• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 184
  • 10
  • Tagged with
  • 194
  • 107
  • 80
  • 64
  • 55
  • 42
  • 39
  • 26
  • 26
  • 25
  • 24
  • 24
  • 24
  • 23
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer : En kvalitativ litteraturstudie

KRUSE, JIM, NILSSON, EMELIE January 2016 (has links)
Bakgrund: Inom de kommande 20 åren förväntas antalet cancerincidenser öka drastiskt. Barn till föräldrar som diagnostiserats med cancer kan eventuellt befinna sig i en utsatt och sårbar situation och blir ofta förbisedda. Särskilt utsatta är ungdomar som kan få både psykologiska och sociala problem på grund av en förälders cancersjukdom. Många ungdomar upplever att de inte får i närheten av det stöd de är i behov av. För att kunna erbjuda stöd och möta ungdomarnas behov krävs mer kunskap och förståelse kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer eftersom dagens forskning är bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att belysa ungdomars upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer. Metod: Metoden för studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Studien analyserades genom en innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ungdomar kunde uppleva förändringar i familjerelationen genom att familjemedlemmarna kom varandra närmare och genom att ungdomarna kände ett större ansvar och en vilja att hjälpa till. Ungdomarna kunde även känna ett behov av att få information kring förälderns cancerdiagnos och att det var viktigt med en öppen kommunikation. Förälderns cancersjukdom gav även upphov till emotionella upplevelser hos ungdomarna som innefattade dels lidande och rädsla men även vikten av distraktion för att kunna hantera förälderns cancersjukdom. Resultatet visade även på positiva erfarenheter och hur förälderns cancersjukdom kunde bidra till en mognad hos ungdomarna. Slutsats: En förälders cancersjukdom kunde uppbringa både negativa och positiva upplevelser hos ungdomarna. Genom att sjuksköterskan får en ökad förståelse och större kunskaper kring ungdomarnas upplevelser och hur ungdomarnas livsvärld ser ut kan sjuksköterskan bekräfta ungdomarnas lidande och erbjuda stöd som är anpassat efter ungdomarnas behov. Det krävs emellertid mer forskning kring ungdomarnas upplevelser av att ha eller ha haft en förälder med cancer för att kunna säkerställa att sjuksköterskan ska kunna göra detta.
12

Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom : En litteraturstudie

Andersson Westman, Nina, Björnström, Anne January 2016 (has links)
Titel: Barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom - en litteraturstudie. Bakgrund: Tusentals barn är anhöriga till cancersjuka föräldrar. Sjukdom hos föräldern påverkar barnets tillvaro både känslomässigt och praktiskt. Barn som anhöriga är sårbara på grund av sin beroendeställning till föräldern samt svårigheter att förstå det som händer och bakomliggande orsaker. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva barns och ungdomars erfarenheter av att ha en förälder som drabbats av cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie genomfördes på 12 artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudkategorier och sammanlagt nio underkategorier. Huvudkategorierna innefattade: behov av kunskap och information, förändringar för hela familjen och en emotionellt svår och krävande situation. Konklusion: Sjuksköterskan bör tillämpa ett familjecentrerat förhållningssätt för att uppmärksamma barnens behov när deras vardag förändras. Information och stöd bör anpassas efter barnets utvecklingsnivå och individuella behov och önskemål. Mer forskning i ämnet skulle kunna förbättra bemötandet av barn som anhöriga.
13

Föräldrars användning av gester i samspel med sina barn.

Johnselius, Tanja January 2006 (has links)
<p>Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar. Analyserna visade att i likhet med den italienska studien, tenderade föräldrarnas gester att samexistera med tal, gesterna var främst deiktiska, det som sades i samband med gesten förstärkte den och användandet av gester förblev stabilt över tid.</p>
14

Föräldrars användning av gester i samspel med sina barn.

Johnselius, Tanja January 2006 (has links)
Barnet tillägnar sig språket genom vardaglig social interaktion med sin nära omgivning, därför är den kommunikativa miljön runt barnet och föräldrarnas bidrag till den viktig. Syftet med föreliggande studie var att studera ett antal svenska föräldrars produktion av gester i samspel med sina barn och om föräldrarnas sätt att använda gester förändrades när barnens tal blev mer komplext. Åtta föräldra- barnpar observerades i olika samspelssituationer i hemmiljö, när barnen var 16 och 20 månader gamla, vilket innefattar tiden för övergången från ett- till tvåordssatser. Förekomst av förälderns gester och ackompanjerande tal registrerades, resultaten behandlades kvantitativt och deskriptivt. Vissa jämförelser med barnens gestanvändning genomfördes, samt en tvär-kulturell jämförelse med en studie av italienska mödra- barnpar. Analyserna visade att i likhet med den italienska studien, tenderade föräldrarnas gester att samexistera med tal, gesterna var främst deiktiska, det som sades i samband med gesten förstärkte den och användandet av gester förblev stabilt över tid.
15

Familjen i cancervården - när en förälder är sjuk / The family in cancer treatment - when a parent is ill

