Färg och form kan bidra till att skapa uppmärksamhet, förmedla budskap och skapa känslor som i sin tur kan öka sannolikheten av att kunden genomför köpet. Förpackningens färg och form bör synkronisera för att budskapen inte ska motsäga varandra, och det är mycket viktigt att designen lämpar sig till målgruppen. Färg kan ses som ett språk som kommunicerar med konsumenten, och att förstå detta språk kan vara ett starkt redskap inom marknadsföring och design. Det är vanligt att förpackningsdesign riktas mot något eller bägge könen och att ge produkten en karaktär av maskulint eller feminint kan vara ett effektivt tillvägagångssätt att särskilja produkten från resterande sortiment. I samband med färg och form är det nödvändigt att förstå konsumentens behov samt användning av produkten, och det är viktigt att skapa en god design riktad mot rätt målgrupp. Det är viktigt att förstå vad konsumenten attraheras till och vad som lockar till att genomföra ett köp. Syftet med denna studie var att ta reda på varför förpackningsdesign för duschcreme specificerade för kvinnor respektive män skiljer sig, och vad som anses vara kvinnligt och manligt när det kommer till färg och form, i samband med duschcremesförpackningar. För att ta reda på detta genomfördes en visuell innehållsanalys samt en enkätundersökning. Resultatet som genererades av dessa metoder sammanfattades i tabeller och diagram, som tydligt visar de färger som anses vara maskulina samt feminina. Mörka färger, som svart och blått, anses vara maskulina medan ljusa färger och rosa toner anses vara feminina. Mjuka grafiska element och former kopplas till femininitet medan motsatsen kopplas till maskulinitet. Slutsatsen av detta är att anledningen till att förpackningarna skiljer sig är för att lättare kommunicera med målgruppen, och i detta fall via färg och form. / Color and shape may contribute to creating attention, conveying messages and create feelings, which in turn can increase the likelihood that the customer makes the purchase. Packaging color and shape should synchronize so that the messages don’t contradict each other, and it is very important that the design is suitable to the targeted audience. Color can be seen as a language that communicates with the consumer, and understanding this language can be a powerful tool in marketing and design. It is common that packaging design is directed towards one or both sexes and to give the product a character of masculine or feminine can be an effective approach to distinguish the product from the remaining range. In conjunction with the color and shape, it is essential to understand the needs and use of the product for the consumer, and it is important to create a good design targeted towards the right audience. It is important to understand what consumers are attracted to and what attracts to make a purchase. The purpose of this study was to find out why packaging design for shower gel specified for women and men differ, and what is considered feminine and masculine when it comes to color and shape, in conjunction with shower gel packaging. To find out about this, a visual content analysis and a survey were performed. The results generated by these methodologies were summarized in tables and charts, which clearly shows the colors that are considered masculine and feminine. Dark colors, such as black and blue, are considered masculine while bright colors and pink tones are considered feminine. Soft graphic elements and shapes are linked to femininity while the opposite is linked to masculinity. The conclusion is that the reason that the package designs are different is to make it easier to communicate with the targeted audience, and in this case through color and shape.

Ett rum att minnas är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. I studien undersöks vilka rumsliga egenskaper som är viktiga för att skapa tydlighet vid utformning av den fysiska miljön för personer med demens. För att sedan undersöka hur ett multifunktionellt rum kan utformas för att stärka förståelsen av rummet och dess olika funktioner. Projektet är ett samarbete med Stureby- vård och omsorgsboende i Svedmyra i Stockholm och det som legat till grund för studien är verksamhetens aktivitetslokal Tussudden. Lokalens utformning stödjer i dagsläget inte verksamhetens- eller de boendes behov. För att svara på frågorna har teorier om kognition kopplat till design, färg och formuppfattning hos dementa studerats. Empiri har samlats in genom en rumsanalys i två delar och en gruppintervju. Slutligen har det insamlade materialet resulterat i ett gestaltningsförslag för Tussuddens aktivitetslokal. Gestaltningsförslaget består av flexibla lösningar som genom färg, form och ljus tydliggör rummets varierade funktioner.

