Syftet med den här studien är att undersöka hur föräldrar framställs i magasinet "Vi Föräldrar" ur ett genusperspektiv. Det är en longitudinell studie som undersöker hur normer kring femininitet, maskulinitet och sexualitet kopplat till föräldraskapet har förändrats mellan åren 1990-2015. Studien visar också hur media avspeglar samhället och är en del av reproduktionen av rådande normer. Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och tolkas framförallt utifrån Yvonne Hirdmans genusteori och Judith Butlers queerteori. Studien använder sig av en kvalitativ metod där både text och bild har analyserats genom en kritisk diskursanalys av utvalda reportage under den givna perioden. Analysen visar att det har skett en förändring i hur magasinet framställer föräldraskapet. Traditionella könsroller minskar över tid samtidigt som ett gemensamt föräldraskap ökar. I början av perioden tillskrivs de två olika könen femininitet och maskulinitet, detta förändras till att i slutet framställa föräldraskapet mer könsneutralt och även ge utrymme för andra sexualiteter än heterosexualitet. I det delade föräldraskapet är det trots detta kvinnan som ges den primära föräldrarollen men det tycks vara något som magasinet vill förändra. / <p>2019-06-03</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ex-kriminella mammor respektive pappor upplevt sina myndighetskontakter och om de blivit stigmatiserade och stämplade utifrån sin kriminella bakgrund. För att uppnå syftet har vi utifrån en fenomenologisk ansats genomfört tio kvalitativa intervjuer. Uppsatsen utgår från Beckers stämplingsteori och Goffmans teori om stigma samt genusteori. Teorierna har bidragit med kunskap om hur samhället styrs av normer och regler där personer i samhället konstrueras till avvikare och män och kvinnor tillskrivs olika förväntningar.  Resultatet visar att intervjupersonerna upplevt stigmatisering och stämpling, både under tiden de begick brott och efter det att de slutat begå brott. Resultatet visar även att det fanns skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser som kan kopplas till genusteorin då både männen och kvinnorna förväntade sig att det var mammorna som skulle ta det yttersta ansvaret för barnen. Med studien vill vi kunna utveckla förståelsen för människor med ett kriminellt förflutet och synliggöra hur det har påverkat dem att vara föremål för myndighetsutövande. Av det vi har fått ta del av förstår vi att det finns en brist på kunskap och förståelse för de avvikande personernas livssituation hos många myndighetspersoner, vilket fått svåra konsekvenser för många av våra intervjupersoner. Vi hoppas att studien ska kunna bidra med kunskap och förståelse för de enskilda som avviker från samhällets normer och regler för att myndighetspersoner inom det sociala arbetets praktik ska kunna utveckla sitt arbete i hur de ger stöd och hjälp.

Syftet med studien var att undersöka om och hur kvinnor upplever att deras föräldraskap och föräldraledighet har påverkat deras arbetssituation i förhållande till tre förutbestämda huvudteman: löneutveckling, karriärmöjligheter och det mentala hälsotillståndet. Syftet var även att undersöka vad kvinnorna ansåg vara de bakomliggande faktorerna till deras upplevelser. Studien var av kvalitativ ansats då vi strävade efter att få en sådan djup förståelse och beskrivning av fenomenet som möjligt. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer med tio kvinnor som analyserades med en tematisk analys. Resultatet visade att upplevelserna var både negativ och/eller positiv och att kvinnor upplevde att deras arbetssituation kan påverkas negativt av föräldraskap och föräldraledighet. I studien uppmärksammas två specifika underteman som samtliga kvinnor ansåg vara de främsta bakomliggande orsakerna till deras upplevelser: förena arbete med föräldraskap och chefen

This study explores the depiction of fathers in older and contemporary literature. Based on the aim to examine equality problems in relation to the process of family-forming, the essay draws conclusions from the literature aided by theories on gender and masculinity. Through a narrative analysis, the study intend to compare the depictions to show on continuities or lack thereof.Through clarifying the contextual background of the works, the content has been studied through terms of equality, masculinity issues and stereotypical depictions of gender.The study has shown that the depiction of fathers confirm and cement differences between genders, masculinity as a carrier of violence and a correlation in the identification of one’s fatherhood with the exercise of power. By illustrating these conclusions the study aims to provide a basis for teaching equality in upper secondary schools in accordance with the curricula.

Denna intervjustudie har undersökt hur blivande adoptivföräldrar i slutet av adoptions-processen konstruerar sitt föräldraskap inför att hämta och knyta an till sitt barn. Studien har delvis genomförts med tolkande fenomenologisk analys med en analysprocess i sex steg. Genom fem semistrukturerade djupintervjuer med åtta deltagare framkom att det är möjligt att jämföra en biologisk graviditet och en adoptionsprocess vad det gäller kon-struktion av föräldraskap och anknytning till sitt väntade barn. Studien vittnar om att adoptanter är väl förberedda för sitt kommande föräldraskap. Deltagarna uppger att vän-tan i adoptionsprocessen är svår samt att mentaliseringsprocessen kring barnet varierar beroende på var i processen de befinner sig. Deltagarna anser att omgivningen är ett gott stöd i processen men att andras involvering ibland är väl påtaglig. Deltagarna uttrycker önskemål om ytterligare stöd från samhällets sida under den långa väntan mellan att handlingar skickats till ett adoptivland och besked om avresa bestämts. Studien kommer också fram till att fantasierna i slutet av graviditeten kring barnet inte tycks avta för ad-optivföräldrar som vid en biologisk graviditet. / <p>Kandidatuppsats i Psykologi</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Studies of the information needs of library patrons are necessary in order for the library to serve the community. Alas, studies of non-heterosexual persons are rare in the field of Library and Information Science in Sweden. This study aims at examining the information situation of women in same-sexed parenthood by means of analysing their situation as norm-breaking. The study is done through examining the specific information needs of this group, how they seek and receive information, what barriers they encounter and what function the library has in this information situation. A queer theoretical approach to heteronormativity in combination with McKenzie’s two-dimensional model of information seeking is used to perform a qualitative analysis of the material. The material consists of semi-structured interviews of eight women in same-sexed parenthood. The empirical material is divided first in four categories: Information need, Information source, Information barrier and The library. The results show that the women have a great need for information, because of their norm-breaking family constellation. They need information which is not entirely heteronormative. In order to find this kind of information many different information sources are used, both formal and informal, though the sources intended for parents in general often are inadequate. The barriers the women encounter are a result of heteronormativity and their situation as non-heterosexuals. These barriers are also a problem in the library. They don’t use the library to find information about same-sexed parenthood partly because of the lack of non-heterosexual material, and refrain from asking the librarian for help. / Uppsatsnivå: D

