I detta dokument belyses praktisk färdighet utifrån en teknisk synvinkel. Färdigheten delas upp i mindre beståndsdelar. Dessa beståndsdelar beskrivs var för sig och på vilket sätt de bidrar till samt påverkar den praktiska färdigheten.   Syftet med arbetet är att visa hur den läroprocess som eleven genomgår vid träning av en praktisk disciplin kan tydliggöras och underlättas, genom att utgå från ett tekniskt perspektiv.   Det bör betonas att praktisk färdighet studeras enbart utifrån ett tekniskt perspektiv. Det ger många möjligheter att analysera färdigheten, men synsättet ger även upphov till begränsningar avseende en total förståelse av vad praktisk färdighet är. Nedanstående arbete bör därför ses som en modell eller beskrivning som liksom andra modeller och beskrivningar ger vissa insikter, men som också har begränsningar i sin giltighet.   Resultatet visar att praktisk färdighet kan betraktas och analyseras utifrån sina tekniska beståndsdelar. Därmed kan en optimal praktisk färdighet definieras och utgöra ett mål för den praktiska träningen. Även en redan intränad färdighet, som av någon anledning anses innehålla inslag av olämpliga moment, kan tränas om så att den bättre stämmer överens med den optimala färdigheten.   Det tekniska synsättet fungerar väl i ett inledande skede av det praktiska lärandet, där det handlar om att lära sig grundläggande handlag inom den praktiska disciplinen. Huruvida det fungerar även i senare skeden där förtrogenhet utvecklas, har inte undersökts här. Det tekniska perspektivet gör det även möjligt att studera hur olika träningsmetoder påverkar det praktiska lärandet.

Målen i matematikämnesplanen uttrycks som matematiska förmågor, vilka eleverna ska få möta i undervisningen. Till de matematiska förmågorna räknas problemlösningsförmåga, metodförmåga, begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, och resonemangsförmåga. Läroböckerna i matematik har en väldigt styrande roll och om undervisningen till största delen ska utgå från det som står i böckerna är det viktigt att veta vad de innehåller och vilka kunskaper eleverna får när de arbetar i dem. Syftet med den här undersökningen är att analysera matematikläromedlet Pixel, för att se hur pass stora möjligheter eleverna har att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av böckerna. Syftet är också att studera om läromedlet till största delen bygger på färdighet eller förståelse. Med anledning av att det inte har forskats så mycket om elevers möjligheter att utveckla de matematiska förmågorna när de använder olika läromedel, är motivet för den här studien att fylla den kunskapsluckan. Analysen visar att eleverna har stora möjligheter att utveckla de fem matematiska förmågorna, listade i LGR 11, när de använder sig av läromedlet Pixel, framförallt begreppsförmågan och metodförmågan. För att eleverna ska utveckla de övriga förmågorna bör läraren ha en aktiv roll och använda sig av de tips och extra aktiviteter som finns i lärarhandledningen, samt ge eleverna utrymme till att diskutera och resonera om olika metoder och lösningar.

The purpose of this thesis is to investigate the view on the personal encounter between staff and visitors in public libraries in order to detect possible differences between the two groups in order to see if the personal encounter as such could be used in order to market libraries. We believe that social competence must interact with the initial personal encounter in order for the visitor to experience the visit as positive. We have based the theoretical framework on Erving Goffman’s theory on social interaction, as well as on Christian Grönroos’ theory on quality of service and marketing. We use the following questions: How do library staff view the personal encounter? How do library visitors view the personal encounter? How does the library staff’s treatment affect the visitor’s view of the library?Are there any differences in view between visitors and staff concerning the personal encounter? If so, what kind of differences are they? Using qualitative interviews, we have interviewed nine visitors and six staff members at two public libraries. The visitors believe that the librarian should be friendly, helpful, well informed and available in order for the personal encounter to be perceived as positive. The interviewed staff believes that personal encounter plays a central part in how their work and that their treatment can be conclusive in the visitor’s perception of the library. The conclusions of the study say that the staff’s treatment of the visitors could function as both good and bad marketing for the library, depending on the visitor’s experience. / Uppsatsnivå: D

