• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 34
  • 3
  • Tagged with
  • 37
  • 13
  • 12
  • 10
  • 10
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Lärarna och kunskapsbegreppet

Persson, Lotta January 2007 (has links)
Persson, Lotta (2007). Lärarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, Lärarexamen 60 poäng heltid/distans, Malmö högskola.Syftet med följande arbete är att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lärare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frågor om lärares syn på kunskap och hur resonemangen förhåller sig till läroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.Arbetet ger en översikt om läroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter på kunskap som är relevanta för studien. Med hjälp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med två gruppintervjuer i två olika lärlag ville jag se vilka tankar och aspekter lärare i grundskolans senare del har på skolans kunskapsbegrepp.Resultatet av undersökningen pekar på att lärarnas kunskapssyn har ungefär samma aspekter som läroplanen, men de använder inte terminologin i form av fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. Det tycks dessutom finnas viss form av obalans i värderingen av de fyra aspekterna, där faktakunskap är dominerande som en bas och förutsättning för övriga kunskapsformer men att den däremot inte premieras med höga betyg. Resultaten visar också att hierarkin i kunskapsbegreppet blir tydligast i resonemangen kring praktisk kunskap, färdighetsaspekten. Ytterligare ett resultat är samsynen på att den viktigaste kunskapen eleverna måste ha med sig från skolan är förmågan att hantera och värdera all information som finns tillgänglig i samhället och göra rimliga och välgrundade ställningstaganden.
22

Målspråk Franska

Norrstam, Katarina January 2010 (has links)
Denna studie har den muntliga delen av franskundervisningen under grundskolans senare år som fokus och hur lärare kan motivera elever att tala franska men också hur elever kan motiveras att välja att lära ett modernt språk. Syftet med studien är att söka kunskap i vilka metoder och tillvägagångssätt några fransklärare använder sig av för att motivera sina elever att tala franska samt vilken deras inställning är till elevernas förmåga att uppnå muntlig färdighet. Studien har genomförts med en hermeneutiskt inspirerad kvalitativ ansats med kvalitativa forskningsintervjuer som datainsamlingsmetod. Sex lärare har intervjuats och resultatet redovisas i 5 kategorier som utkristalliserats ur intervjumaterialet. De är: Intressera elever för franska, Motivation till lärande, Lärares inställning till franska språket,arbetssätt i undervisningen samt Vision. Sammanfattningsvis visar resultatet att lärarna är djupt engagerade i sitt ämne och besitter en hel arsenal med olika metoder och tillvägagångssätt för att intressera och motivera elever att tala målspråket. Inställningen till hur lärare kan motivera elever att tala franska i skolan har betydelse för den muntliga färdigheten. Idag finns ett vikande intresse för språkstudier och det faktum att de moderna språken inte är obligatoriska slår hårt mot utsikterna att tillgodose behoven av språkkunniga människor i framtiden. Slutsatsen blir att lärarna kämpar för att lära eleverna tala franska och att forskning inom området för det vikande intresset för de moderna språken är önskvärd.
23

Nätbaserad undervisning på SFI ur elevperspektiv : En kvalitativ studie om sex elevers upplevelser av för- och nackdelar med nätbaserad undervisning på SFI / Online teaching at SFI from the student's perspective : A qualitative study on six students’ advantages and disadvantages of online teaching at SFI

Abdulmuslimova, Nurbika January 2022 (has links)
Studiens syfte är att undersöka hur SFI C- och D-elever (studieväg 3) upplever nätbaserad undervisning under Coronapandemin samt vilka erfarenheter eleverna har om arbetet med digitala verktyg och vilka möjligheter och begränsningar nätbaserad undervisning har vad gäller muntlig färdighet. Dessutom vill jag undersöka vilka möjligheter och utmaningar med nätbaserad undervisning jämfört med närundervisning i SFI beskrivs av eleverna.  Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Här diskuteras de medierande verktyg (digitala hjälpmedel) i form av datorer, ipads och mobiltelefoner samt lärarplattformar såsom Microsoft Teams och Liber Lunis som eleverna använder när de studerar på distans. Med hjälp av perspektivet används även scaffolding (stöttning) på online lektionerna, när en starkare elev hjälper en svagare.  För att kunna få svar på mina forskningsfrågor använder jag mig av en kvalitativ metod, som ger en fördjupad översikt över elevernas upplevelse av nätbaserad undervisning. Studien genomförs genom fysiska träffar med intervjuer på plats. I denna undersökning deltar sex SFI-elever från kurs C och D (studieväg 3).  Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade eleverna använder Microsoft Teams och Liber Lunis som digitala hjälpmedel vid nätbaserad undervisning. Samtliga informanter använder sina privata mobiltelefoner och tre av informanterna använder datorer. I resultatet framkommer att fem av sex informanter upplever att det finns flexibilitet och möjlighet att bland annat kunna kombinera sina studier med arbete vid distansstudier, medan en informant bara vill ha närundervisning, eftersom denna studieform fungerar bäst enligt henne. Resultatet visar att informanterna upplever att de får utveckla sin muntliga färdighet i små grupper via ”Break-out rooms”. Resultatet visar också att informanterna anser att de får handledningstid när de behöver det.
24

