnicas de PCR visando o isolamento do DNA e a clonagem de sequências análogas de genes de resistência (RGA) mediante o uso de oligonucleotídeos degenerados específicos para as regiões conservadas. Objetivou-se neste trabalho: 1) avaliar a presença de fragmentos associados à resistência a Ceratocystis fimbriata em genótipos de eucalipto; 2) mensurar a diversidade entre genótipos de eucalipto; 3) Identificar fragmentos relacionados à resistência aos nematóides Heterodera glycines e Meloidogyne spp em genótipos de soja e; 4) realizar uma análise comparativa dos dados obtidos por RGAs com marcadores SSR que contemplam QTLs de resistência. As análises de agrupamento realizadas com dados de RGA e SSR permitiram distinguir grupos de genótipos resistentes e suscetíveis a C. fimbriata e revelou a diversidade existente entre os indivíduos estudados, o gráfico de Heatmap permitiu identificar fragmentos associados à resistência à C. fimbriata em cultivares de eucalipto. Os marcadores RGAs aplicados em soja foram eficientes em discriminar genótipos de soja resistentes e suscetíveis aos nematóides em estudo, sendo importante associar a estes o uso de marcadores SSR por serem potentes em amplificar e discriminar genótipos quanto a raça especificidade do patógeno.

Syftet med studien är att undersöka lekens utsträckning i undervisningen från förskoleklass till åk 1–2. Studien är kvalitativ. Metoden som används är intervjuer med sex lärare, detta för att undersöka en enskild grupp lärares subjektiva tankar och åsikter. För att undersöka studiens syfte har tre frågeställningar formulerats. Den första frågeställningen i vilken utsträckning leken används som ett pedagogiskt redskap i undervisningen. Resultatet presenteras i två grafer, där det sammanlagda resultatet visar en kraftig minskning av lekens utsträckning i undervisningen efter förskoleklass. Den andra frågeställningen som har formulerats är när leken används i undervisningen, detta för att undersöka lekens generella användningsområde för den enskilda läraren. Studien visar att det främst är rolleken som dominerar i ämnena bl.a. i svenska och engelska. Inom matematiken används främst spel som färdighetsträning. Den tredje frågeställningen som formulerats är vilket syfte lärarna har med att använda sig av lek i undervisningen.  Studiens resultat visar att lärarnas syfte med lek är att utmana och avdramatisera elevernas kunskapskrav samt att ge eleverna en varierad undervisning.   Studien redovisar utifrån litteraturstudier lekens betydelse och hur leken sammanfaller med lärande och utveckling, vilket koppas till min empiriska undersökning. I studien har lekens betydelse presenterats ur en kognitiv psykologisk teori samt ur ett sociokulturellt perspektiv, med utgångspunkt från Jean Piaget och Lev Vygotskij. Studien har även belyst lekens omfattning i förskolans- och grundskolans läroplan. Jämförelserna mellan förskolan och grundskolans läroplan visar att leken tar betydligt mindre plats efter det att eleverna lämnar förskoleklass.

Submitted by Automa??o e Estat?stica (sst@bczm.ufrn.br) on 2015-10-23T14:10:53Z No. of bitstreams: 1 JulianaSouzaDeOliveira_DISSERT.pdf: 2505190 bytes, checksum: acc70337c6c5929f196d4739db7c2248 (MD5) / Approved for entry into archive by clediane guedes (clediane@bczm.ufrn.br) on 2015-10-23T20:18:33Z (GMT) No. of bitstreams: 1 JulianaSouzaDeOliveira_DISSERT.pdf: 2505190 bytes, checksum: acc70337c6c5929f196d4739db7c2248 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-10-23T20:18:33Z (GMT). No. of bitstreams: 1 JulianaSouzaDeOliveira_DISSERT.pdf: 2505190 bytes, checksum: acc70337c6c5929f196d4739db7c2248 (MD5) Previous issue date: 2013-12-17 / Objetivo: Traduzir e avaliar as propriedades psicom?tricas do Mobility Assessment Tool Physical Activity (MAT-PA) em idosos comunit?rios brasileiros. M?todos: Trata-se de um estudo tradu??o, adapta??o cultural, e acur?cia do instrumento MAT-PA, no qual foram avaliados 329 idosos, com idade m?nima de 60 anos, residentes na comunidade. Os indiv?duos submeteram-se a um formul?rio de avalia??o composto por: question?rio s?cio-demogr?fico e de sa?de percebida; avalia??o f?sica; Prova Cognitiva de Legan?s (PCL); Center for Epidemiologic Studies Depression Scale (CES-D); International Physical Activity Questionnaire (IPAQ); Mobility Assessment Tool Physical Activity (MAT-PA). Dessa amostra total, 42 idosos utilizaram o aceler?metro durante 8 dias. Para verificar a confiabilidade teste-reteste do MAT-PA, reaplicou-se esse instrumento em 34 idosos 8 dias ap?s a primeira avalia??o. A an?lise estat?stica utilizada foi a correla??o de Spearman, o Coeficiente de Correla??o Intra-classe, o coeficiente ? de Cronbach, o Bland-Altman e o teste T pareado. Resultados: As correla??es dos dados IPAQ e aceler?metro versus o escore total do MAT-PA foram significativas e apresentaram um coeficiente de correla??o de Spearman de 0,13 e 0,41, respectivamente. Analisou-se tamb?m a confiabilidade que apresentou as seguintes medidas: consist?ncia interna, pelo coeficiente alfa de Cronbach (?= 0,70); Concord?ncia teste-reteste, pelo coeficiente de correla??o intra-classe (CCI=0,53; p<0,001). Conclus?o: A vers?o brasileira do Mobility Assessment Tool Physical Activity (MAT-PA) como um instrumento de avalia??o da atividade f?sica de idosos, mostrou ser um m?todo v?lido e confi?vel.