Bakgrund: ​Tjänstesektorn växer i takt med att svenskar spenderar mer pengar än någonsinpå restaurangbesök. Hur färgsättning i ett servicelandskap påverkar förväntningar av ett restaurangbesök är mindre studerat. Förväntningar på ett restaurangbesök kan skapas genom exempelvis marknadskommunikation såsom sociala medier. Restauranger marknadsförs ofta genom sociala medier där bilder på servicelandskapet florerar. Denna studie ämnar således att undersöka färgsättning av restauranger och dess inverkan på förväntad servicekvalitet, där även skillnader mellan män och kvinnor studeras. Syfte: ​Denna studie syftar till att klargöra skillnaderna mellan förväntningar på en restaurangs servicekvalitet, beroende av färg på interiören som framträder i bildmaterial. Forskningsfrågor: Vilka skillnader ger varm eller kall färgsättning, av interiören i en restaurang, på förväntningar av servicekvalitet? Vilka är skillnaderna mellan män och kvinnors förväntningar på servicekvalitet när färgsättningen av interiören är varm eller kall? Metod: Frågeställningen ligger till grund för det kvantitativa metodvalet. Studien utgår frånen hypotetiskt-deduktiv ansats, där ett antagande om verkligheten presenteras i tre ​hypoteserbaserade på teori. Primärdatan har samlats in genom en webbenkät, där 452 respondenter utgör det empiriska materialet, vilka ligger till grund för dataanalys. Analysen genomfördes i programmet SPSS för att mäta skillnader genom Paired samples T-test samt Anova. Resultat och slutsats: Studiens resultat pekar på att färg påverkar kundens förväntningar av servicekvalitet. Där det finns signifikanta skillnader mellan varm och kall färgsättning av interiören på en restaurang. Vidare kommer en kall färgsättning att skapa högre förväntningar på servicekvalitet än en varm. Resultatet indikerar även en avsaknad av signifikanta skillnader mellan män och kvinnors förväntningar på servicekvalitet vid varierande färger. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Studien bidrar med kunskap inom konsumentbeteende, Service Management samt sinnesmarknadsföring genom förståelse för hur färgsättning kan påverka människan. I praktiken kan resultatet från denna studie tillämpas i syfte att stänga gap mellan förväntad och upplevd servicekvalitet. Upplevelsen kan förbättras genom att restaurangägare brukar färgsättning som går i linje med det de kan leverera.

The first of April, the day of the year everyone go on needles and wondering who will fool you today. Every year at least the mass media try to create an inventive, or less inventive news about something that may became a topic that everyone talks about. Sometimes an April joke becomes a classic one and something that will be remembered a long time after. Therefore, this study will contain a qualitative text analysis on the famous Swedish April joke from 1962, which was about to pull over a nylon stocking over the television to create color TV. A classic, that even the younger generation knows about and is the second-best April joke in the world. We, in this study group belongs to the younger generation which has become a challenge to analyze this April joke which is 56 years old and were before our time. That's why the context of the 60’s has been an important part of this study to have an opportunity to get in to that situation and understand the context. This study is going to analyze which rhetorical means in conjunction with the context that has affected this April joke in the way it did, and with help of rhetorical analysis, study how the theory was used and had an impact on the successful joke. The rhetorical analysis will mainly focus on the arguments used in the April joke, and also the visual language such as body language and the way of talking. The study will make observations in the context, how society and the population looked up to the media and its responsibility for the people. A central part of the context will be the new media, television, that quickly developed during the current decade. Public service with power over the television gave together an important position and a big part in the April joke’s significant context. Our analysis shows good reasons to believe that rhetoric and its arguments are a prerequisite for succeeding in reaching such type of message, and that the position of public service and television at that time had a major role in how April jokes became a general topic and perhaps gave color TV a chance earlier than was meant in Sweden. All those elements together will prove to be a major part of the successful April joke, and through our analyze we find the answer to our question. Discussion and conclusion explain the positive and negative aspects of the analysis and what it has come to, and put it in relation to the context. The study presents interesting topics and suggestions on future research that have emerged after the work has been completed.

Studien omfattar ämnet motion graphics (rörlig grafik) och hur det kan förmedla en skriven text. En textbaserad rörlig grafik togs fram för att undersöka om rörelserna gjorde textinnehållet lättare att minnas och förstå jämfört med att läsa texten statiskt. Skillnader men också likheter gällande korttidsminne och läsupplevelse undersöktes genom två testgrupper. Studien visar på att läsarna mindes bättre med motion graphics, att motion graphics i vissa fall kan förmedla en mer positiv och specifik känsloupplevelse. Det framkom också att genom motion graphics så kan läsares fokus flyttas till det visuella uttrycket istället för textens innehåll. Resultatet visade även på risken att motion graphics i vissa fall kan göra det svårare för läsaren att minnas textordningen. Det gick inte att helt säkert fastställa om skillnaderna i studien berodde på att rörelserna i sig förstärkte budskapet eller en annan orsak såsom läshastighet alternativt en kombination av flera bidragande faktorer.

I denna studie undersöks formgivares arbetsprocess vid design av bokomslag för klassiska litterära verk. Frågeställningarna behandlar följande områden; information och riktlinjer från bokförlaget för formgivaren att förhålla sig till, formgivarens idé- och inspirationsprocess, formgivarens olika faser i arbetsprocessen, formgivarens beslut angående bokomslagets visuella element samt betydelsen av originalomslag och tidsepok då det klassiska litterära verket gavs ut. Den teoretiska bakgrunden redovisar bokomslagets syfte och funktion, kategorisering av bokomslag, färglära, bilder och semiotik, typografi, designstrategier, designarbete samt kreativitet och idéskapande. Formgivarens arbetsprocess undersöks genom en kvalitativ metod där åtta formgivare intervjuas. Undersökningen visar att arbetsprocessen består av tre delar. I den första delen av arbetsprocessen gör formgivarna research om bokens innehåll, författare samt i många fall tidsepok då verket gavs ut. I den andra delen sker formgivningen i en designprocess där beslut tas kring bild, färg och typografi. Bild- och färgval är ofta baserade på bokens innehåll och bildvalet kan även ske utifrån tidsepoken då det klassiska verket gavs ut. Originalomslaget har för många formgivare ingen betydelse för återutgivningen. I val av typografin kan känslan för tidsepoken ges, bokens innehåll speglas eller så önskar formgivaren använda typografi som använder nya uttryckssätt samt väcker uppmärksamhet. I den sista delen presenteras formgivningen för bokförlag.