The purpose of the work is to investigate whether investigations and assessments regarding children within the social services are affected by the parent's and/or social worker's gender affiliation. The work has been carried out quantitatively through web surveys which were answered on the basis of a case description. The respondents were child administrators from the social services in six Swedish municipalities. A total of 71 respondents answered the survey, 35 of the respondents answered the questionnaire based on a case description of a single mother with a child and the remaining 36 respondents took part of the same case description but with a single father instead. The empiricism has been analyzed in the analysis program IBS SPSS Statistics, version 24. A significant difference is shown in the result that the female social workers are more likely than male social workers to initiate an investigation. Furthermore, the social worker holds the parenting skills of the mother in low regard by comparison with the father's parenting skills. Thus, more social workers initiate investigations/inquiries related to the mother. The previous research also shows that both the client's and the social secretary's gender are influencing factors in social service assessments. This is in line with the results of this study. The fact that assessments are influenced by both the client's and the social secretary's gender affiliation indicates that there are more factors that influence the assessment than the child's best, which according to the portal section of the Social Services Act (2001: 453) should always be taken into consideration in assessments regarding children.

Föräldraskap är något som berör människor i alla delar av samhället och i Sverige erbjuds föräldrarstatliga föräldraskapsstödsinsatser bland annat i form av föräldrautbildning under graviditetenoch småbarnsåren. Syftet med min studie var att undersöka vad ansvariga för planering ochgenomförande av föräldraskapsstöd i form av föräldrautbildning uppfattar som relevant att läraut genom föräldraskapsstödsinsatser i form av föräldrautbildning och hur detta genomförs. Jagvalde att studera detta då jag upplevde att det fanns lite forskning inom detta specifika områdeutifrån ett pedagogiskt perspektiv. Jag har i denna studie arbetat utifrån en kvalitativforskningsmetod. Datainsamlingen till denna studie genomfördes utifrån sex stycken intervjuermed pedagoger som har arbetat eller arbetar med föräldraskapsstödjande insatser i form avföräldrautbildning. Intervjuerna var av semistrukturerad form och har analyserats utifrån enhermeneutisk forskningstradition. Den teoretiska utgångspunkten har varit didaktisk. Studienvisade bland annat att pedagoger har en central roll i föräldrautbildningen och att det som beskrivssom lärande är att stärka den kunskap som redan existerar. Arbetet som helhet har bidragit till attge mig en större insikt om att detta är ett område som skulle kunna utforskas mer inom detpedagogiska forskningsfältet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Studien behandlade tvångsomhändertagande av barn enligt 2 § Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Syftet var att studera lag och rättstillämpning med utgångspunkt i ett könsperspektiv för att undersöka vad som kom till uttryck om manliga respektive kvinnliga vårdnadshavare. Tidigare forskning i ämnet var begränsad. Den litteratur som användes handlade om olika aspekter av tvångsvård av barn samt forskning om synen på föräldraskap inom socialt arbete. Empirin som användes bestod av lagstiftning på området och av 40 länsrättsdomar från år 2002 som behandlade beredande av vård enligt 2 § LVU. I studien av lagstiftningen användes rättsdogmatisk metod och i studien av länsrättsdomarna användes rättssociologisk metod. Resultaten visade på en differens mellan lagrekvisitens utformning i 2 § LVU och hur de tolkades och användes i länsrättens bedömning, där lagen i huvudsak var könsneutral medan tillämpningen var påverkad av samhälleliga normer om föräldraskap. Slutsatserna som drogs var att länsrätten medverkade till reproduceringen av en ojämlik ansvarsbörda mellan könen i föräldraskapet och att lagen behövde utformas mindre könsneutralt för att synliggöra den faktiska situationen där kvinnliga vårdnadshavare bar ett större ansvar än manliga vårdnadshavare gjorde.</p>

<p>Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst. Hemutredarna anser att barnet skall få möjlighet till en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. I denna ”vanlighet” är det viktigt att barnet får vara en del av en kärnfamilj. En annan viktig faktor av ”vanligheten” är åldern, som hemutredarna menar inte skall vara alltför hög. Hemutredarna anser att de myndigheter som arbetar med adoption i stor utsträckning har ett föräldraperspektiv, istället för ett barnperspektiv. Detta ses som ett problem av hemutredarna och de ser det som deras uppgift att vara adoptivbarnets företrädare och göra det som är adoptivbarnets bästa. Det finns flera skillnader mellan att vara bilogisk förälder och att vara adoptivförälder, enligt hemutredarna. Den viktigaste skillnaden är att de flesta adoptivföräldrarna kommer att få ett barn med en okänd bakgrund och med flera separationer bakom sig. Detta gör att det ställs andra krav på adoptivföräldrar. I förlängningen innebär det även att det inte räcker för adoptivföräldrar att vara ”tillräckligt bra” (good enough).</p>