<p>Postnatal depression (PND) is a condition which affects about 8-15% of recent parents. The cause of PND is unknown but several underlying factors have been purposed through different studies. This descriptive literature review aims to illuminate the parent’s situation when the mother is affected with PND. In search of literature, the databases Medline (via PubMed), Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, PsycARTICLES and SweMed+ were used. Fourteen articles were finally included in this study. The result of the chosen articles, both from the woman’s and the men’s perspective, could be divided into three categories; thoughts and feelings about the own situation, thoughts and feelings surrounding the partner and the baby and thoughts and feelings about the perception of support. The women felt that the expectations they had of motherhood, before the baby was born, was not matched by later experiences and they perceived themselves as bad mothers. They also found it hard to talk about their feelings with both their partner and with people outside the family, thinking that no one would understand. The men felt as though they, due to their partner’s condition, had lost control of life and that there, for them, was no organized help or support available.</p> / <p>Postnatal depression (PND) är ett tillstånd som drabbar ca 8-15% av nyblivna föräldrar. Orsaken till PND är inte känd men flera troliga bakomliggande faktorer har föreslagits genom olika studier. Föreliggande beskrivande litteraturstudie syftar till att belysa föräldrarnas situation när modern drabbats av PND. Vid sökning av litteratur användes databaserna Medline (via Pubmed), Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, PsycARTICLES och SweMed+. Fjorton artiklar inkluderades slutligen i studien. Resultatet av valda artiklar kunde, både ur kvinnans och ur mannens perspektiv, delas in i tre kategorier; tankar och känslor om sin egen situation, tankar och känslor omkring partnern och barnet samt tankar och känslor om upplevelsen av stöd. Kvinnorna upplevde att de förväntningar de haft på moderskapet före barnets födelse inte överensstämde med den senare erfarenheten och de uppfattade sig själva som dåliga mammor. De upplevde det även svårt att tala om sina känslor, både med partnern och med personer utanför familjen, i tron att ingen skulle förstå. Männen upplevde att de, i och med partnerns tillstånd, förlorade kontrollen över livet och att det, för dem, inte fanns organiserad hjälp eller stöd att få.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Föräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta. Frågeställningarna handlar om vilka värderingar och tankar som finns gällande föräldraskapet, om genus har någon betydelse i behandling inom socialtjänsten, vilka konsekvenser diskurserna om föräldraskap och genus kan få i behandlingen och hur behandlarna ser på sin makt som professionell. Fem familjebehandlare inom socialtjänsten har intervjuats gällande förväntningar på föräldrar, genusaspekter och makt. En central utgångspunkt i studien är en socialkonstruktionistisk syn på kön och föräldraskap där verkligheten skrivs utifrån den samlade uppfattningen av ett fenomen eller företeelse. En diskurs analys har gjorts och visar på två huvudsakliga diskurser: föräldraskapet oberoende av genus i behandlingen och föräldraskapet och behandlingen beroende av genus. Den senare diskursen indikerar att en förändring håller på att ske inom den aktuella socialtjänsten, då nya tankesätt ger genus en betydelse i behandlingsarbetet och slutsatser som kan dras är att genus har betydelse i behandlingsarbetet och föräldraskapet. Detta innebär att arbetssättet behöver anpassas till de villkor som mödrar och fäder har/upplever att de har utifrån de sociala konstruktionerna av moderskap och faderskap.</p>

<p>Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet.</p><p>Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige. Sju personer (sex kvinnor och en man) deltog slutligen i studien. Dataanalysen resulterade i följande huvudkategorier: upplevelser av föräldrarollen, begränsningar, strategier, känslor, förståelse, stöd, arbetsterapeutiska insatser och kontakt.</p><p>Resultat: Diagnosen hade i flera fall stor betydelse för rollen som förälder. Det kunde handla om en ny uppdelning av aktiviteter eller att föräldrarna intog en helt ny roll. Svårigheter att lyfta och bära sitt barn samt problem i samband med städning, matlagning, matinköp och tvätt beskrevs. Vissa upplevde begränsad delaktighet samt svårigheter att räcka till. Stöd från familj och vänner samt i vilken utsträckning dessa visade förståelse hade stor betydelse för föräldrarna. Studiedeltagarna förknippade arbetsterapeutiska insatser med tillhandahållande av hjälpmedel, ett fåtal visste inte vad en arbetsterapeut gjorde. I övrigt upplevdes arbetsterapeuten som förstående och förtroendeingivande och dennes tillgänglighet beskrevs som viktig. Föräldrar med RA upplever ett brett spektra av svårigheter i vardagen. Symtom såsom smärta och trötthet medför en rad praktiska problem men har även en negativ effekt på tålamod och humör. Denna studie ger arbetsterapeuter ökad insikt i hur vardagen kan se ut för föräldrar med RA samt lyfter deras behov av både praktiska och psykosociala interventioner.</p>

