Bakgrund: Trycksår är ett sår som uppkommit på huden på grund av syrebrist i vävnaden relaterat till ett tryck. Problem: Det är kostsamt för vården och orsakar patienter ett onödigt lidande. Trycksår är vårdpersonalens ansvar att förhindra, därav intressant att undersöka vårdpersonalens erfarenhet att förebygga trycksår. Syfte: Var att skapa en översikt över vårdpersonals erfarenheter av att förebygga trycksår inom särskilt boende. Metod: Allmän litteraturöversikt med tio valda artiklar. Fyra kvalitativa, tre kvantitativa och tre artiklar med mixad metod. Resultat: Vårdpersonalens erfarenhet gällande kunskap och utbildning var god. Vårdpersonalen ansåg att det var viktigt med regelbunden utbildning för att hålla kunskap och riktlinjer uppdaterade. Bedömningsinstrument var hjälpsamt för att bedöma trycksårsrisken effektivt hos patienter. Enligt vårdpersonalens erfarenhet ansågs ompositionering, tryckavlastande material samt hudinspektion vara bland de viktigaste åtgärderna för att förebygga trycksår. Orsaker enligt vårdpersonalen till att förebyggande åtgärder inte genomförs är flera, bland annat smärta och låg bemanning. Slutsats: Genom att upprätthålla vårdpersonalens och patienternas kunskap om trycksårsförebyggande åtgärder kan trycksår undvikas.

Denna uppsats utforskar förskollärares erfarenheter och synpunkter på att förebygga läs- och skrivsvårigheter, med syfte att göra pedagoger medvetna om hur man kan förebygga läs- och skrivsvårigheter. Denna uppsats utgår ifrån språkliga orsaker och literacy används som en teoretisk utgångspunkt. Literacy handlar om hur barn lär sig ett språk i ett socialt sammanhang, exempelvis genom att en vuxen läser en bok eller genom namnskyltar på förskolan. Jag har använt mig av intervjuer med två förskollärare för att utforska deras erfarenheter av att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Båda pedagoger menar att det är för tidigt att sätta en stämpel på ett förskolebarn för läs- och skrivsvårigheter, men att arbete med språket i förskolan är viktigt och är en del av förskolans arbete. Det är viktigt att uppmärksamma barn som visar tecken på språkliga brister. Språklig stimulans i förskolan kan till viss del förebygga läs- och skrivsvårigheter, men det finns även andra faktorer bakom ett barn som får läs- och skrivsvårigheter, som genetiska och miljömässiga faktorer, som man inte kan påverka med språkligt arbete.

Denna undersökning handlar om hur vardagskonflikter kan se ut på en förskola med åldrarna tre till fem år. Studien har genomförts i två olika miljöer, inomhus och utomhus. Detta för att kunna se hur barn hanterar konflikterna inom de olika områdena, samt hur personalen förebygger konflikterna på förskolan och hur de bearbetar dem. För att få ett resultat har vi använt oss av observationer och av intervjuer med personalen. Vårt resultat av undersökningen visar på att konflikter handlar mestadels om föremål, utrymme, plats, makt och konflikter med sig själv. Men även att konflikter sker lika mycket inomhus som utomhus och att barnen har förmågan att lösa konflikter bättre utomhus än inomhus. Vi tror det beror på att personalen är mer tillgängliga inomhus än utomhus för att de är mer utspridda utomhus på det stora utrymmet. Vi fick även fram att personalen tänker mycket på hur de ska förebygga konflikter och att de använde sig av bland annat drama, medling och reflektioner. / This survey is about how everyday conflicts may look at a preschool with ages three to five years. The study was conducted in two different environments, indoors and outdoors. This is to see how children handle conflicts in the various areas, and how the staff to prevent conflicts in the nursery and how they process them. To get a result, we have used observations and interviews with staff. Our results of the investigation show that the conflict is mostly about objects, space, power and conflict with itself. But even that conflict is as much indoors as outdoors, and that children have the ability to resolve conflicts better outdoors than indoors. We believe it is because the staff is more available indoors than outdoors because they are more spread out outside on the large space. We were also presented to staff think a lot about how to prevent conflicts and that they made use of, inter alia, drama, mediation and reflections.