FINANSIELL LITTERACITET ETT ÄMNE UTAN DIDAKTISK IDENTITET? : En kvalitativ intervjustudie om lärares uppfattning om och arbete med finansiell litteracitet / Financial Literacy: A Subject Without Didactic Identity? : A qualitative interview study on teachers' perceptions of and work with financial literacy

Amiri, Tahereh January 2024 (has links)
Denna studie har undersökt samhällskunskapslärares tolkning av och pedagogiska arbete med finansiell litteracitet. Resultaten indikerar en bristande förståelse för ämnet och osäkerhet kring dess integrering i undervisningen bland lärarna. Den didaktiska osäkerheten beskrivs av lärare som en följd av ämnets vaghet i kursplanerna för samhällskunskap och bristande didaktiska kunskaper om finansiell litteracitet. Dessutom uppstår meningsskiljaktigheter mellan grundskole- och gymnasielärare när det gäller undervisning i privatekonomi, vilket antyder att ämnet finansiell litteracitet inte är tydligt förankrat i den svenska utbildningskontexten. Undervisningen i ämnet utmanas även av elevers bristande ämneslitteracitet, heterogena förkunskaper inom ämnet ekonomi och ett svagt intresse för ekonomi.
25

Antagning via färdighetsprov eller betyg? : En kvalitativ studie av musiklärares upplevelser av elevers musikaliska ambitionsnivå och färdighetsnivå

Lundberg, Emil January 2012 (has links)
Uppsatsens syfte var att undersöka om gymnasielärare upplever skillnader mellan elever som antagits till det estetiska programmet, gren musik via betyg och via färdighetsprov. Det har bedrivits tidigare forskning inom områden som jag behandlat i min rapport men inte med samma inriktning. För att kunna svara på syftet och frågeställningarna har jag gjort en kvalitativ undersökning genom analys av fokusgruppsintervju. Resultatet har baserats på analysen av empirin och har sedan diskuterats kategorivis utifrån frågeställningarna. I min rapport har jag kommit fram till att lärare ser få skillnader mellan elever som antagits via betyg och elever som antagits via färdighetsprov. Ur musikalisk synvinkel kan detta bero på att färdighetsprovet endast mäter den musikaliska färdighet elever har vid provtillfället och att det snarare är ambitionsnivån under gymnasietiden som styr elevers musikaliska utveckling.
26

Att tala på målspråket i undervisningen i moderna språk : Ur ett lärarperspektiv: Vad motiverar högstadieelever att studera spanska? / Speaking the target language in the teaching of modern languages : In a teacher’s perspective: What motivate senior level compulsory school students to study Spanish?

Gadea, Marisa January 2014 (has links)
Språkvalet i grundskolan idag är ett milt obligatorium det vill säga eleverna tvingas att välja ett språk men kan senare välja att hoppa av och börja den så kallade svenskengelskan (SvEn). Ämnet är betygslöst och ställer således inget egentligt krav på eleven och följderna blir inte så allvarliga då man i slutet på grundskolankan välja bort ett ämne inför gymnasievalet. Konsekvenserna har blivit att många elever, cirka 25 % hoppar av moderna språk och därmed tappar ett helt ämne och med detta också möjligheten att kunna studera språket vidare på gymnasiet och/eller ha grundläggande kunskaper för eventuella utlandsstudier. Enligt Skolverket och kursplanen är syftet med moderna språk att utöver att kunna kommunicera på ett främmande språk även kunna få perspektiv på sin omvärld och öka sina möjligheter att kunna ingå i olikasociala och kulturella sammanhang. Syftet med denna undersökning är att utreda hur man kan motivera högstadieelever till att läsa moderna språk, i detta fall spanska och även få dem motiverade att fortsätta. Frågeställningarna har besvarats meden kvalitativ undersökning bestående av en enkät och en intervju av 4 praktiserande lärare i spanska. Resultatet har visat att lärare i spanska anser att den muntliga färdigheten är en av det största motivationsfaktorerna i språkinlärningen och att en viss otydlighet i kursplanen för moderna språk inte stödjer undervisningen vad gäller den muntliga färdigheten och undervisningen generellt. I övrigt saknar lärarna en verklighetsanknytning till ämnet som skulle kunna avhjälpas med att använda "Gemensameuropeisk referensram för språk" (GERS). Enligt undersökningen har lärare alla förutsättningar för att skapa en god språkinlärning då de använder olika motivationsfaktorer som löpande feedback, kognitiva motivationsverktyg och talar övervägande på målspråket i undervisningen. Dock visar intervjuerna i denna undersökning att skolinspektionens siffror stämmer vad gäller avhopp i moderna språk och att detta är en direkt koppling till det milda obligatorium som är fallet med moderna språk. Konklusionen är att enobligatorisk status på ämnet också skulle höja attraktionsvärdet på ämnet och således göra elever mermotiverade att studera spanska och moderna språk generellt. Därtill skulle ett förtydligande av kursplanen stödja lärares undervisning och öka tydligheten i kursplanens mål gentemot eleverna och på så vis ökaelevernas förståelse för ämnet och därmed också motivationen för densamma.
27

