Syftet med studien är att undersöka motiv till och upplevelse av att ta ut föräldraledighet på ett normbrytande sätt genom kvalitativa intervjuer med sju intervjupersoner. Intervjuerna analyserades därefter med hjälp av en tematisk analys. De resultat som kommit fram är att normer av ett jämställt uttag av föräldraskap och nya former av jämställda förhållanden har underlättat för intervjupersonerna att själva ta ut en mer jämställd föräldraledighet då det inte ansetts som något avvikande i deras omgivning att göra så. Att intervjupersonerna tillhör medelklassen, är högutbildade eller arbetar inom kvinnodominerade yrken har därför troligtvis haft en påverkan på uttaget av föräldraledigheten då de tenderar att ta ut föräldraledigheten mer jämlikt. Vidare har man kunnat urskilja ett mönster av att intervjupersonerna som fördelat föräldraledigheten jämlikt även delar mer lika på hushållsarbetet i stor omfattning. De nya normerna bryts mot de gamla normerna vilket ger en komplexitet. Mammorna och papporna i studien har uppgett att de upplevt olika förväntningar från samhället. Mammorna upplevde att samhället förväntar sig att de ska ta hand om barnet och ta ansvar för barnet i högre utsträckning än vad de upplevt att papporna förväntats göra. Papporna upplevde att de i stället ska ta på sig rollen som uppmuntrar barnet till sport men även att de upplevt att samhället inte förväntar sig att de ska vara omhändertagande om barnet i samma utsträckning som mammorna. / <p>2021-06-02</p>

Tidigare i Sverige sattes barn med funktionsnedsättning på instution, i dagens samhälle förväntas föräldrar själva stå för för det omfattande föräldraansvaret för de lågfungerande barnen. Det saknas kunskap om hur familjesituationerna ser ut hos målgruppen. Syftet med studien var att undersöka hur socialtjänstens insatster enligt LSS till lågfungerande barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning upplevs av föräldrarna. Med socialtjänstens insatser avser korttidsvistelse, personlig assistans och ledsagare. Frågeställningarna var hur målgruppen upplever stödet och de LSS-insatser de beviljas av socialtjänsten. Vidare frågeställning var hur föräldrarna uppfattar bemötandet från myndigheter samt hur deras livs- och familjesituation påverkas. Metoden var kvalitativ och nio föräldrar till lågfungerande barn med autism och intellektuell funktionsnedsättning intervjuades. Studien genomfördes utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv samt med utgångspunkt i teorierna stigma, resilience och coping. De fyra teman var "att leva med ett barn med grav funktionsnedsättning", "stöd och insatser", "myndigheters bemötande", "det bristande södets inverkan". Studiens resultat visade att föräldrar är nöjda med socialtjänstens insats i from av korttidsvistelse men upplever att personlig assistans inte fungerar lika bra och kräver mer organisering. Vidare framkom att vägen till att få stöd har varit lång och påfrestande. Att leva med ett svårt funktionsnedsatt barn medför påfrestningar och föräldrarna är slutkörda. Studien visade att det finns brister i LSS-handläggares kunskaper om hur den här gruppens livs- och familjesituation faktiska behov ser ut. Av studiens resultat framkom att samhällets stöd är otillräckligt.

Denna uppsats har studerat hur transpersoner och deras föräldraskap har framställts i den politiska diskursen. Tidigare forskning visar att transpersoner stigmatiseras, mycket på grund av det binära synsättet på kön. Forskningen belyser även att transsexuella inte behöver vilja genomgå könsbekräftande vård för att vara transsexuell, vilket motsäger politikens definition i det material som analyserats i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att undersöka framställningen av transpersoner och deras föräldraskap i den politiska diskursen och hur framställningen har förändrats mellan åren 1968 och 2013. Frågeställningarna utgick därför från hur subjektet transperson konstruerats, problematiserats, vilka antaganden som gjorts, samt hur transpersoner påverkats av framställningarna som präglat diskursen. Det empiriska materialet bestod av förarbetena SOU 1968:28, proposition 1972:6, Socialutskottets utredning från 2012 (SOU:24) och proposition 2012/13:107. Merparten av materialet utgör förarbeten till Lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Utöver dessa analyserades en riksdagsdebatt från 2013, i vilken propositionens förslag om ändring i lagen debatterades i riksdagen. Materialet har analyserats utifrån ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt ramverk influerat av Mary Douglas strukturalism. Ramverket bygger på Judith Butlers queerteori, Ann Kroons teori om binaritet och normer, Bacchi &amp; Goodwins teori diskursiva praktiker och sociala konstruktioner, samt Mary Douglas teori om stigmatisering och tabu. Den valda metodansatsen var Carol Lee Bacchis diskursanalys som huvudsakligen studerar och analyserar diskurs i policys, vilken vi har applicerat på vårt valda material. Resultatet visade att diskursen i de tidiga förarbetena skapar ett tydligt stigma genom problematisering av transpersoner, deras fortplantning och föräldraskap vilket rättfärdigade steriliseringskravet vid fastställande av könstillhörighet. Förarbetena från 2012 samt tillkommande debatt år 2013 fortsätter att problematisera transpersoner som föräldrar, trots beslut om att slopa steriliseringskravet. Dock kan en mer inkluderande syn på andra könsidentiteter än den cisnormativa utläsas. Transpersoner beskrivs som precis lika ‘vanliga’ som alla andra i riksdagsdebatten år 2013 – i kontrast till vid lagens tillkomst år 1972.

