Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst. Hemutredarna anser att barnet skall få möjlighet till en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. I denna ”vanlighet” är det viktigt att barnet får vara en del av en kärnfamilj. En annan viktig faktor av ”vanligheten” är åldern, som hemutredarna menar inte skall vara alltför hög. Hemutredarna anser att de myndigheter som arbetar med adoption i stor utsträckning har ett föräldraperspektiv, istället för ett barnperspektiv. Detta ses som ett problem av hemutredarna och de ser det som deras uppgift att vara adoptivbarnets företrädare och göra det som är adoptivbarnets bästa. Det finns flera skillnader mellan att vara bilogisk förälder och att vara adoptivförälder, enligt hemutredarna. Den viktigaste skillnaden är att de flesta adoptivföräldrarna kommer att få ett barn med en okänd bakgrund och med flera separationer bakom sig. Detta gör att det ställs andra krav på adoptivföräldrar. I förlängningen innebär det även att det inte räcker för adoptivföräldrar att vara ”tillräckligt bra” (good enough).

SAMMANFATTNING Föräldraskap, moderskap och faderskap kan ses som sociala konstruktioner skapade med utgångspunkt i det aktuella samhälle och kultur en individ lever i. I skrivna utredningar inom socialtjänsten bedöms mödrar och fäders förmåga olika. Relationen mellan socialarbetare och klient kan betraktas som mycket ojämlik avseende makt. I samhället överlag finns en norm som förordar det jämställda levnadssättet och föräldraskapet. Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka familjebehandlares upplevelser gällande föräldraskapet i behandling inom socialtjänsten och hur maktaspekter i behandlingssituationen med föräldrar kan påverka detta. Frågeställningarna handlar om vilka värderingar och tankar som finns gällande föräldraskapet, om genus har någon betydelse i behandling inom socialtjänsten, vilka konsekvenser diskurserna om föräldraskap och genus kan få i behandlingen och hur behandlarna ser på sin makt som professionell. Fem familjebehandlare inom socialtjänsten har intervjuats gällande förväntningar på föräldrar, genusaspekter och makt. En central utgångspunkt i studien är en socialkonstruktionistisk syn på kön och föräldraskap där verkligheten skrivs utifrån den samlade uppfattningen av ett fenomen eller företeelse. En diskurs analys har gjorts och visar på två huvudsakliga diskurser: föräldraskapet oberoende av genus i behandlingen och föräldraskapet och behandlingen beroende av genus. Den senare diskursen indikerar att en förändring håller på att ske inom den aktuella socialtjänsten, då nya tankesätt ger genus en betydelse i behandlingsarbetet och slutsatser som kan dras är att genus har betydelse i behandlingsarbetet och föräldraskapet. Detta innebär att arbetssättet behöver anpassas till de villkor som mödrar och fäder har/upplever att de har utifrån de sociala konstruktionerna av moderskap och faderskap.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap. This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.