Dissertação (mestrado)—Universidade de Brasília, Faculdade de Agronomia e Medicina Veterinária, 2009. / Submitted by Elna Araújo (elna@bce.unb.br) on 2011-05-31T19:57:06Z No. of bitstreams: 1 2009_AnaMontserratTreitlerDantas.pdf: 998655 bytes, checksum: de0e8bda9028c55b2d96355939866f29 (MD5) / Approved for entry into archive by Patrícia Nunes da Silva(patricia@bce.unb.br) on 2011-06-14T16:55:51Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2009_AnaMontserratTreitlerDantas.pdf: 998655 bytes, checksum: de0e8bda9028c55b2d96355939866f29 (MD5) / Made available in DSpace on 2011-06-14T16:55:51Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2009_AnaMontserratTreitlerDantas.pdf: 998655 bytes, checksum: de0e8bda9028c55b2d96355939866f29 (MD5) / O Brasil é o maior produtor de maracujá, onde cerca de 60% da produção é destinada ao consumo in natura, e os 40% restante, às indústrias de processamento, sendo o suco concentrado o principal seu principal produto. A seleção de cultivares de maracujazeiroazedo que apresentem uma boa qualidade pós-colheita de seus frutos é de fundamental importância para o desenvolvimento da cultura no País. Seguindo este propósito, o presente trabalho teve como objetivo avaliar as características físico-químicas de 40 diferentes genótipos de maracujazeiro-azedo (Passiflora edulis f. flavicarpa) cultivados no Distrito Federal em diferentes épocas de avaliação. Foram realizados dois experimentosna Fazenda Água Limpa (FAL) da Universidade de Brasília (UnB), utilizando o delineamento de blocos casualizados, com quatro repetições. Os genótipos avaliados foram no primeiro experimento foram MAR20#03, GA2–AR1*AG, MAR20#036, AR02, AR01, MAR20#9, YELLOW MASTER FB200, AP01, RC 3, VERMELHÃO INGAÍ, EC-RAM, MAR20#46, FP 01, MAR20#23 e no segundo experimento: MAR20#12, MAR20#10, MAR20#41, MAR20#40, MAR20#24, MAR20#2005, MAR20#1, MAR20#15, MAR20#039, MAR20#21, MAR20#49, MAR20#44, MAR20#19, MAR20#6, MAR20#29, MAR20#034, MSCA, Rubi gigante, Redondão, Roxo Australiano, PES9, YELLOW MASTER FB200, YELLOW MASTER FB100, EC-L-7, EC-3-0, EC-3-0 e Gigante Amarelo. Os resultados obtidos estão descritos a seguir e de forma generalizada, relevando, de modo geral, os maiores e os menores resultados. Na avaliação geral, o AP01 apresentou a maior massa fresca de frutos, enquanto o MAR20#24 a menor. O genótipo MAR20#19 apresentou o maior comprimento dos frutos e o MSCA o menor. O AP01 também apresentou frutos com o maior diâmetro e o menor foi encontrado no genótipo MSCA. Os genótipos MAR20#39 e Roxo Australiano apresentaram a maior relação comprimento/diâmetro, enquanto o MAR20#34 o menor. A menor espessura de casca foi encontrada nos frutos do genótipo MAR20#46 e a maior no genótipo EC-3-0. O genótipo MAR20#46 também apresentou a menor massa de casca e o AP01, apresentou a maior. O genótipo MAR20#21 foi o que obteve a maior massa de polpa e a MAR20#24 a menor. O Rubi Gigante obteve o maior rendimento de polpa e o EC-3-0 o menor. O maior teor de sólidos solúveis totais foi verificado no genótipo Vermelho Ingaí e o menor no Roxo Australiano. O maior teor de açúcar redutor foi observado no genótipo MAR20#41 e o menor no PES9. O genótipo MAR20#36 obteve o maior pH e o FP01 o menor. O maior teor de acidez titulável foi observado no genótipo FP01 e o menor no MAR20#36. O Vermelho Ingaí apresentou os frutos com o maior teor de proteínas e o FP01 o menor. A maior quantidade de cinzas foi verificada no MAR20#46 e a menor no MAR20#9. E por fim, o maior número de sementes por fruto foi observado no MAR20#36 e o menor no EC-RAM. Para os dois experimentos