Det delade svenskämnet : En komparativ kvalitativ analys av hur svenskämnet framställs i läromedel / The Divided Subject Swedish : A comparative qualitative study of how subject Swedish is displayed in educational books

Rådström, Simon, Wallberg Brage, Malin January 2021 (has links)
Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskämnet framställs i två läromedel för Svenska 1. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är hur svenskämnet framställs i läromedel och huruvida en samstämmighet mellan dessa råder. De läromedel som analyseras och jämförs är Svenska impulser 1 (2017) och Svenska 1 - Helt enkelt (2018). I dessa har avsnitt gällande lyrik, noveller och muntlig framställning valts ut. Läromedlen har analyserats kvalitativt för att identifiera vilka ämnesuppfattningar inom svenskämnet som förekommer. Dessa har kunnat urskiljas genom en innehållsanalys där olika delar i läromedlens valda avsnitt har undersökts. I olika typer av texter samt uppgifter och övningar har olika syften och fokus urskilts, till exempel där innehållet riktar sig till litteraturhistorisk kunskap eller individutvecklande uppgifter. Det har resulterat i följande identifierade inriktningar: litteraturvetenskaplig, kulturarv, litteraturhistorisk, färdighet, språkkunskap och individcentrerad. Resultatet visar en viss samstämmighet med tidigare forskning, bland annat med Lars-Göran Malmgrens (1996) tredelade svenskämne men också med Per-Olov Svedners (2010) argument som kombineras till en svenskämnesprofil. Dock har även en ny inriktning identifierats vilken är en underkategori till den individcentrerade och benämns som psykologisk inriktning där eleven bland annat får kunskap om sin kognitiva förmåga. Vidare visar resultatet att ämnesuppfattningarna samspelar till stor del men förekommer även isolerade. Många av uppfattningarna är gemensamma för böckerna men förekomsten ser ofta olika ut.
28

Hur engelsklärare på gymnasiet utvecklar elevens muntliga färdigheter genom inkludering

Lennartsson, Astrid Anna Johanna January 2014 (has links)
Studiens syfte har varit att granska hur engelsklärare på gymnasiet definierar inkludering samt hur pedagoger bidrar till en utveckling av elevens muntliga färdigheter genom inkludering. Undersökningens frågeställningar sökte belysa hur engelsklärare på gymnasiet konkret arbetar med inkludering gällande muntliga färdigheter och vilka faktorer som främst bidrar till en utveckling av dessa. Vidare har empirin framtagits genom kvalitativa djupintervjuer av 5 engelsklärare i årskurs 1 (engelska 5) på olika fristående gymnasieskolor i Skåne. Resultatet visar att respondenterna oberoende av skola har en tämligen gemensam uppfattning om hur inkludering definieras, nämligen att alla elever ska inkluderas oavsett behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Vidare har samtliga lärare stort fokus på elevens individuella utveckling och hävdar att det är pedagogens uppgift att urskilja vilka behov som finns och att finna adekvata strategier för respektive behov och elev. Angående utvecklingen av elevens muntliga färdigheter använder respondenterna sig av varierade lärarstilar och arbetssätt, men samtliga har stort fokus på att genom respektive lärarstil och arbetssätt skapa en god klassrumsmiljö, samt att använda målspråket i så stor utsträckning som möjligt. Således kan det konkluderas att det inte är en enskild lärarstil som bidrar främst till inkludering av eleven, utan främst lärarens inställning till fenomenet, vilket gällande den muntliga framställningen i engelska 5 främst involverar klassrumsmiljön och ett frekvent användande av målspråket.
29