Sammanfattning/Abstract Ahlner, Boel och Johnsson, Annika (2023). Vikten av avkodning[KL1] [BA2]  – Några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.   Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om några F-3-lärares uppfattningar om avkodning och avkodningssvårigheter. Studiens f[KL3] [BA4] rågeställningar lyder: -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodning ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om avkodningssvårigheter ut?  -       Hur ser lärarnas uppfattningar om sin utbildning och fortbildning inom avkodning och avkodningssvårigheter ut?   Teori Denna studie tar sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin och det kommunikativa relationsinriktade perspektivet (KoRP).   Metod En kvalitativ metod har använts med semistrukturerade intervjuer. Empirin utgörs av intervjuer med sex stycken F-3-lärare, vilken har bearbetats med hjälp av en tematisk analys. Resultatet har speglats mot de teoretiska begrepp samt den litteratur och tidigare forskning som använts i studien.   Resultat Resultatet visar att de intervjuade F-3-lärarna tycks besitta grundläggande kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller arbeta utifrån sina förutsättningar för att alla elever ska kunna ta till sig av undervisningen. Dessutom verkar lärarna måna om att elever som har avkodningssvårigheter ska få tillräcklig stöttning i sin lärmiljö. Samtidigt visar resultatet att lärarna tycks behöva mer kunskap för att ge en fullgod undervisning i avkodning samt för att avhjälpa avkodningssvårigheter. Lärarna förefaller medvetna om detta eftersom majoriteten av dem hade önskat mer av sin utbildning samt önskar mer fortbildning inom området. Om den här önskan hade kunnat tillgodoses hade möjligheten att förebygga avkodningssvårigheter med stor sannolikhet ökat. Specialpedagogiska implikationer Ett antal specialpedagogiska implikationer lyfts i denna studie. Dels skulle de intervjuade lärarna behöva mer kunskap om avkodning och avkodningssvårigheter. Det handlar bland annat om att kunna ge strukturerad undervisning till hela klassen för att alla elever ska kunna befästa avkodningen, och att kunna identifiera avkodningssvårigheter och dess orsaker. När elever uppnår ett flyt i läsningen så avlastas arbetsminnet vilket gör att de kan fokusera på innehållet. I lärarnas arbete med att utöka sina kunskaper innehar speciallärare med språk-, skriv- och läsinriktning en viktig roll som kunskapsförmedlare. Dels skulle skolans förebyggande arbete behöva utvecklas så att avkodningssvårigheter kan avhjälpas i större utsträckning. Detta eftersom resultaten visar att det finns utmaningar i att sätta in tidiga insatser. Genom att speciallärare agerar handledare till och bollplank åt lärarna skulle fler lärare på egen hand kunna upptäcka elever i svårigheter. Därigenom skulle insatser kunna sättas in tidigare vilket hade hjälpt elever i svårigheter att lyckas i skolan.

Idag lider cirka 70 procent av populationen inom äldrevården av obstipation. Leva med obstipation är relaterat till obehag, en sänkt livskvalitet och kan dessutom leda till obehagliga konsekvenser. Obstipation är ett medicinskt tillstånd som påverkar patienters liv och ytterligare kunskap är nödvändigt för att kunna vidta omvårdnadsåtgärder som underlättar för patienten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra och förebygga obstipation hos vuxna och äldre patienter. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; ”Rådgivning, motion, kost och vätska”, ”Omvårdnadsåtgärder i form av massage, akupressur och heta kompresser”, ”Information och dokumentation om toalettrutiner samt ”Laxantia en omvårdnadsåtgärd med för- och nackdelar”. Alternativa omvårdnadsåtgärder som massage, akupressur och heta kompresser visade på uppskattade och positiva förbättringar och ett individuellt träningsprogram med rätt kost- och vätskeintag, minskade patienternas obehag. Sjuksköterskor redogjorde för att regelbundna toalettvanor är viktiga omvårdnadsåtgärder vid obstipation. Ytterligare framkom att laxantia i samband med opioidbehandling minskade risken att utveckla obstipation. Elimination är en livsviktig fysiologisk funktion som måste fungera, därmed är detta ett omvårdnadsområde som kräver sjuksköterskans uppmärksamhet. Det krävs vidare forskning för att förebygga och lindra för patienter med obstipation. / About 70 percent of the elderly population is suffering from constipation. Living with constipation is related to discomfort, reduced quality of life and can lead to unpleasant consequences. Constipation is a medical condition that affects the lives of patients and additional knowledge is necessary for caring out nursing interventions that facilitate the patient. The aim of the study was to elucidate nursing interventions to alleviate and prevent constipation in adults and elderly patients. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature study. Four themes emerged in the results; "Consulting, exercise, diet and liquid", "Nursing intervention such as massage, acupressure and hot compresses", "Information and documentation of toilet routines” and “Laxative a nursing intervention with advantages and disadvantages”. It was found that with an individual exercise program with proper diet and liquid intake, decreased patient discomfort. Alternative nursing interventions such as massage, acupressure and hot compresses, showed positive improvements. Regular toilet habits are important nursing interventions to prevent constipation. Further results showed that laxatives in conjunction with opioid therapy reduced the risk of developing constipation. Elimination is a vital physiological function which is essential. Further research is needed to prevent and relieve patients with constipation.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vilka problem det finns i perennplanteringarna i offentliga miljöer samt hur man kan förebygga problemen och hur man bygger upp växtbäddar för perenner utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Undersökningen genomfördes hösten 2011 och baserades på litteratur som böcker, artiklar, faktablad samt intervjuer. I undersökningen ingick fem angränsande kommuner till Gävle samt tre erkända trädgårdsmästare. Utgångspunkten för valet av trädgårdsmästarna var att de skulle ha erfarenhet av att skapa väl fungerande och hållbara exempel på offentliga perennplanteringar i Sverige. Det finns många olika orsaker till att perennrabatterna i våra offentliga miljöer inte ser så attraktiva ut. Oavsett orsak så kan man säga att grundproblemet är bristfällig kunskap och eventuellt brist i kommunikationsleden från ”idé till planta” när det gäller de offentliga planteringarna. Det är många delar som är viktiga i en växtbädd för att perenner, träd och buskar ska kunna etablera sig och utveckla sin prakt år efter år. En av dessa komponenter är en bra jord. Det är viktigt att man väljer en rotogräsfri jord utifrån växtvalet redan från början. Ett av problemen i kommunerna var att fel sorts jord hade använts från början. Trots att alla påstod att de använde sig enbart av rotogräsfri jord i dagsläget så hade de problem med ogräs. Två orsaker till detta kan vara att man väljer fel växter och att skötseln inte fungerar, vilket resulterar i att ogräset tar över. Den perfekta växtbädden, finns den? Eftersom det är naturen vi arbetar med är det svårt att uppnå det ultimata resultatet, men vi kan göra det bästa utifrån förutsättningarna som finns med alla de delar som ingår i en växtbädd.