houve uma correlação forte e positiva entre a massa do fruto e comprimento do fruto, massa do fruto e massa da casca, massa do fruto e massa da polpa, e entre o comprimento do fruto e massa da casca. _________________________________________________________________________________________ ABSTRACT / Brazil is the world’s biggest producer of passion fruit, where about 60% of the production is designed for the consumption “in natura” (raw), while the remaining 40% are processed in industries, which have concentrated juice as their main product. The selection of areas cultivated with sour passion fruit that present a good quality of their post-harvest products has fundamental importance to the development of this culture in the Country. In this regard, the present work had the purpose of evaluating the physical-chemical characteristics of 40 different genotypes of sour passion fruit (Passiflora edulis f. flavicarpa) cultivated in the Federal District in diverse periods of evaluation. The experiment was performed at Água Limpa Farm (FAL) of the University of Brasília (UnB). It was employed the delineation of blocks randomly selected, with four repetitions. Genotypes evaluated in the first experiment were the following: MAR20#03, GA2 – AR1*AG, MAR20#036, AR02, AR01, MAR20#9, YELLOW MASTER FB200, AP01, RC 3, VERMELHÃO INGAÍ, ECRAM, MAR20#46, FP 01, MAR20#23 and the following in the second experiment: MAR20#12, MAR20#10, MAR20#41, MAR20#40, MAR20#24, MAR20#2005, MAR20#1, MAR20#15, MAR20#039, MAR20#21, MAR20#49, MAR20#44, MAR20#19, MAR20#6, MAR20#29, MAR20#034, MSCA, Rubi Gigante, Redondão, Roxo Australiano, PES9, YELLOW MASTER FB200, YELLOW MASTER FB100, EC-L-7, EC-3-0, EC-3-0 and Gigante Amarelo. The results achieved are described as follows in a general manner, overlooking the biggest and the smallest results. In a general evaluation, the AP01 presented larger fresh mass of fruits, while the MAR20#24, smaller. The genotype MAR20#19 presented the longest length of fruits and the MSCA the shortest. The AP01 also presented fruits with the largest diameter. The smallest was found in the MSCA genotype. The genotypes MAR20#39 and Roxo Australino presented the biggest relation length/diameter, while MAR20#34 presented the smallest. The smallest thickness of peel was found among fruits of genotype MAR20#46 and the thickest peel was found on genotype EC-3-0. The genotype MAR20#46 also presented the smallest mass of peel, and the AP01 presented the biggest. The Genotype MAR20#21 was the one that presented the largest mass of pulp and the MAR20#24 the smallest. The Rubi Gigante presented the largest yield of pulp and the EC-3-0 the smallest. The largest amount of soluble solids was observed in the genotype Vermelho Ingaí and the smallest in the Roxo Australiano. The largest content of reducing sugar was observed in the genotype MAR20#41 and the smallest in the PES9. The genotype MAR20#36 achieved the largest pH and the FP01 the smallest. The largest content of measures of acidity was observed in genotype FP01 and the smallest in MAR20#36. Vermelho Ingaí presented fruits with the largest content of protein and FP01 the smallest. The largest amount of ashes was observed in MAR20#46 and the smallest in MAR20#9. Finally, the largest number of seeds by fruit was observed in MAR20#36 and the smallest in EC-RAM. On both experiments there was a strong and positive connection between the mass of the fruit and its length, mass of the fruit and mass of its peel, mass of the fruit and mass of its pulp, and between the length of the fruit and the mass of the peel.

