Bakgrund: Att vårdas på en intensivvårdsavdelning är inte riskfritt. Inom intensivvård fokuserar omvårdnaden till att ge patienten en så god livskvalité som möjligt. Patienter som kräver intensivvård riskerar trots det att ådra sig många komplikationer. Delirium är en komplikation som påverkar patientens mentala och fysiska hälsa och kan leda till demens, kognitiva nedsättningar och ibland även död.   Syfte: Att studera intensivvårdssjuksköterskan och teamets omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdsdelirium hos intuberade eller nyligen extuberade vuxna patienter (0–48 timmar) som vårdas på en intensivvårdsavdelning.   Metod: En observationsstudie med beskrivande och korrelerande design. Baserat på ett studiespecifikt observationsprotokoll utfördes tio observationer på sammanlagt tjugo timmar.   Huvudresultat: Observationerna visade att screening av delirium och mobilisering, som år två viktiga förebyggande åtgärder mot delirium, inte utfördes. Det observerades att det ofta uppstod höga ljud i intensivvårdsmiljön från främst medicinteknisk apparatur. Vårdpersonalen efterliknade alltid ljuset inne på salen efter dygnet. I hälften av observationerna talade vårdpersonalen om anhöriga eller möjliggjorde för besök. Signifikant korrelation fanns mellan orienteringsstrategier och att informera/kommunicera med patienten.   Slutsats: Det är viktigt att förebygga komplikationer inom intensivvården och därför är det väsentligt att förebygga intensivvårdsdelirium. Personalen vid intensivvårdsavdelningen i Mellansverige utför flera omvårdnadsåtgärder för att förebygga intensivvårdsdelirium. Det finns utrymme för utveckling och utbildning inom flera omvårdnadsåtgärder där screening av delirium är en av dem. Förslagsvis kan ABCDEF-bundlen användas systematiskt för att skapa individuella vårdplaner för patienterna. / Background: Intensive care is not risk-free. In intensive care, the focus of care is to give the patient as good quality of life as possible. However, patients risk incurring many complications due to intensive care. Intensive care delirium is one of them and can affect the patient's mental and physical health, and can lead to dementia, cognitive impairment and even death.   Aim: To study the intensive care nurse and the team's nursing measures to prevent intensive care delirium in intubated or newly extubated adult patients (0–48 hours) who are cared for in an intensive care unit.   Method: An observation study with a descriptive and correlating design. A study-specific observation protocol was created, and ten observations were performed during twenty hours in total.    Main results: Observations showed that screening of delirium and mobilization, two important preventive measures against delirium, were not performed. Loud noises often occurred in the intensive care environment, mainly from medical equipment. The care staff always imitated the light in the room after the natural light from the outside. In half of the observations, the care staff talked about relatives or made visits for relatives possible. Significant correlation was found between the measures orientation and informing/communicating with the patient.   Conclusion: It’s important to prevent complications within intensive care and therefore it’s essential to focus on the preventing care for delirium. The staff at the intensive care unit in Central Sweden carries out multiple nursing measures to prevent intensive care delirium. However, there’s room for development and training in several nursing measures, screening for delirium being one of them. It’s suggested that the ABCDEF-bundle can be implemented in the daily rounds to create individual plans for the patients.