Syftet med denna etnologiska studie är att få en förståelse för hur föräldrar och vårdnadshavare upplever trygghet för sina barn i skolan. Genom intervjuer och enkätsvar undersöker studien hur föräldrars och vårdnadshavares känslor av bland annat oro, lugn och förtroende påverkar deras syn på skolan. Med en fenomenologisk ansats strävar studien efter att undersöka föräldrar och vårdnadshavares subjektiva upplevelser och perspektiv av skolan som en trygg eller otrygg plats för sina barn. Resultatet av studien synliggör komplexiteten och subjektiviteten i föräldrarnas och vårdnadshavarnas berättelser, där känslor, deras barns trivsel, skolans tydlighet och kommunikation spelar en viktig roll för att förstå deras upplevelse av trygghet.

The aim of the study “Gender and societal norms in change - Quantitative study on women's attitudes to childbearing and parenting” was to investigate women's attitude towards childbearing and parenthood, as well as women's attitude towards becoming a parent on their own. The goal was to develop knowledge regarding women's attitude towards having children in order to contribute with possible explanations for the downward trend of childbearing in Sweden. The study also investigates which factors can influence women's decisions towards having children. The questions that the study answered were: What does women's attitude towards becoming a parent look like on their own? What factors are important for women to consider when having children? How do the factors affect the timing of having children? The study was carried out using a quantitative method in the form of a survey. A total of 112 women participated in the study, which was based on theories of individualization, female individualization and gender socialization. The results of the study showed that the women did not experience a strong influence of gender and societal norms regarding childbearing and parenthood. However, the women felt that there are several important factors that they want to achieve before having children, which affect the timing. The majority of women were also positive about single parenthood and the use of medically assisted conception. / Syftet med studien var att undersöka kvinnors inställning till barnafödande och föräldraskap, samt kvinnors inställning till att bli förälder på egen hand. Målet var att utveckla kunskap gällande kvinnors inställning till att skaffa barn för att bidra med möjliga förklaringar till den nedåtgående trenden av barnafödande i Sverige. Studien undersöker även vilka faktorer som kan påverka kvinnors beslut att skaffa barn. De frågor som studien besvarade var: Hur ser kvinnors inställning ut till att bli förälder på egen hand? Vilka faktorer är viktiga för kvinnor att ta hänsyn till när de skaffar barn? Hur påverkar faktorerna tidpunkten för att skaffa barn? Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Totalt deltog 112 kvinnor i studien som tog avstamp i teorier om individualisering, kvinnlig individualisering och könsocialisering. Resultatet i studien visade att kvinnorna inte upplevde en stark påverkan av köns- och samhällsnormer när det gäller barnafödande och föräldraskap. Däremot ansåg kvinnorna att det finns flera viktiga faktorer som de vill uppnå innan ett barnafödande, vilket påverkar tidpunkten. Majoriteten av kvinnorna var dessutom positiva till ett ensamt föräldraskap och användning av medicinsk assisterad befruktning.

The thesis aims to study how rainbows families are being treated by the authorities and the surroundings. It focuses on how homosexual parents are met in society. Although, homosexuals have the legal right to have a family and enter into marriage, the social norms are still far behind and rainbows families are seen as “the others” and abnormal.  Earlier researches have been studding how the authorities still assumes that every family are living in a heterosexual family constellation. By this assumption they exclude families who are not living in a heterosexual family. To find out what kind of experiences the homosexual parents have we have interviewed eight homosexual parents. Which four were females and four were males. The result of this thesis shows that most of the homosexual parents are not experience that they are treated bad or in any other way different then heterosexual parents. It also shows that people in the nearest surroundings to the homosexual family are really glad that the gay couple have a family. At the same time the homosexual parents are saying that there will always be people who think it’s abnormal. But as long as the nearest families and friends find it alright they are not paying too much energy of those who thinks it’s wrong. The majority of gay males explain that the hardest part in building a family is that they are males; it’s harder to be accepted as two fathers. One conclusion is not that homosexuals are being treated different; it’s more a question of gender. Especially when the children are young, a lot of males feels that the always have to state themselves, not as a gay parents but as two males who is having infants.

