Syftet med denna studie är att undersöka hur två skolor integrerar barn som nyss kommit till Sverige. Vi gjorde en kvalitativ intervjustudie, där två skolor besöktes. På båda skolorna intervjuades en rektor och en pedagog. Dessa två skolor valdes ut på grund av deras mångfald av invandrarbarn. Den ena skolan har ett större antal barn med annan kultur än den andra skolan som har mesta dels svenska barn. Det intervjuerna resulterade var att de använder sig av en kommunal verksamhet som kallas för Landningen, som är en förberedelseklass eller mottagningsgrupp som det även kallas för. De arbetar aktivt med integration. Det resulterade även att föräldrakontakten anses vara viktig för dessa skolor.

<p>Den dagliga kontakten mellan föräldrar och pedagoger är en betydelsefull del i förskolans verksamhet. Barn vistas större delen av dagen på förskolan och det är därför viktigt att pedagoger och föräldrar möts för att byta information om vad som sker, både i förskolan och i hemmet.</p><p>Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur pedagoger och föräldrar upplever den dagliga kontakten. Metoden vi använt oss av är kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger samt fyra föräldrar vars svar vi sedan analyserat mot de teorier vi lyft fram. Materialet har diskuterats och analyserats utifrån våra frågeställningar.</p><p>Vårt resultat visar på att båda parter uppfattar det dagliga mötet som viktigt. Pedagogerna hävdar att dialogen med föräldrarna är betydelsefull och bör vara löpande, vilket påvisas i resultatet. Föräldrarna påängterar vikten av att få veta hur barnet haft det på förskolan, om det hänt något speciellt och detta kommer fram i resultatet.</p>

<p>Studien undersöker vilka grundläggande processer som påverkar relationen mellan hem och förskola och vilken betydelse dessa har för verksamheten i förskolan. Syftet är att få en ökad förståelse och ökad kunskap om kommunikationen mellan hem och förskola, samt vad som påverkar denna och hur den kan förbättras.</p>

När barnet ska börja i förskolan kan det vara en stor omställning för hela familjen. Från att barnet varit hemma under lång tid tillsammans med någon av sina föräldrar ska barnet nu få lära känna nya barn och vuxna som de behöver knyta an till. Syftet var att undersöka hur inskolningen utförs och på vilka grunder förskollärarna har valt den inskolningsmodell de praktiserar, samt att undersöka vilken betydelse inskolningen har för det enskilda barnet, barngruppen och familjen. Undersökningen har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer av fyra förskollärare och tre föräldrar. Resultatet visar att valet av inskolningsmodeller ser olika ut i förskolorna. Vår tolkning är att valet av modell inte grundas på någon forskning, det har framkommit att pedagogerna i förskolan för diskussioner och även provar olika modeller. Det visade sig även vara vanligt med gruppinskolning och den har tillkommit mycket på grund av att inskolningen inte ska dra ut på tiden och påverka den ordinarie verksamheten under allt för lång tid. Något som alla informanter uttryckte att de vill uppnå med inskolningen är trygghet för barnet och föräldrarna.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten. Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar. Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra. Genom tryggghet och respekt skapades även en förtroendefull relation mellan föräldrarna och pedagogerna. Föräldrarnas inflytande såg däremot olika ut, beroende på föräldrarnas intresse för verksamheten, vilket pedagogerna var medvetna om och arbetade med.

Syftet med denna studie är att utifrån pedagogers uppfattning om vad en lyckad inskolning innebär granska två olika modeller att skola in barn och dess föräldrar i förskolan. Genom studien vill jag ha svar på vad pedagogerna anser att en bra inskolning innebär, vilka faktorer som är mest betydelsefulla för familjen när de börjar förskolan samt hur pedagogerna gör för att se till att alla barn med familjer får en bra start i förskolan. Metoden som använts i denna studie är kvalitativa intervjuer av sex pedagoger som arbetar på två olika förskolor där den ena förskolan använder kortdagsinskolning och den andra förskolan använder heldagsinskolning. I studien framkom att alla pedagoger i undersökningen är överens om vad en lyckad inskolning innebär. De säger allihop att det viktigaste är att barnen är nöjda, glada, tillfreds och trygga med förskolan och dess pedagoger. Resultatet visade på att den viktigaste faktorn för en lyckad inskolning i förskolan är att samarbetet och kontakten med föräldrarna är avgörande för inskolningens resultat. En slutsats av studien är att de två inskolningsmodellerna är två varianter av samma modell. Modellerna är bara förfinade för att passa de barn och föräldrar och pedagoger som finns just nu på den aktuella förskolan. Det är alltså inte modellerna som är viktiga utan samspelet som sker oberoende av vilken modell som förskolorna använder.