Barnfetma är ett av de allvarligaste folkhälsoproblemen, ungefär 20-25 % av Sveriges barn och ungdomar är överviktiga. Barn med övervikt riskerar att drabbas av sjukdomar såsom diabetes, leverpåverkan och fettrubbningar samtidigt som de riskerar att bli mobbade av andra barn. Syftet var att ta reda på hur barn och föräldrar kan förebygga övervikt och fetma hos barnet samt vilken roll sjuksköterskan spelar i förebyggandet av barnövervikt. Vetenskapliga artiklar söktes på Pubmed och har sammanställts till ett resultat. Två av studierna beskrev att programmet "Let's go 5-2-1-0" kan motivera barn att gå ner i vikt och förbättra sina hälsovanor, tillsammans med motiverande samtal ger det ännu bättre resultat. Även genom att använda äldre elever som mentor till yngre elever kan hälsovanor förbättras. Föräldrarna spelar en stor roll, det kan bli problem när föräldrarna inte anser att barnets övervikt är ett problem och det finns även en rädsla för ätstörningar om ämnet tas upp med barnet. Ett annat problem som beskrevs vara den enkla åtkomsten av onyttig mat och dryck och bristen på billiga faciliteter för utförande av fysiska aktiviteter. Två studier belyste att sjuksköterskorna upplevde brist på tid, verktyg och resurser för att arbeta förebyggande mot och behandla barnfetma. Slutsatsen är att för att lyckas med förebyggande och behandling av övervikt krävs att föräldrarna är motiverade att utföra ändringar i vardagen. Sjuksköterskor inom primärvården och på barnmottagningen och skolsköterskor anser sig inte ha tid, verktyg eller resurser att hantera detta problem och de anser att det krävs mer utbildning och tid. / Childhood obesity is a serious public health problem, 20-25% children and youth in Sweden are overweight. Children who are overweight are at risk of diseases such as diabetes, liver disorders, lipid disorders and risk of being bullied by other children. The aim was to find out how children and parents can prevent overweight and obesity in children and what role nurses play in the prevention of child obesity. A search for scientific articles was made on PubMed and those where compiled to a result. Two studies described the "Let's go 5-2-1-0" program as successful to motivate children to lose weight and to better their health habits, together with motivational interviewing an even better result emerged. Using older students as mentors for the younger students can also improve the children's healthy habits. The parents play a big role in the prevention and treatment of childhood obesity and it can become a problem when the parents don't consider their child to be overweight or obese and there is a fear for eating disorders if the subject is brought up with the child.  Another problem described was the easy access to unhealthy food and lack of cheap facilities for the execution of physical activity. Nurses experienced a lack of time, tools and recourses to work preventive against and to treat childhood obesity.  In conclusion, to succeed with the prevention and treatment it is required that the parents are motivated to make the necessary lifestyle changes, and the nurses need more education and time.

Användningen av kvarliggande urinkateter har länge varit en viktig del av patientvården, men inte helt utan komplikationer. I samband med urinkateterisering ökar risken kraftigt att drabbas av urinvägsinfektion. Den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen på svenska sjukhus är idag kateterassocierad urinvägsinfektion.

Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och upptäcka delirium - En kvalitativ intervjustudie. Bakgrund: Inom intensivvården vårdas svårt sjuka patienter med olika typer av sjukdomstillstånd. Delirium innebär ett akut förvirringstillstånd som uppkommer vid kritisk sjukdom och är ett vanligt problem inom den svenska intensivvården. Uppemot 80% av patienterna som vårdas på intensivvårdsavdelning utvecklar delirium under vårdtillfället. För patienten innebär det ökad morbiditet och mortalitet och för sjukvården höga kostnader och förlängda vårdtider. Tillståndet finns i tre olika former, hyperaktivt, hypoaktivt och en mixad variant av båda. Det finns många olika faktorer som spelar in i utvecklandet av delirium, såsom bakomliggande sjukdomstillstånd, omvårdnad, analgesi och sedering. Delirium har visats vara ett underdiagnostiserat tillstånd inom intensivvården och medvetenheten om delirium ibland bristfällig.    Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och upptäcka delirium hos patienter som vårdas på intensivvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design genom semistrukturerade individuella intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tolv intensivvårdssjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet intervjuades på två olika sjukhus i södra Sverige. Deltagarna bestod av åtta kvinnor och fyra män i åldrarna 34-60 år. Analysen genomfördes med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I resultatet av studien framkom tre kategorier, omvårdnadsåtgärder för att förebygga delirium, strategier för att upptäcka delirium och svårigheter vid vård av delirium. Kategorierna resulterade i ett flertal underkategorier som belyser intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att förebygga och upptäcka delirium. Resultatet visar på olika omvårdnadsåtgärder deltagarna genom sin erfarenhet upplevde som viktiga för att förebygga delirium. För att upptäcka delirium använde sig deltagarna av kommunikation och de såg tecken på delirium genom observation av patienten. Ibland upplevdes det som svårt att både förebygga och upptäcka delirium beroende av olika begränsningar som resursbrist och intensivvårdsavdelningens miljö.     Slutsats: Studien visar att delirium utefter intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter är ett komplext tillstånd att både förebygga och upptäcka. Tydligare struktur, utbildning och riktlinjer kring delirium på intensivvårdsavdelningarna hade kunnat hjälpa intensivvårdssjuksköterskorna i deras dagliga arbete och ökat patientsäkerheten  Studien kan bidra med ökad kunskap och medvetenhet om delirium inom intensivvården.

