In the aftermath of #MeToo, Amber Heard chose to share her experiences of sexual abuse and violence in the relationship with Johnny Depp in an article. Depp denied the allegations and claimed that the accusations were fabricated and therefore chose to sue Heard for defamation. The defamation trial between the ex-spouses began in 2022 and received much attention since it was broadcast live to the public. The lawsuit quickly went viral on social media where Depp's fans constructed and spread favorable narratives on Depp's behalf in order to restore his reputation. The purpose of the study is to examine, from a gender perspective, how fans of a public figure crisis communicated on social media during an ongoing trial following accusations of intimate partner violence. This is achieved by a qualitative content analysis where posts published by Depp's fans during the trial are analyzed based on the theories of postfeminism and Image Repair Theory. The study concluded that both Depp and Heard are portrayed based on male and female attributes to relate to the roles of victim and perpetrator more clearly. Heard is blamed and mocked, while Depp is celebrated and respected. Furthermore, there are also narratives that connect to misogynistic ideas that are hidden by, for example, discussions about equality and can be seen as a backlash against feminist successes. / I efterdyningarna av #MeToo valde Amber Heard att dela med sig av sina erfarenheter av sexuella övergrepp och våld i förhållandet med Johnny Depp i en debattartikel. Depp förnekade anklagelserna och menade att de var fabricerade och valde därför att stämma Heard för förtal. Förtalsrättegången mellan de forna makarna inleddes 2022 och fick stor uppmärksamhet eftersom den livesändes inför allmänheten. Rättegången blev snabbt viral på sociala medier där Depps fans konstruerade och spred fördelaktiga narrativ å Depps vägnar i syfte att återupprätta hans rykte. Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur fans till en offentlig person kriskommunicerat på sociala medier under en pågående rättegång efter anklagelser om våld i nära relation. Detta genomförs med en kvalitativ innehållsanalys där inlägg publicerade av Depps fans under tiden för rättegången analyseras utifrån teorierna postfeminism och Image Repair Theory. Studiens resultat visade att både Depp och Heard porträtteras utifrån manliga och kvinnliga attribut för att tydligare anknyta till rollerna som offer och förövare. Heard blir skuldbelagd och hånad, medan Depp blir hyllad och respekterad. Vidare förekommer också narrativ som anknyter till kvinnofientliga idéer som döljs av exempelvis diskussioner om jämställdhet och kan ses som en motreaktion på feministiska framgångar.

Denna kandidatuppsats har syftat till att undersöka hur media i form av nyhetstidningar använder språket och bilder för att skapa förståelse för fenomenet unga vuxna förövare. Utifrån teorier om genus och diskurs fokuserar studien på hur diskursen om unga vuxna förövare skapas och reproduceras i relation till genus. Studien belyser på så sätt medias makt i förståelsen av diskursen och därmed allmänhetens vetande. Med en kritisk diskursanalys analyseras nyhetsartiklar om två brottsfall, där förövarna är av olika kön. Analyserna jämförs sedan i syfte att identifiera eventuella skillnader i medias framställning av de två unga vuxna förövarna utifrån ett genusperspektiv. Studien visar att det finns skillnader utifrån kön i både bild och språk, och att skillnaderna överensstämmer med vad som framkommit i tidigare forskning om ungdomar och vuxna som förövare / The aim of this bachelor thesis has been to analyze how media, in the form of newspapers, use language and pictures to create an understanding of the phenomenon of young adult offenders. Based on theories about gender and discourse, the study focuses on how the discourse about young adult offenders is created and reproduced in relation to gender. The study shows how the power of the media effects the discourse and thereby also the knowledge of the public. With a critical discourse analysis, news reports from two cases, where the offenders were of different genders, are analyzed. The analyses were also compared to each other to identify possible differences in the media's portrayal of the two young adult offenders, from a gender perspective. The study shows that there are differences based on gender, in both language and pictures, and that the differences are consistent with what’s been shown in previous studies of youth and adult offenders

Våld i nära relation är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Bara i Sverige har fler än 300 kvinnor dött till följd av våld i nära relation de senaste 20 åren och var femte vuxen kvinna i Sverige någon gång under sitt liv blivit utsatt för psykiskt eller fysiskt våld av en partner. Hur våldsrelationer porträtteras i samtida skönlitteratur kan ha en inverkan på läsarens uppfattning av fenomenet. Syftet med denna studie är att ta reda på om teorier gällande våld i nära relation reflekteras i beskrivningarna av våld i nära relation som återfinns i skönlitterära böcker.  I denna studie analyseras tre samtida skönlitterära bästsäljare utifrån teorin om normaliseringsprocessen, som bryts ner i tre delar; normalisering, internalisering och externalisering, samt teorier kring barns inverkan på våldsutsattas beslut att lämna eller att stanna kvar i relationen. Målet med studien är att undersöka om och hur dessa teorier speglas i litteraturen. Resultatet visar att delar av samtliga teorier speglas i alla tre författares berättelser. Hur tydligt teorierna speglas skiljer sig åt mellan böckerna, men vår uppfattning är att böckerna antagligen har bidragit till mer kunskap gällande våld i nära relation för läsaren. / Intimate partner violence, IPV, is a serious and widely-spread societal issue. In Sweden alone, more than 300 women have died during the last 20 years due to IPV and one in five adult women in Sweden have experienced psychological or physical violence from their partner during their lifetime. How IPV is portrayed in contemporary fiction may affect the readers image of the issue. The aim of this study is to explore if scientific theories about IPV are reflected in the descriptions of IPV in fictional books. Three contemporary bestsellers are analysed based on the concept of the normalisation process, which is broken down into three parts; normalisation, internalisation and externalisation, as well as theories regarding the impact children can have on the victim's decision to leave the relationship. The goal is to investigate whether and how these theories are reflected in the literature. The results show that all three theories are reflected in the books. How clearly the theories are reflected differs between the books, but our opinion is that the books have probably contributed to more knowledge regarding IPV for the reader.