Ringdahl, Gunilla January 2014 (has links)
Denna studie beskriver hur hela familjen med dess olika familjemedlemmar, påverkas på olika sätt när en förälder drabbas av en cancersjukdom. Föräldrarnas erfarenheter omfattar både deras syn på hur föräldrarollen och parrelationen påverkas samt hur de uppfattar att barnen, tonåringarna och/ eller de unga vuxna påverkas när den ena föräldern är sjuk samt vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft.  Även barnen, tonåringarna och de unga vuxna som anhöriga i åldrarna 10-25 år, har givit sin syn på hur de upplever att de själva och föräldrarna påverkats av att den ena föräldern har/har haft en cancersjukdom och vilken betydelse eventuellt erbjudna samtal har haft. Denna studie visar bland annat att partnern skattar högre påverkan för sig själv och sina barn än föräldern som är patient, och att de unga vuxna är mera påverkade av förälderns cancersjukdom än vad föräldrarna tror. / This study describes how the whole family with its various family members are affected in different ways when a parent suffers a cancer disease. Parents ' experience includes both their vision of how parenting and relationship are affected and how they see that the children, teenagers and young adults is affected when one parent is ill, and the significance of any talks had offered.  Even the children, teenagers and young adults as dependents between the ages of 10-25 years, have given their views on how they perceive themselves and parents affected by that one parent has/had a cancerous disease and the significance of any talks had offered. This study shows, among other things, that partner describes a much higher impact for themselves and their children than parents who are patient, and that young adults are more affected by the parent's cancer than what parents think.
16

Familjestruktur och skolk : En studie av sambandet mellan familjestruktur och barns tendens att skolka

Kahruman, Beyza, Mattar, Daniella January 2015 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns ett samband mellan ett barns familjestruktur och barnets skolkbeteende. Studien gjordes med hjälp av tre logistiska regressioner med tre olika skolkvariabler som vardera representerar olika nivåer av skolkbeteenden. Den främsta oberoende variabelnfamiljestruktur delades in i “två föräldrar” och “ensamstående förälder”. Sambandet kontrollerades även för Syskon, Kön, Eget rum, Studietid med föräldrar, Mor arbetstid samt Far arbetstid. Hypotesen(1) är att barn med ensamstående föräldrar i större utsträckning kommer att visa på ett skolkbeteende än barn med två föräldrar. Den centrala frågeställningen i denna uppsats är: Skolkar barn till ensamstående föräldrar mer än barn boende med två föräldrar? Teorierna som användes för att förklara sambandet är teorin om socialt kapital av James S. Coleman samt teorin om tillsyn. Coleman menar att barn vars föräldrar lägger ner tid och engagemang i barnets skolgång och liv, kommer att erhålla en högre grad av socialt kapital. Barnets högre grad av socialt kapital kommer därmed att resultera i att detta barn visar på ett bättre beteende och högre resultat i skolan i jämförelse med barn med lägre socialt kapital. Teorin om tillsyn menar att barn vars föräldrar utför en högre grad av tillsyn, i form av t.ex. vetskap om vad barnet gör, var barnet befinner sig och om barnets umgänge, med lägre sannolikhet visar på dåligt beteende i skolan. Resultatet visade på ett positivt samband mellan familjestruktur och alla tre grader av skolkbeteende. Ett barn till en ensamstående förälder kommer alltså med högre sannolikhet sent till skolan, skippar en lektion under skoldagen samt skolkar en hel skoldag. En ensamstående förälder har generellt mindre tid över, då den föräldern på egen hand försörjer ett hushåll. På grund av brist på tid kommer den ensamstående föräldern inte att kunna spendera lika mycket tid med barnet som en förälder i ett partnerskap. Barnet till den ensamstående föräldern kommer då i sin tur erhålla en lägre grad av socialt kapital än barnet med två föräldrar, och visa på ett skolkbeteende. Den ensamstående kommer samtidigt inte att kunna utföra lika mycket tillsyn över sitt barn som en förälder i partnerskap. Skolkbeteendet visat av barnet med en ensamstående förälder kan då även förklaras på det sättet.
17

Handledning vid privat övningskörning : En kvalitativ studie ur ett sociokulturellt perspektiv

Dahlgren, Anna January 2017 (has links)
Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att ge praktiken handledning vid privat övningskörning en annan vinkling genom att betrakta den ur ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med den empiriska studien i uppsatsen har varit att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka hur handledning medieras vid privat övningskörning. Den kvalitativa metod som använts har varit semistrukturerad intervju. Totalt har sex personer som är eller har varit handledare intervjuats. Intervjuerna har rört hur handledarna själva tagit körkort, deras egen handledning samt deras relation till trafikskolor för att på så sätt fånga upp handledarnas kontext och hur handledningen medieras. Resultatet visar att flera av handledarna själva enbart övningskört privat under den egna körkortsutbildningen men att flera av dem som de själva handlett parallellt gått på trafikskola. Handledarna ikläder sig rollen som lärare under övningskörningen och få av dem samarbetar med trafikskolan. Det är inte omöjligt att resultatet har en skevhet på grund av att jag som intervjuat dem är utbildad trafiklärare. Egentligen finns det ingen slutsats i denna studie utan istället mer ett konstaterande. De frågor som ställts har fått sina svar. / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p>
18