I denna studie undersöktes det hur matematiklärare i mellanstadiet uppfattar fenomenet matematikängslan samt vilka faktorer de anser påverkar elevers inställning kring matematik. Vidare syftade studien till att inhämta kunskaper om hur dessa lärare arbetar för att förebygga att matematikängslan uppstår bland elever. Precis som när elever kan känna sig ängsliga över andra saker, upplever elever med matematikängslan att de är spända och att de inte är kapabla till att genomföra olika matematiska moment (Dowker, 2016). Studien är baserad på den socialkognitiva teorin som är grundad av Albert Bandura (2012). Han menar att elevernas affektiva upplevelser och lärande uppstår när människor observerar och imiterar andra, samtidigt som de är uppmärksamma, använder sitt minne och har motivation (Bandura, 2012). För att svara på våra forskningsfrågor har vi haft semistrukturerade intervjuer med möjlighet för följdfrågor. Informanterna beskrev begreppet matematikängslan som en känsla där eleverna känner sig oroliga och frånvarande från lektionerna. Resultatet visar att de faktorer som påverkar elevers matematikängslan är individanpassning, inställning, erfarenhet, kön och ålder. Vidare beskrev informanterna att matematikängslan kan förebyggas genom att läraren bland annat skapar ett tryggt och lärorikt lärandeklimat samt har en positiv inställning till matematikämnet.

Lärare bör anpassa sin undervisning för att förebygga avkodningssvårigheter redan i förskoleklass för att elever senare ska uppnå kunskapskraven för årskurs tre. Lärare behöver vara medvetna om hur elevers läsutveckling fortgår och anpassa sin undervisningefter den. Vår systematiska litteraturstudie lyfter vikten av att utnyttja undervisningstiden på ett sätt som främjar elevernas avkodning. Studien syftar till att besvara frågeställningen: Hur kan lärare genom sin undervisning förebygga avkodningssvårigheter? Resultatet av de granskade artiklarnas studier visar olika arbetsmetoder som lärare kan använda sig av samt alternativa sätt för lärarna att kartlägga eleverna på i klassrummet. Detta eftersom det inte alltid finns möjlighet till en-till-en-undervisning. Exempel på arbetsmetoder som tas upp i arbetet är arbete med manipulativ bokstavsträning samt nonsensord. Anledningen till att dessa arbetsmetoder lyftes var på grund av deras betydelse för elevers senare avkodning. En god avkodningsförmåga visar sigha stor betydelse för elevers grundläggande läsning och den påverkas mycket av såväl elevernas fonologiska medvetenhet som förståelse. Därför är det av stor vikt att läraren har rätt kompetens för att förebygga avkodningssvårigheter och kan hjälpa eleverna i deras läsutveckling.

Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem runt om i världen och uppskattningsvis kan cirka 50 procent av dessa undvikas. Dessa medför stora kostnader för hälso- och sjukvård och samhälle samt ett stort lidande hos patienter. Syftet med denna integrerade litteraturöversikt var att sammanställa kunskap om faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet av rutiner i det förebyggande arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom slutenvård. Tolv artiklar från databaserna Cinahl och PubMed analyserades med stöd av Whittemore och Knafls (2005) analysmetod. Resultatet visade att följsamhet till förebyggande rutiner påverkades av olika faktorer. De faktorer som framkom var vilken attityd och förhållningssätt sjuksköterskor hade, utbildning och kunskap, säkerhet, arbetsbelastning samt arbetsmiljö och ledarskap. Sjuksköterskor hade svårt att identifiera avvikande beteenden hos sig själva. Att ha en involverad ledare ledde till ökad följsamhet av handhygienrutiner och generellt kunde det ses brister i sjuksköterskors följsamhet av rutiner, men detta var något som förbättrades vid konstaterade infektioner. Hög arbetsbelastning och underbemanning sågs vara hindrande faktorer i det förebyggande arbetet mot VRI. Svårigheter att komma åt handfat och produkter som placerats på otillgängliga platser var en vanlig orsak till låg följsamhet. Det framkom att användning av strategier, såsom kommunikation och utbildning var avgörande för att höja patientsäkerheten. Omvårdnadsarbetet kan utvecklas genom att följsamheten för rutiner mot vårdrelaterade infektioner kan förbättras om sjuksköterskor är medvetna om vilka faktorer som kan påverka dem. Även patientsäkerheten kan förbättras genom en minskad smittspridning om rutinerna kring vårdrelaterade infektioner efterföljs av sjuksköterskor.