Ett samarbete med föräldrarna är en viktig del i arbetet som lärare. Har inte läraren föräldrarna med sig, kan det försvåra kunskapsuppdraget som hör till professionen. I skolans styrdokument står det att ett samarbete med hemmet skall finnas. Dessutom har forskning visat att en god föräldrasamverkan är en förutsättning för att få eleverna att lyckas med skolan. Reformer under de senaste åren har gett skolsystemet nya spelregler, däribland införandet av de fristående skolorna och föräldrarnas frihet att välja skola till sina barn. Jag har gjort en undersökning, med hjälp av kvalitativa intervjuer med lärare från några kommunala och fristående skolor, för att försöka få fram hur de samarbetar med föräldrarna. Med detta underlag har jag senare i mitt arbete försökt jämföra om jag kan se några likheter och skillnader mellan lärarnas sätt att samarbeta med föräldrarna och vidare diskuterat dessa med hjälp av litteratur och forskning. Undersökningensresultatet visar på några likheter mellan de båda skolformernas sätt att bemöta och arbeta tillsammans med föräldrarna, men jag har även funnit på skillnader bland annat i de olika skolornas verksamheter som kan ha inverkan på hur samarbetet med föräldrarna i slutändan blir.

Syftet med mitt arbete har varit att utifrån ett lärarperspektiv kartlägga och granska hur lärare i de tidigare åldrarna anser att en god kontakt mellan skola och hem bör utformas och utvecklas. Under de intervjuer jag gjorde framkom att lärarna var nöjda med den kontakt som de hade med föräldrarna.Det fanns visserligen en vilja att skapa en mötesplats för de föräldrar som aldrig eller väldigt sällan satte sin fot på skolan, men bristen på problematiserande och utvecklingstänkande i ämnet var påtaglig.Det jag kom fram till i min undersökning var att relationen mellan föräldrar och lärare mestadels baserar sig på informationsutbyte. Ett informationsutbyte där lärarna informerar föräldrarna om hur det fungerar för eleven i skolan. Uppstår det problem med någon elev brukar man ta kontakt med föräldrarna, antingen via telefon eller när föräldrarna kommer och hämtar sina barn. Annars sker informationsutbytet huvudsakligen vid tre olika typer av möten; det informella mötet i korridoren när föräldrarna hämtar och lämnar sina barn, vid utvecklingssamtal samt föräldramöten.Samtliga lärare ansåg att god kommunikation med föräldrarna är av största betydelse. Den goda kommunikationen handlar om att lyssna på föräldrarna, att som lärare vara rak, uppriktig och inte försköna verkligheten. De hade alla en upplevelse av att mötet med föräldrar blivit bättre med åren. En säkerhet i den egna yrkesrollen samt en personlig mognad var enligt de intervjuade orsaken till att mötet med föräldrarna upplevdes som både lättare och bättre.Min fråga hur ett fruktbart möte mellan föräldrar och lärare kan komma till stånd besvarades inte tillfredställande nog av intervjuerna. Orsaken till detta är enligt min uppfattning att lärarna ser föräldrakontakten ur sitt perspektiv, lärarna för ingen diskussion med föräldrarna kring varför det är så viktigt med ett fruktbart möte mellan lärare - föräldrar. / The aim of this paper is to examine, from a techers perspektive, how teachers in junior levels consider contacts between families and schools ought to be designed and how they schould develop. The work gives an insight in previus research about the importance of parents, in learning, to mature emotionaly and in the art of conversation. Using interviews I wanted to get a picture of how teachers consider the contact with parents of pupils serves, and how teachers planned to expound these contacts. To sum up, the results of this essey, points to, that the teachers were pleased with the model they were working with, regarding evaluation talks, parent-teacher meetings and informal meetings.

<p>The purpose with this final paper was to examine how the collaboration between parents and teachers can manifest itself. With collaboration, we mean the dialogue that has to exist between parents and teachers in regards to e.g. how well informed the parents are about the regulated principles on which the education plan is built on, and in which way they can take part in and influence the system. This is to empathize on the fact that a good collaboration between parents and teachers help create a good foundation for the pupil’s ability to learn.</p><p>The method that we have used are questionnaires given to parents and teachers along with studies of literature both as means of furthering our studies as well as a basis for the design of the questionnaires. The in depth study of the literature shows that the education plan (Lpo 94) empathizes on a good relationship between the home and the school environment, since it contributes to endow the pupils with the best conditions to succeed in school.</p><p>Many of the parents seem to be very well informed about the set goals and they feel that they therefore do not need to take part in the work to achieve these goals. One interesting result of the research with our questionnaires and our in depth study is that there are some specific factors that either complicates or helps the collaboration between the school and the home, it’s just a matter of making it clear what these factors are.</p><p>An important conclusion is that it takes an open dialogue for the collaboration to evolve. As a teacher there is therefore very important to concretize how one wants to collaborate with the parents since there presence is important for their child’s schooling. This important connection can develop through formal as well as informal meetings between teachers and parents.</p>

No description available.