Språkliga resurser och kompetenser i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9 / Linguistic resources and competences in teaching of the school subject Modern languages in 9th grade

Ali, Mahmoud Mohamed Ali Refaat, Podikova Andersen, Daniela January 2023 (has links)
I detta examensarbete har vi genomfört en analys av språkliga resurser som används i undervisningen i skolämnet Moderna språk i årskurs 9. Vi har också analyserat vilka språkliga kompetenser som tränas under denna undervisning. Syftet med studien var att undersöka vilka språkliga resurser utöver målspråket som används i tredjespråkundervisningen och hur de används. Studiens teoretiska grunder består av Garcías teori om flexibel användning av språkliga resurser samt Bachmans och Palmers teori om kommunikativ färdighet. Forskningsmetoderna för studien är dokumentation av klassrumsinteraktion och ostrukturerade intervjuer. Materialet består av ljudupptagningar från fyra olika klassrum, på två olika skolor. Materialet består vidare av 15 audioinspelade lektioner. I tyska har sammanlagt 9 lektioner spelats in, 2 lektioner på spanska och 4 lektioner på franska. Med hjälp av följande frågeställning vill vi komma fram till vilken språksyn som råder i olika klassrum och vilken språkdidaktik den leder till.  1. Vilka språkliga resurser förekommer i undervisningen i moderna språk och i vilken grad?  2. Om det är fler språkliga resurser än målspråket som används, vilka läraktiviteter förekommer dessa språkliga resurser i?  3. Vad används dessa resurser till?  Resultatet visar att alla språklärare i studien använder olika språkliga resurser i undervisning av ett tredjespråk, i olika situationer där eleverna behöver stöttning på källspråket. Resultatet visar att de språkliga resurserna används i både organisatorisk kompetens samt pragmatisk kompetens.
30

Prestation, meningsskapande och sociala relationer : En undersökning av problemsekvenser vid den muntliga delen av Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier)

Olars, Gustav January 2012 (has links)
I denna magisteruppsats undersöks med hjälp av en samtalsanalytisk metod hur testtagare och testledare orienterar sig mot problem i interaktionen vid samtalsdelen av Tisus. Det mest övergripande syftet är att undersöka hur testtagare och testledare förhåller sig till varandra i en samtalssituation där det huvudsakliga målet är att testtagarnas språkliga förmåga ska bedömas. Frågeställningarna syftar till att ta reda på hur testtagarna och testledaren orienterar sig mot problem i interaktionen, samt hur problemsekvenser skiljer sig åt beroende på om interaktionen äger rum mellan testtagare och testledare eller mellan flera testtagare. En vidare frågeställning syftar till att diskutera hur testtagare och testledare förhåller sig till samtalets ramar och mål vid problemsekvenser. Slutsatserna är att det tycks finnas skillnader i hur problem relevantgörs beroende på mellan vilka interaktionen äger rum. I interaktion mellan testtagarna relevantgörs problem i den egna språkliga förmågan hellre än i andras, vilket hänger samman med att testtagarna, då de interagerar med varandra, tycks värdera samtalets sociala mål högt. I interaktion med testledaren verkar testtagarna dock vara mer restriktiva med att relevantgöra problem som bottnar i den egna förmågan. Detta har förmodligen att göra med att testledaren på ett tydligare sätt orienterar samtalet mot prestationsmålet och därigenom tar mindre hänsyn till testtagarnas sociala ansikte. En vidare slutsats är att det i vissa problemsekvenser verkar uppstå osäkerhet bland testtagarna hur de ska förhålla sig till de olika målen i samtalet. Dels uppstår ibland krockar mellan de sociala och meningsskapande målen och dels verkar prestationsmålet också leda till förvirring. I problemsekvenserna antas prestationsmålet samspela med det sociala målet. Då en testtagare orienterar sig mot problem i en annans yttrande blir detta inte bara hotande mot den sociala stämningen i gruppen utan riskerar också att lyfta fram brister i den andras och den egna språkliga förmågan, vilket kan ses som ofördelaktigt utifrån prestationsmålet. Med andra ord verkar testtagarnas osäkerhet i vissa fall kunna förklaras med faktorer som bottnar i bedömningssamtalets icke-autentiska natur snarare än i bristande språklig förmåga, något som kan vara viktigt att ta hänsyn till vid bedömningen.

Page generated in 0.0271 seconds