”Är du redo att lämna nu?” : Fördjupad förståelse för inskolningen utifrånförskollärares och föräldrars perspektiv i relation till anknytning

Engberg, Linn, Wimmergren, Elin January 2020 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares tillvägagångssätt vid inskolning i förskolan i relation till anknytningsrelationen mellan det inskolade barnet och dess förälder. Studien vill även behandla föräldrarnas upplevelse av inskolningstiden. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsmetod som bestod av enkätundersökningar. Två stycken enkätundersökningar genomfördes, den ena riktade sig till förskollärare och den andra till föräldrar. Studien tar avstamp i John Bowlbys anknytningsteori följt av begrepp från den amerikanska psykologen Mary Ainsworth. Utifrån undersökningens resultat framgick det att förskollärarna upplevde att de inkluderar och tar hänsyn till föräldrar-barn relationen till största del. Resultatet visar även att det brister i en del frågor, till exempel att förskollärarna inte frågar om föräldern är redo att lämna barnet vid första tillfället, samt att majoriteten av förskollärarna svarar att de inte är en och samma pedagog som håller i inskolningen. Föräldrarnas upplevelse av inskolningsperioden är blandad men majoriteten av dem känner sig inkluderade i inskolningen och upplever den som positiv. Resultatet visar även vikten av att föräldrarna är närvarande under inskolningen och att förskolläraren bör ta hänsyn till föräldrar-barn relationen för att skapa en trygg anknytning till föräldern som sedan gynnar barnet. Det finns inte mycket forskning kring förskollärares tillvägagångssätt vid inskolning i relation till anknytningsrelationen mellan förälder och barn, därför är detta ett område värt att undersöka vidare.
19

Barns upplevesle av att leva med en alkoholmissbrukande förälder : En kvalitativ litteraturstudie baserad på självbiografier

Sjulin, My, Streling, Amanda January 2020 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Att leva med ett alkoholmissbruk innebär hur alkoholintaget påverkar en persons liv och handlingar såsom skola, jobb och det sociala livet. Alkoholmissbruket påverkar hela familjen, men det är främst barnen som drabbas. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap inom området och fånga upp dessa barn för att sedan kunna hjälpa dem.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva barns upplevelse av att leva med en alkoholmissbrukande förälder.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på fem självbiografier med induktiv ansats. Data har analyserats utifrån en manifest innehållsanalys.  Resultat: Barn som vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder upplevde sig ofta svikna, övergivna och att föräldern ständigt ljög. De blev utsatta för sexuella övergrepp, psykisk och fysisk misshandel och utvecklade avvikande beteenden, fick ett stort kontrollbehov och blev överdrivet ansvarsfulla.  Slutsats: Det framkom i studien att barn till en alkoholmissbrukande förälder ofta är oroliga, ledsna, uppmärksamhetssökande och gör allt för att få bekräftelse från andra. De upplever hemmet som en otrygg plats och se det som deras ansvar att ta hand om familjen. Mörkertalet är stort då många av barnen ofta väljer att dölja problemet för utomstående. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa tillit till barnen för att de ska kunna bygga upp en meningsfull framtid
20

Föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin

Bjursell, Linnea, Paulsen, Louise January 2018 (has links)
Bakgrund: I Sverige insjuknar årligen omkring 300 barn i cancer. Orsaken till att barn insjuknar i cancer är fortfarande okända. Diagnosen påverkar föräldrar och känslor av ilska och förtvivlan är vanligt förekommande känslor. Sjuksköterskans roll på en onkologisk pediatrisk avdelning är att ta hand om barnet såväl som föräldrarna och andra närstående. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin. Metod: Detta arbete är en allmän litteraturöversikt. För att beskriva föräldrars upplevelser av omvårdnaden inom den pediatriska onkologin har sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och Academic Search Elite utförts, vilket resulterade i 15 artiklar som utgör resultatet. Artiklarna analyserades genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet av denna allmänna litteraturöversikt beskriver hur föräldrars upplevelser av omvårdnad kan variera. Resultatet presenteras utifrån tre teman; Att få adekvat information, att vara i en vårdande miljö samt föräldrars behov av skyddande faktorer. Slutsats: Föräldrar reagerar på olika sätt när deras barn insjuknar i cancer. Bland annat kan känslor av ilska och förtvivlan förekomma. Föräldrarna upplevde att vårdpersonal kunde underlätta deras upplevelse genom att ta hänsyn till och sträva efter att främja goda upplevelser av omvårdnaden. En tydlig och rak kommunikation ökade känslan av trygghet hos föräldrarna och vid professionell och personlig utformad vård upplevdes barnets sjukdom lättare att hantera. Vårdpersonal kunde hjälpa både det sjuka barnet och föräldrarna att skapa eller upprätthålla känslan av hopp vilket ansågs som en viktig del för tillfrisknandet.

Page generated in 0.03 seconds