Individer med Reumatoid artrit (RA) kan ha svårigheter när det gäller att ta hand om sina barn vilket påverkar deras upplevda förmåga att klara rollen som förälder. Det behövs förståelse för deras situation för att som arbetsterapeut kunna bidra med lämpligt stöd. Syftet: Syftet med studien var att få en förståelse för hur kvinnor och män med RA upplever sin vardag som föräldrar samt vilken betydelse omgivningen har för deras föräldraroll. Syftet var även att undersöka hur individen upplever de arbetsterapeutiska insatserna i förhållande till föräldraskapet. Metod: En kvalitativ inriktning baserad på semistrukturerade intervjuer valdes som metod. Inklusionskriterierna utgjordes av att personen var diagnostiserad med RA, förälder till barn i åldrarna 0-18 år samt var inskriven på reumatologmottagningen i en stad i Mellansverige. Sju personer (sex kvinnor och en man) deltog slutligen i studien. Dataanalysen resulterade i följande huvudkategorier: upplevelser av föräldrarollen, begränsningar, strategier, känslor, förståelse, stöd, arbetsterapeutiska insatser och kontakt. Resultat: Diagnosen hade i flera fall stor betydelse för rollen som förälder. Det kunde handla om en ny uppdelning av aktiviteter eller att föräldrarna intog en helt ny roll. Svårigheter att lyfta och bära sitt barn samt problem i samband med städning, matlagning, matinköp och tvätt beskrevs. Vissa upplevde begränsad delaktighet samt svårigheter att räcka till. Stöd från familj och vänner samt i vilken utsträckning dessa visade förståelse hade stor betydelse för föräldrarna. Studiedeltagarna förknippade arbetsterapeutiska insatser med tillhandahållande av hjälpmedel, ett fåtal visste inte vad en arbetsterapeut gjorde. I övrigt upplevdes arbetsterapeuten som förstående och förtroendeingivande och dennes tillgänglighet beskrevs som viktig. Föräldrar med RA upplever ett brett spektra av svårigheter i vardagen. Symtom såsom smärta och trötthet medför en rad praktiska problem men har även en negativ effekt på tålamod och humör. Denna studie ger arbetsterapeuter ökad insikt i hur vardagen kan se ut för föräldrar med RA samt lyfter deras behov av både praktiska och psykosociala interventioner.

Bakgrund: ADHD står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder vilket innebär uppmärksamhetsstörning, koncentrationssvårigheter och planeringssvårigheter, nedsatt arbetsminne samt dålig tidsuppfattning. Barnets sjukdom påverkar hela familjen. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med en ADHD diagnos. Metod: En allmän litteraturstudie som byggde på 10 vetenskapliga empiriska artiklar. Resultat: Mödrarna kände sig utpekade, vilket ledde till skuldkänslor, stress och depression. Efter en diagnos upplevdes lättnad att sjukdomen har ett namn och skuldkänslorna försvann. Mödrar och fäder hade olika upplevelser av att vara föräldrar och av barnets beteende, men upplevelsen av barnets livskvalité och medicinering var lika. Stöd från omgivningen upplevdes som bristande av mödrarna. Diskussion: Resultatet visade att föräldrarna upplevde problem med att hantera sitt barn. Det verkar inte vara någon skillnad mellan olika länder när det gäller mödrars upplevelser av skuld. Viktigt att vårdpersonalen ger en diagnos för att minska föräldrars oro och ovisshet. Slutsats: I vården borde mer stöd och support ges till mödrarna eftersom det har framkommit att de har det största ansvaret för barnet. Vårdpersonalen kan till exempel göra hembesök.

Familjen är i förändring. Kärnfamiljen utgjorde tidigare den enda normen men idag kan en familj se mycket olika ut. En stor skillnad är att barnen fått alltmer utrymme, plats och bestämmanderätt. Begreppet "curling" har blivit känt och begreppet hänvisar till att föräldrar hjälper sina barn i så stor utsträckning att det inte blir bra för barnen. Studien avser att belysa hur föräldraskap och synen på det har förändrats (och om det har förändrats) sedan början av 1980-talet fram tills idag. Vilka faktorer finns det som påverkar till exempel tid? Studien bygger på tio intervjuer med fem föräldrar med barn födda 1980-1985 och fem föräldrarna med barn som är födda mellan 1995-2000. Vi har också fått förmånen att intervjua två akademiska utvecklingspsykologer för att få en professionell syn på föräldraskap. Resultat visade både på individuella skillnader samt vissa skillnader mellan de båda grupperna till exempel är bristen på tid idag mera påtaglig, barn har mer aktiviteter som de ska skjutsas till samt att det finns en rädsla hos föräldrar som handlar mera om det man hör än hur det faktiskt är.