Bakgrund: Urinvägskateter ses vara en vanlig åtgärd inom slutenvård och syftar till att tömma urinblåsan hos personer där det inte sker naturligt. Indikationer för en urinvägskateter kan vara obstruktion i urinvägarna eller oförmåga att tömma urinblåsan. Med urinvägskateter är risken för urinvägsinfektion stor. Sjuksköterskan har ansvar i omvårdnaden av patienten, och har en aktiv roll för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår. Syftet: Syftet med studien var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att förebygga att kateterrelaterade urinvägsinfektioner uppstår inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie har insamlad data från en kvalitativ och tolv kvantitativa vetenskapliga artiklar. Relevans- och kvalitetsbedömning för artiklar har utförts med hjälp av granskningsmall. Analys av resultat har utförts systematiskt med en induktiv ansats. Resultat: I resultatet redovisades vad sjuksköterskan kan göra i det förebyggande arbetet utifrån två teman som framkom under analysarbetet. De två temana var evidensbaserat kliniskt arbete samt teamarbetet och kommunikation. Sjuksköterskan kan förebygga kateterrelaterade urinvägsinfektioner genom att välja rätt material, samarbeta med läkare, avlägsna onödig kateterisering samt genom att använda checklistor. Diskussion: Sjuksköterskans tid måste planeras för att kunna arbeta förebyggande. Tiden bör fyllas med metoder som gör att sjuksköterskan kan avlägsna onödiga urinvägskatetrar. De förebyggande arbetet bör grunda sig på kommunikation med patienten för att kunna lindra lidande. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna identifiera onödiga katetrar kan en checklista appliceras. Kommunikation och teamarbete med läkare är viktigt. För de patienter som behöver en kateter är sjuksköterskans hantering av material betydelsefull. / <p>Godkännande datum: 2018-11-06</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att belysa hur två skolor arbetar med konflikthantering i skolan. Genom studien ville vi ta del av tankar och erfarenheter kring konflikthantering hos lärare som undervisar i år 1-3 i en kommun i mellansverige samt ta reda på hur de arbetar för att förebygga och hantera konflikter mellan elever i skolan. Den datainsamlingsmetod som användes i undersökningen var intervjuer. Den teoretiska referensramen behandlar litteratur om konflikthantering. Resultatet av studien visade att de flesta lärare uppfattade konflikter både som positivt och negativt. Den vanligaste arbetsgången vid konflikthantering var att lyssna på inblandade parter samt gemensamt diskutera händelseförloppet. Lärarna ansåg det vara angeläget att inte avsluta diskussion innan alla inblandade ansåg konflikten vara löst. Alla lärare i studien arbetade förebyggande genom olika arbetsmaterial till exempel Livsviktigt och Charlie. De använde sig även mycket av diskussioner i klassen för att stärka gruppsamman­hållningen. Slutsatsen var att lärare upplever konflikter som lärorika och utvecklande men väldigt tidskrävande. Konflikter är en stor del av lärarens vardag.</p>

<p>Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på pedagogernas uppfattningar om vad de anser är mobbning samt hur de beskriver deras förebyggande arbete i förskolan och skolan. När vi tittade på tidigare forskning fann vi hur svårt det kan vara för pedagoger att veta vart gränserna för mobbning går samt hur mobbning ska definieras. Vi har även funnit faktorer som visat sig framgångsrika i det förebyggande arbetet bl.a. ett bra samarbete mellan ledning, personal och föräldrar. För att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod där åsikter och uppfattningar är grundläggande. Därför valde vi att intervjua åtta pedagoger i förskolan och skolan. Utifrån resultatet och tidigare forskning kan vi se att flera av pedagogerna ansåg att mobbning kan beskrivas som en medveten handling som sker upprepade gånger för att skada. Pedagogerna tyckte också det var svårt att veta vart gränserna för mobbning går. Det förebyggande arbetet såg vi skiljer sig mellan förskola och skola. På förskolan jobbar pedagogerna mer lekfullt för att förebygga medan dem på skolan jobbar mer organiserat i deras förebyggande arbete.</p>