Made available in DSpace on 2018-08-02T00:16:10Z (GMT). No. of bitstreams: 1 tese_2685_dissertação 1 pdf.pdf: 932474 bytes, checksum: cd53f06bcab5d76fc2fcd6ecc8101983 (MD5) Previous issue date: 2006-03-31 / RESUMO A Praia de Caraís, presente no Parque Estadual Paulo César Vinha, no Município de Guarapari/ES, contempla a formação halófila-psamófila estudada neste trabalho no aspecto florístico e fitossociológico. Os dados obtidos foram comparados com outros na literatura, referentes a levantamentos feitos ao longo do litoral capixaba. A área amostrada foi de 200 m2, divididas em 20 linhas de dez metros perpendiculares à praia. Sobre cada linha foram plotadas parcelas de 1m2. No levantamento florístico foram identificadas 17 espécies pertencentes a 11 famílias botânicas, em Carais. No litoral do Espírito Santo, foram levantadas 32 espécies em 19 famílias. As mais representativas em espécies em Caraís e ao longo do litoral capixaba foram: Poaceae, Fabaceae, Amaranthaceae e Convolvulaceae. Das espécies encontradas Remiria maritima, ocorreu nas 14 regiões avaliadas no litoral capixaba. Outras espécies como Panicum racemosum, Sporobolus virginicus, Canavalia rosea, Ipomoea imperati, Ipomoea pes-capre, tiveram ampla distribuição nas restingas litorâneas capixabas, enquanto Cassita filifrmis, Hidrocotyle bonariensis, Chrysobalanus icaco, tiveram distribuição restrita. Já Hidrocotile umbelata, Alagoptera arenaria, Scaevola plumieri, Cereus fernambucensis, seriam espécies de baixa distribuição. Das espécies amostradas na costa capixaba, Allagoptera arenaria, Scaevola plumieri, Cassita filiformis e Chrysobalanus icaco, tiveram distribuição amostral restrita para o Parque Estadual Paulo César Vinha, enquanto Canavalia rosea, Ipomoea imperati, Ipomoea pes-capre, Blutaparom portulacoides, Stenotaphrum secundatum, Panicum racemosum tiveram ampla distribuição nas restingas amostradas no Espírito Santo. Canavalia rosea, foi à espécie com o maior valor de importância (VI 36,39), no atual trecho da Praia de Caraís. Na costa capixaba esta espécie ocupou posições entre o quarto e oitavo lugar. Outras espécies amostradas com maiores VI, FR e DoR na Praia de Carais, foram Ipomoea imperati, Panicum racemosum, Stenotaphrum secundatum e Remiria maritima, estando entre as seis mais importantes nas restingas halófilas-psamófilas do Estado do Espírito Santo. Quanto à salinidade, testada no crescimento inicial de Canavalia rosea, nos tratamentos 0 mM, 200 mM, 400 mM e 600 mM de NaCl, nos períodos: sete, 14, 28 e 56 dias. Constatou-se que o aumento da salinidade inibiu o crescimento dos indivíduos, reduzindo as massas secas do caule, raízes, folhas, massa seca total, da parte aérea, a altura, a razão raiz:parte aérea, área foliar. O melhor desempenho foi obtido no tratamento controle e 200 mM. As soluções de 400 mM e 600 mM foram as que mais afetaram as plantas, ocasionado à morte dos indivíduos nos períodos de 28 e 56 dias. A 200 mM, os indivíduos sobreviveram à salinidade porém com restrições nas massas secas e demais parâmetros avaliados. As taxas de crescimento (TCR e TAL), foram afetadas com o aumento da salinidade do solo, apresentando reduções com aumento do período. Restrições também foram encontradas para a área foliar especifica (AFE), massa foliar especifica (MFE) e razões área foliares (RAF), sendo mais afetados nas altas salinidades. Assim, a RAF e AFE, aumentaram com a salinidade em função das perdas de matérias secas, ocorrendo o inverso com a MFE, que diminuiu. Quanto aos teores de clorofila e carotenóide, não foi observada variação nas concentrações aos 20 dias no tratamento controle e 200 mM. Palavras chaves: restinga, halófila-psamófila, florística, fitossociologia, Salinidade, crescimento inicial, Canavalia rosea, Praia de Caraís, Espírito Santo.