Följande fallstudie syftar till att undersöka hur en logotyp för en närproducerande gård kan se ut för att spegla verksamhetens kärna och värdeord. Gården som studeras är producent av jordgubbar. Forskning genom design har tillämpats för att besvara syftet. Tidigare forskning och en inledande studie där värdeorden förtroende, välsmakande och närproducerande togs fram låg till grund för designprocessen där åtta logotypförslag togs fram. För att värdera logotypförslagen genomfördes en intervju med uppdragsgivaren samt en diskussion med en fokusgrupp. Resultatet visar spekulativt att hierarkin i en logotyp för en närproducerande gård bör vara tydlig för att utstråla förtroende. Logotypen bör innehålla ett föreställande och verklighetstroget objekt, i detta fall en jordgubbe, för att kommunicera välsmakande. Den färg som ansågs mest lämplig för att kommunicera närproducerat var grön. Vidare är de kategorier av logotyper som lämpar sig bäst för syftet emblem och kombinationslogotyper. Avslutningsvis skapades två slutgiltiga logotypförslag utifrån resultatet från värderingen.

Studien syftar till att, genom forskning genom design, undersöka hur en del av ett varumärke, i form av en logotyp, kan formges för ett livsstilsföretag på den svenska marknaden. Få studier har tidigare utförts inom ämnet varumärken för livsstilsföretag, vilket är anledningen till att tidigare forskning om varumärkesidentitet och generell utformning av logotyper användes. Tidigare studier visade att ett företag, och mer specifikt ett livsstilsföretag bör låta varumärket bli en personlighet som ska genomsyra all kommunikation. Personligheten kan baseras på värdeord och ska vara något som konsumenten vill förknippa sig och identifiera sig med. Studierna visade också att typografi, färg och form kan vara avgörande vid formgivning av en logotyp för ett livsstilsföretag. Syftet besvaras genom en värdering av designförslag som skedde med den aktuella målgruppen. Värderingen baserades på kvantitativa formulär som besvarades av 47 nuvarande konsumenter. Designförslagen värderades utifrån hur väl de stämmer överens med framtagna värdeord samt generell uppfattning kring estetik. Studien visade att en viss logotyp uppfyller samtliga värdeord, men att en annan favoriserades av en stor del av respondenterna. Vidare diskuterades det huruvida den breda målgruppen har överensstämmande preferenser som företaget.

Det tillkommer ständigt nya medlemmar till idrottsföreningar. Det finns idag en avsaknad av en tydlig information kring hur en svensk lagidrottsförening fungerar och det ökar behovet av en informativ broschyr. Den här studien syftar till att undersöka hur stiliserade bilder på en framsida av en informerande broschyr kan utformas för att reflektera svensk lagidrott. För att besvara syftet skapades tre olika typer av inriktningar och två bilder i vardera inriktning. Studien visade att alla bilder kan kopplas till lagidrott när betraktaren känner till kontexten. Tydlighet, enkelhet, estetik samt vad och hur mycket bilden beskriver, är alla faktorer som påverkar respondenternas uppfattning. Människosilhuetter som klatschar händerna mot varandra är mest omtyckt och genererar flest kopplingar till idrott. Bilden baseras på ord som framgång, gemenskap, glädje och laganda och dessa beskrivningar relaterar till det önskvärda budskapet i kommunikationen. Studien visar att en bild är lättast att läsa av då elementen samspelar och skapar en helhet som betraktaren kan relatera till. Många faktorer påverkar dock om en bild upplevs lätt att läsa av. Det går därför inte att med säkerhet säga att någon av bilderna är lättare att läsa av än en annan. I den här studien framkommer det att färg kan både förtydliga, förstärka, förvirra, separera, sammanlänka och skapa nya associationer. Färg kan även attrahera och pedagogisera om det används rätt i sammanhanget.

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka om färg påverkar hur en miljö uppfattas. Miljön arbetet fokuserar på är placerad inom science fictiongenren. I konceptteckning för spelproduktion tecknas eller målas koncepten ofta gråskala för att sedan testas i olika färgkombinationer. Samma process och samma tekniker används vid framställande av bilden som är i fokus för undersökningen. För att framställa bilden gjordes studier på existerande science fictionkoncept och bilden arbetades fram via en iterativ process. Undersökningen genomfördes i form av en strukturerad intervju där tio studerande vid dataspelsutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde medverkade. Resultaten visar på att förändring av en bilds färgton tydligt påverkar hur bilden uppfattas. Resultaten stämmer in med tidigare forskning inom ämnet. I slutet av arbetet ges förslag på framtida forskning och hur man kan använda sig av liknande undersökningar för att lättare kunna förmedla mer specifika känslor inom underhållningsprodukter som spel eller film.