Undernäring hos äldre personer kan ha flera orsaker. Såväl fysiska, psykiska och psykosociala faktorer kan leda till undernäring. Uppsatsen fokuserar på undernäring hos äldre personer som bor i eget eller särskilt boende. Syftet med uppsatsen är att belysa vilka orsaker som kan ligga bakom undernäring hos äldre människor samt beskriva vilka åtgärder sjuksköterskan inom hemsjukvården kan vidta för att motverka detta. Metoden som använts är litteraturöversikt. I arbetet redovisas vilka effekter undernäring får för den äldre människan, såsom ökad infektionskänslighet, försämrad sårläkning, nedsatt funktionsförmåga och ökat behov av sjukhusvård. Orsaker till undernäring kan bl a vara försämrat tandstatus, sväljningssvårigheter, minskad aptit pga försämrat smaksinne och förändringar i mag-tarmkanalen. Även psykosociala och ekonomiska faktorer kan ha betydelse. För att bedöma om undernäring eller risk för undernärig föreligger finns olika bedömningsinstrument tillgängliga. Här beskrivs Mini Nutritional Assessement (MNA), Nutritional Form For Elderly (NUFFE) samt Malnutrition University Screening Tool (MUST). När riskpatienten är identifierad blir kostråd en av sjuksköterskans åtgärder, såsom vad kosten bör innehålla och hur måltider fördelas över dagen. Måltidsmiljöns betydelse, vikten av fysisk aktivitet för att förbättra aptiten samt munnen och tändernas betydelse för aptit och förmåga att äta berörs. Vikten av att ha rutiner för riskbedömning diskuteras. Även vårdarens förhållningssätt är av betydelse för att lyckas med nutritionsarbetet. Måltiderna bör ges gott om tid och personalen bör vara observanta på svårigheter för patienten att äta. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten får sitt näringsbehov tillgodosett, men de praktiska arbetsuppgifterna kring måltiderna utförs av personal med lägre utbildning. Därför är undervisning en viktig del av sjuksköterskans arbete. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

<p>Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.</p>

Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter? - Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem? - På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra? - På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?

Anledningen till detta arbete var en artikel som beskrev hur lärare känner frustration över att de ägnar betydande del av sin lektionstid till konflikthantering och socialisering av eleverna. En stor del av lärarna var osäkra på sina befogenheter och ansåg sig inte ha fått utbildning i konflikthantering i lärarutbildningen. Syftet med undersökningen blev därför att få en bild av hur lärare ser på arbetet med att hantera konflikter. Arbetet inleddes med litteraturstudier i ämnet för att se vilka metoder och arbetssätt som finns kring konflikthantering. Till studien valdes en kvalitativ undersökning för att få mer personliga svar och åsikter från de deltagande lärarna. Därefter genomfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer där var och en av respondenterna redogjorde för sin syn utifrån en i förväg utdelad intervjuguide som innehöll frågor rörande konflikthantering. De intervjuade lärarna i studien förklarar det ökade behovet av tid för konflikthantering med ett ökat socialt ansvar som förväntas av lärare. Lärarna upplever att deras roll som lärare förändrats mycket. Respondenterna berättar även att de inte fått någon utbildning i konflikthantering i sin lärarutbildning. Några har genom fortbildning lärt sig metoder för att hantera konflikter medan övriga har lärt sig att hantera konflikter endast genom erfarenheter i arbetet som lärare.