Spread F is a phenomenon of the ionosphere in which the pulses returned from the ionosphere are of a much greater duration than the transmitted ones. The occurrence of spread F can be predicted using the technique of Neural Networks (NNs). This thesis presents the development and evaluation of NN based models (two single station models and a regional model) for predicting the occurrence of spread F over selected stations within the Brazilian sector. The input space for the NNs included the day number (seasonal variation), hour (diurnal variation), sunspot number (measure of the solar activity), magnetic index (measure of the magnetic activity) and magnetic position (latitude, magnetic declination and inclination). Twelve years of spread F data measured during 1978 to 1989 inclusively at the equatorial site Fortaleza and low latitude site Cachoeira Paulista are used in the development of an input space and NN architecture for the NN models. Spread F data that is believed to be related to plasma bubble developments (range spread F) were used in the development of the models while those associated with narrow spectrum irregularities that occur near the F layer (frequency spread F) were excluded. The results of the models show the dependency of the probability of spread F as a function of local time, season and latitude. The models also illustrate some characteristics of spread F such as the onset and peak occurrence of spread F as a function of distance from the equator. Results from these models are presented in this thesis and compared to measured data and to modelled data obtained with an empirical model developed for the same purpose.

I Sverige bedrivs idag en näringspolitik som lägger betydande fokus på ett konkurrenskraftigt och dynamiskt näringsliv och anses utgöra grunden för att skapa fler, nya och bättre jobb i hela landet. De stora företagen är viktiga för sysselsättningen, men det är främst i de små och medelstora företagen som de nya jobben skapas. Näringspolitikens fokus ligger på att få fler att driva egen verksamhet och våga sig på entreprenörskap. Lag (2016:676) om skuldsanering för företagare (FSksanL), är ett resultat av den bedrivna näringspolitiken och syftar till att möjliggöra ekonomisk rehabilitering, för ärliga och seriösa företagarna som har misslyckats. Vid sidan av den företagsfrämjande näringspolitiken, pågår idag en samhällsdebatt om det skatterättsliga företrädaransvaret. Av praxis är utvisat att det är tillräckligt att en företrädare har varit sen med att vidta erforderliga avvecklingsåtgärder, för att kunna bli personligt betalningsskyldig. Någon större hänsyn tas inte till den bakomliggande anledningen till förseningen. Staten genom Skatteverket kan idag, välja mellan att aktualisera ansvar antingen genom aktiebolagslagen (2005:551) (ABL) eller genom skatteförfarandelagen (2011:1244) (SFL). I SFL till skillnad från ABL, innehar staten en särställning i borgenärshänseende, vilket har kritiserats av bland annat näringslivsorganisationerna Svenskt Näringsliv och Företagarna. Uppsatsen består av en djupare utredning av vilken inverkan företrädaransvar enligt SFL och 25 kap. ABL har på en ansökan om F-skuldsanering. Utredningen består av att granska lagarna och dess bakomliggande syften, för att sedan ställa resultaten mot varandra och därefter redogöra för hur dessa förhåller sig till den svenska näringspolitiken och dess mål. Syftet med att granska företrädaransvarets inverkan vid F-skuldsanering är att utifrån ett F- skuldsaneringsperspektiv, bidra till den samhällsdebatt som idag bedrivs om det skatterättsliga företrädaransvaret. Uppsatsens slutsats visar att ett företrädaransvar enligt både ABL och SFL, idag utgör hinder för en gäldenär att beviljas F-skuldsanering för samtliga skulder i dennes ansökan. Det föreligger en något mildare syn på företrädaransvar enligt ABL och det ges ett större utrymme att se på omständigheterna i det enskilda fallet, än vad gäller företrädaransvar enligt SFL. Sistnämnt ansvar ska alltid ses som en indikation på att företagaren har drivit sin verksamhet på ett icke försvarbart sätt. Även den situation då ansvaret ännu inte är fastställt, men det finns en pågående utredning, utgör hinder för beviljande av F-skuldsanering. Det hårda synsättet påföreträdaransvarsskulder är förenligt med FSksanL:s främsta bakomliggande syfte: att enbart omfatta de ärliga och seriösa företagarna. Problemet ligger däremot i att, detta hinder inte enbart sållar bort de som är att anses ha agerat illojalt i sitt företagande, utan även de företagare som vid bortseende av företrädaransvaret, i övrigt kan anses ha drivit sin verksamhet på ett lojalt och försvarbart sätt. SFL ställer upp krav på oaktsamhet eller uppsåt, ändå tas ingen hänsyn till hur företagaren har agerat för att följa gällande regler. Att helt slopa ansvaret, som bland annat Svenskt Näringsliv förespråkar, är enligt min mening en alldeles för drastisk åtgärd. Sett utifrån ett F-skuldsaneringsperspektiv, krävs i dagsläget en viss ändring av reglerna om skatterättsligt företrädaransvar, främst vad gäller bedömningen av rekvisitet grov oaktsamhet.