The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed. We have used the social constructivism as a comprehensive theory. Furthermore we have used Hirdman´s gender theory to understand the mechanisms that have influence on the construction of man and women in parenting. We have conducted qualitative interview studies with parents and nurses who have participated in, or have experience in leading parent education groups. In these interviews the parents stressed the community with other parents that occurred during the participation in the parent education group, as the most important part of the experience. This strengthens the image of the parent education groups as a forum where parenthood is constructed. During our interviews it also become clear that images of parenting that is being created often is different for men and women. We have also discovered that there seems to occur a conflict between parents expectations of the nurses expertise and the approach which the nurses conveys. The parents seek clear answers in terms of caring for their children, while the nurses try to empower the parents to believe in their own strength and knowledge.

The rapid technological development of the media and the Internet has brought new ways to communicate and socialize. Social media is an undeniable force with its fast, simple and informal communication style and health care today is a relatively new concept to convey health information through social networks. This provides opportunities for various healthcare organizations to market themselves and pass out health information but also the responsibility of the challenges and risks related to information posted, the organization's reputation, privacy risks and personal integrity. The thesis intends to explore how the BVC perceive this form of forums regarding obstacles and opportunities and what they think about Facebook as a communication channel for communicating health information to parents. The aim was also to investigate how the BVC through social media can contribute their dedication and skills on Facebook and how BVC feel they can support parents through Facebook. Semi-structured interviews were conducted with four different health care activities and then transcribed. Based on theory and empirical sections were then made comparisons to find similarities and differences. The analysis was based on various themes in the interview guide. The results show that health care businesses do not see any disadvantages to a Facebook page about good review held and inappropriate posts will be deleted. Questions of a personal nature and the treatments are prohibited due to patient confidentiality. It´s important for healthcare businesses to market themselves. The Facebook page is used as information on which the BVC nurse demonstrates the commitment by informing and encouraging participation in parent groups and lectures on the BVC. It´s considered important to be on Facebook today where the majority of the audience are today.

<p>The parental education groups are an activity that attracts the majority of all couples that awaits their first child. Therefore this is a forum with strong influence on the formulation of the parenting. The aim of the study was to examine how parental education within Swedish child health care, affects the construction and shaping of parenthood. We have also studied this from a gender perspective. The starting point for our understanding of parenting is that it is socially constructed. We have used the social constructivism as a comprehensive theory. Furthermore we have used Hirdman´s gender theory to understand the mechanisms that have influence on the construction of man and women in parenting. We have conducted qualitative interview studies with parents and nurses who have participated in, or have experience in leading parent education groups. In these interviews the parents stressed the community with other parents that occurred during the participation in the parent education group, as the most important part of the experience. This strengthens the image of the parent education groups as a forum where parenthood is constructed. During our interviews it also become clear that images of parenting that is being created often is different for men and women. We have also discovered that there seems to occur a conflict between parents expectations of the nurses expertise and the approach which the nurses conveys. The parents seek clear answers in terms of caring for their children, while the nurses try to empower the parents to believe in their own strength and knowledge.</p>

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka var föräldrar kan söka stöd, råd och information som underlättar deras föräldraskap samt hur detta kan tolkas som olika  former av socialt kapital. Det visar sig tydligt att informationsteknologin med de nya möjligheter som internet innebär, har kommit att få en allt viktigare roll när det gäller att stötta dagens föräldrar. Forskningen inom detta område etablerades på 1990-talet och har visat att internet under 2000-talet har blivit ett allt viktigare forum för föräldrar som söker svar på frågor som rör barn och föräldraskap. Man har kunnat se att de flesta webbforumen vänder sig till kvinnor men att det på senare tid också dykt upp forum som riktar sig till män. De gemenskaper som bildas på nätet har visat sig främja socialt kapital i form av information, känslomässigt stöd och erfarenhetsutbyte. I den här uppsatsen har det visat sig att förutom allt det stöd som internet kan ge i föräldraskapet är fortfarande familjen och samhällets stöd helt avgörande för de flesta föräldrar.   Resultatet i denna studie visade att föräldraforumen genom sin ständiga tillgänglighet och möjlighet till erfarenhetsutbyte för många blivit ett viktigt komplement till det stöd som familj, vänner och välfärdssamhället på olika sätt utgör. På grund av tonen och språkbruket i en del forum kan man spåra en viss tveksamhet och kluvenhet inför att aktivt delta i vissa forum. Denna dubbelhet och tendens till social nedvärdering av de som deltar i vissa forum har inte kunnat iakttas i tidigare forskning. Detta kan möjligen bero på att intervjupersonerna inte är utvalda därför att de är aktiva deltagare på föräldraforumen. Studien använder sig av en kvalitativ metod där totalt 10 föräldrar har intervjuats.