Abstract Undersökningen bygger på en öppen kvalitativ undersökning som fokuserar på hur fem pappor ser på att vara en engagerad och delaktig pappa i dag. Då papporna är engagerade i en förskola som är ett familjekooperativ där deras barn går betyder det att deras intresse för tid och engagemang inte ligger i underkant. Men hur ser papporna på hur det är att vara en delaktig pappa? Och vad anser papporna vad som ingår i konceptet delaktighet? Undersökningen visar på en stor vilja och medvetenhet att inte trampa i sina fäders fotspår även om de har varit av positiv art. Vilket kan benämnas som en varierad eller flexibel maskulinitet/manlighet baserat utifrån att plocka delar av det goda och dåliga som papporna har genom sin livserfarenhet. Men också att arbeta med en jämställdhet tillsammans med sin partner i vardagen som är lättare i teorin än i praktiken. Framförallt genomsyras undersökningen av en uttrycksfull glädje, kärlek, empati och inspiratör som både avdramatiserar och glorifierar rollen att vara pappa.

Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som är homosexuellt; hur man tänkte och kände när man fick vetskap om barnets läggning och hur man upplever det idag. Författarens utgångspunkt är att det heteronormativa samhälle har betydelse för vår syn på homosexualitet och för hur föräldrar reagerar när deras barn kommer ut som homosexuellt. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer som analyserats utifrån en kvalitativ, tematisk ansats. Majoriteten av föräldrarna i undersökningen beskriver att beskedet om deras barns homosexualitet väckte både sorg och rädsla och för ungefär hälften av dem kom det som en fullständig chock. Med tiden har de svåra känslorna avtagit i styrka och flera föräldrar rapporterar att deras barns homosexualitet har lett till att de själva har mognat som människor och kommit närmare sina barn. Kunskap om homosexualitet, möte med andra i samma situation och positiva erfarenheter av att berätta för vänner och släktingar om barnets läggning är några av de faktorer som nämns som betydelsefulla i processen att acceptera barnets läggning. Några föräldrar beskriver dock en kvardröjande oro för att deras barn ska råka ut för hot och våld och få ett svårare liv och vissa nämner att det är svårt att släppa att barnets liv inte blev som man tänkt sig.

The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites, and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review similarities and discrepancies. The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities. In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child. The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms today. There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered promotive, as well as higher education. Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.

Postnatal depression (PND) is a condition which affects about 8-15% of recent parents. The cause of PND is unknown but several underlying factors have been purposed through different studies. This descriptive literature review aims to illuminate the parent’s situation when the mother is affected with PND. In search of literature, the databases Medline (via PubMed), Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, PsycARTICLES and SweMed+ were used. Fourteen articles were finally included in this study. The result of the chosen articles, both from the woman’s and the men’s perspective, could be divided into three categories; thoughts and feelings about the own situation, thoughts and feelings surrounding the partner and the baby and thoughts and feelings about the perception of support. The women felt that the expectations they had of motherhood, before the baby was born, was not matched by later experiences and they perceived themselves as bad mothers. They also found it hard to talk about their feelings with both their partner and with people outside the family, thinking that no one would understand. The men felt as though they, due to their partner’s condition, had lost control of life and that there, for them, was no organized help or support available. / Postnatal depression (PND) är ett tillstånd som drabbar ca 8-15% av nyblivna föräldrar. Orsaken till PND är inte känd men flera troliga bakomliggande faktorer har föreslagits genom olika studier. Föreliggande beskrivande litteraturstudie syftar till att belysa föräldrarnas situation när modern drabbats av PND. Vid sökning av litteratur användes databaserna Medline (via Pubmed), Academic Search Elite, Cinahl, PsycINFO, PsycARTICLES och SweMed+. Fjorton artiklar inkluderades slutligen i studien. Resultatet av valda artiklar kunde, både ur kvinnans och ur mannens perspektiv, delas in i tre kategorier; tankar och känslor om sin egen situation, tankar och känslor omkring partnern och barnet samt tankar och känslor om upplevelsen av stöd. Kvinnorna upplevde att de förväntningar de haft på moderskapet före barnets födelse inte överensstämde med den senare erfarenheten och de uppfattade sig själva som dåliga mammor. De upplevde det även svårt att tala om sina känslor, både med partnern och med personer utanför familjen, i tron att ingen skulle förstå. Männen upplevde att de, i och med partnerns tillstånd, förlorade kontrollen över livet och att det, för dem, inte fanns organiserad hjälp eller stöd att få.