<p>The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the</p><p>parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,</p><p>and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents</p><p>caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research</p><p>summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review</p><p>similarities and discrepancies.</p><p>The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and</p><p>interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.</p><p>In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers</p><p>have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different</p><p>conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and</p><p>raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.</p><p>The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences</p><p>in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents</p><p>with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed</p><p>roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the</p><p>difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms</p><p>today.</p><p>There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese</p><p>childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how</p><p>theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in</p><p>this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered</p><p>promotive, as well as higher education.</p><p>Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.</p>

<p>In this paper I have studied how feminist parents talk to their children about body and sexuality and with which intentions they speak the way they do. The aim of the study was to locate strategies applied to give children positive relations to their bodies and their sexuality. My data are constituted by answers from a questionnaire sent out to an e-mail list for feminist parents. The answers have been compiled and analyzed, mainly qualitatively by the use of discourse analysis, with support of poststructuralist theories about language, gender and heteronormativity, as well as theories about children’s sexuality. In the reports I found several patterns. The most obvious ones were that these parents made great efforts to talk as openly as possible with their children about sexuality, and communicating with them about sexual and bodily integrity appeared to be important. The parents generally showed a relaxed attitude to children’s sexual behaviour. Many of them were also anxious not to force the children into static normative models, such as heterosexuality or fixed gender roles. Naming all body parts, female genitalia in particular, was another important issue to many of them.</p>

<p> </p><p>Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning. Barnets sjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmän litteraturstudie som byggde på 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kände sig utpekade, vilket ledde till skuldkänslor, stress och depression. Efter en diagnos upplevdes lättnad att sjukdomen har ett namn och skuldkänslorna försvann. Mödrar och fäder hade olika upplevelser av att vara föräldrar och av barnets beteende, men upplevelsen av barnets livskvalité och medicinering var lika. Stöd från omgivningen upplevdes som bristande av mödrarna. Diskussion: Resultatet visade att föräldrarna upplevde problem med att hantera sitt barn. Det verkar inte vara någon skillnad mellan olika länder när det gäller mödrars upplevelser av skuld. Viktigt att vårdpersonalen ger en diagnos för att minska föräldrars oro och ovisshet. Slutsats: I vården borde mer stöd och support ges till mödrarna eftersom det har framkommit att de har det största ansvaret för barnet. Vårdpersonalen kan till exempel göra hembesök.</p><p> </p>

<p>Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi. Åtta kvinnliga barnmorskor intervjuades. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudteman; barnmorskans roll och pedagogiska färdigheter och barnmorskans upplevelse av blivande föräldrar. De två huvudteman genomsyras av vikten av att <em>möta människan där den är</em> och <em>skapa medvetenhet</em>, vilket är essensen i barnmorskornas upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU. I studien av lagstiftningen användes rättsdogmatisk metod och i studien av länsrättsdomarna användes rättssociologisk metod. Resultaten visade på en differens mellan lagrekvisitens utformning i 2 § LVU och hur de tolkades och användes i länsrättens bedömning, där lagen i huvudsak var könsneutral medan tillämpningen var påverkad av samhälleliga normer om föräldraskap. Slutsatserna som drogs var att länsrätten medverkade till reproduceringen av en ojämlik ansvarsbörda mellan könen i föräldraskapet och att lagen behövde utformas mindre könsneutralt för att synliggöra den faktiska situationen där kvinnliga vårdnadshavare bar ett större ansvar än manliga vårdnadshavare gjorde.

Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi. Åtta kvinnliga barnmorskor intervjuades. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudteman; barnmorskans roll och pedagogiska färdigheter och barnmorskans upplevelse av blivande föräldrar. De två huvudteman genomsyras av vikten av att möta människan där den är och skapa medvetenhet, vilket är essensen i barnmorskornas upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar.

In this paper I have studied how feminist parents talk to their children about body and sexuality and with which intentions they speak the way they do. The aim of the study was to locate strategies applied to give children positive relations to their bodies and their sexuality. My data are constituted by answers from a questionnaire sent out to an e-mail list for feminist parents. The answers have been compiled and analyzed, mainly qualitatively by the use of discourse analysis, with support of poststructuralist theories about language, gender and heteronormativity, as well as theories about children’s sexuality. In the reports I found several patterns. The most obvious ones were that these parents made great efforts to talk as openly as possible with their children about sexuality, and communicating with them about sexual and bodily integrity appeared to be important. The parents generally showed a relaxed attitude to children’s sexual behaviour. Many of them were also anxious not to force the children into static normative models, such as heterosexuality or fixed gender roles. Naming all body parts, female genitalia in particular, was another important issue to many of them.