Syftet med den här studien är att få en ökad kunskap om hur undervisningen i muntlig färdighet bedrivs inom skolorganisationen sfi, svenska för invandrare. Undersökningen har genomförts i en grupp på nybörjarnivå hos elever med kort studiebakgrund.Studien har sin utgångspunkt i tre frågeställningar där de två inledande frågeställningarna handlar om förekomsten av muntliga aktiviteter i undervisningen, och elevernas uppvisade språkliga aktivitet i respektive muntlig aktivitet. Den tredje frågeställningen handlar om hur läraren motiverar sitt val av undervisning. Data till de två första frågeställningarna har samlats in via observationer, medan frågeställning tre har besvarats genom en semistrukturerad intervju med undervisande lärare. I resultat framkom det att flertalet olika muntliga aktiviteter förekom i undervisningen, där smågruppsarbete och olika frågebaserade övningar användes mest frekvent, och det var också dessa aktiviteter som genererade störst mängd språklig aktivitet hos eleverna. En mindre frekvent aktivitet var parövningar. Undersökningen visade vidare att eleverna sällan tog egna initiativ till muntlig interaktion, utan var i stort behov av stöttning från undervisande lärare. En stor del av interaktionen ägde rum på elevernas modersmål. Resultatet från intervjun visar att undervisningen har sin utgångspunkt i de konkretiserade kunskapskrav som finns skolan. Muntliga färdigheter tränas kontinuerligt i olika sorters aktiviteter där eleverna är i stort behov av stöttning och styrning från läraren.

Det svenska skolsystemet och det bedömningsarbete som utförs inom dess verksamheter ska präglas av likvärdighet. Resultaten av senare års bedömningsforskning visar dock på brister. Syftet med denna uppsats är att i relation till tidigare forskning undersöka hur Sfi-lärare beskriver sitt förfarande vid bedömningen av en elevtext. Uppsatsens frågeställningar är 1. Vilka aspekter lyfts fram i lärarnas beskrivningar och hur speglas kunskapskraven i beskrivningarna? och 2. Vilka strategier och stöd för bedömningen uppger lärarna att de använder? För att besvara frågeställningarna och uppnå det uppsatsen syftar till har 8 Sfi-lärare bedömt en och samma elevtext och vid personliga intervjuer beskrivit de tolkningar och avvägningar som ingått i bedömningsprocessen. Resultatet överensstämmer med tidigare forskningsresultat, då lärarnas beskrivningar av sina tillvägagångssätt och resonemang visar variationer gällande såväl vilka grunder lärarna baserar sin bedömning på, vilka strategier och bedömningsstöd som används, samt i betygssättningen av elevtexten.

No description available.

My aim is to find out about teachers’ perceptions of methods concerning learning and assessment of oral proficiencies. My questions are: What perceptions are there among teachers concerning assessment of oral proficiencies? How do teachers describe their ways of promoting and assessing oral proficiency? In order to answer my questions and obtain data I have accomplished two focus groups interviews with seven language teachers. The result shows that teachers are concerned with several factors regarding assessment of oral proficiency. They express that they try to include all students and that all students get the chance to express themselves, but one problem is that students often tend not to speak or practice their oral skills in the classroom. To prevent this issue teachers try to have discussions and oral tests in smaller groups, something which seems to be successful according to teachers. However, another problem with reference to promoting and assessing oral skills, is that time is not sufficient enough for the teachers to help all students to reach the oral goals. Because of that teachers tend always to have special occasions where they assess students whereas the continuous assessment takes place in the classroom at suitable opportunities.

At the leisure-time center, leadership is an essential part of the teacher’s daily work. This study aims to create an increased understanding of what the leisure-time centers' teachers think about their own leadership and what knowledge that characterizes their own leadership. In the chosen theory, Côté & Gilbert (2009) mentions three different forms of knowledge: professional, interpersonal and intrapersonal knowledge, to achieve effective leadership. By interviewing several leisure-time center teachers, with insights into the centers daily activities, the study thus sought different experiences and thoughts about the leadership at the leisure-time center. The result showed that the leisure-time center teacher’s leadership is context-dependent and needs to be adapted based on the situation, the student group and the social environment. It is required that leisuretime center teachers have an awareness and flexibility in their leadership in order to fulfill effective leadership. Great emphasis is placed on the students and the social environment where the creation of the relationships was most prominent in the leisure-time center teacher’s leadership. It emerged that Côté & Gilbert’s (2009) intrapersonal form of knowledge was overshadowed in the daily work. In order to achieve effective leadership in the work as a leisure-time center teacher, all three forms of knowledge need to be used in order to be able to develop.

Arbetet handlar om hur man kan arbetar med social kompetens i skolan. Kan man med hjälp av estetiska uttrycksformer stärka eleverna i utvecklingen av social kompetens? Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sju verksamma pedagoger.

I detta examensarbete presenterar jag olika pedagogers sätt att se på barnen i deras fria lek. Jag utforskar vad pedagogerna ser i leken och hur de ser på barnens färdigheter och andra kunskaper som barnen förmedlar i den fria leken. Detta för att slutligen kunna analysera varför och vilka skillnader det finns i deras tolkningar. Skiljer sig pedagogernas uppfattningar om barnens lek beroende på om de observerade barnen är kända eller okända för dem sedan tidigare?