Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde. Följande kategorier framkom genom innehållsanalys: Integritets stödjande vård, Bemötande av plockbeteende, Patient centrerad omvårdnad, Minskande av tvång och konfrontation, Konkreta omvårdnadsåtgärder/strategier och teknik. Kommunikation som var anpassad till patientens nivå av kognitiv förmåga och omvårdnadsplan, var det viktigaste. En arbetsmetod som var tillbakadragande/avledande/lämna ifred teknik, var en användbar arbetsmetod som minskade oro och agitation. Det viktigaste var att ha ett bemötande, anpassat med den specifika kunskap i omvårdnad/bemötande som finns. / Patients with dementia are in need of care by educated personal with required knowledge. Nursing is indeed just as important as medical care. To highlight nursing as a way to prevent and measure anxiety and agitation in patients with dementia a systematic literature study was carried out. Subject of interest was defined and a question related to the aim of the study was put to the literature, inclusion criteria were chosen. The literature search was carried out in Databases and manually in magazines. Relevant articles were examined from the perspective of quality and degree of evidence. The following categories appeared thru content analyse: Support of integrity, Refutation of a picking behaviour, Patient centred care,, Reducing compulsion and confrontation, Tangible nursing measures, techniques and strategies. Communication adapt to the patients level of understanding and nursing planning was found most important. Attitude of withdrawal/diversion/leave alone were useful working methods that may less anxiety and agitation. The main thing is however an adjustable encounter with the patient, using the specific knowledge of nursing measures.

<p>Som en person med tydliga problem att hantera konflikter, både egna och andras, har jag insett hur viktigt det är för mig att lära mig detta inför mitt kommande yrke som lärare. Då jag själv hellre undviker en konflikt, vilket oftast leder till att den i tystnad trappas upp, istället för att lösa den har jag även svårt för att ta till mig allvaret i andras konflikter. Jag tenderar att sopa problemet under mattan och bagatellisera konflikten. Detta kommer inte att gynna mig som lärare inte heller eleverna i min klass. Det kommer bara ligga till grund för ett dåligt klassrumsklimat och till följd av detta en dålig inlärningsmiljö. </p><p>Hur kan man arbeta i skolan för att eleverna ska kunna hantera sina konflikter på bästa sätt? Hur eleverna mår har stor betydelse för hur de tar till sig undervisningen. På grund av denna problematik har jag valt att sammanställa ett par metoder som visar hur man kan arbeta förebyggande med konflikter samt hur man på effektiva sätt kan lösa de konflikter som uppstått i skolan. </p><p>Syftet är att fördjupa sig i olika metoder vad det gäller att hantera och lösa konflikter. Vad kan man göra för att på ett bra sätt lösa de konflikter som uppstår i klassrummet samt hur kan man arbetaför att förebygga konflikter?</p><p>- Vilka olika metoder finns det som jag, som lärare kan använda mig av för att hjälpa eleverna att lösa de konflikter som uppstår mellan dem?</p><p>- På vilket sätt skiljer sig respektive liknar de olika metoderna jag valt varandra?</p><p>- På vilka olika sätt kan man arbeta förebyggande när det gäller konflikter mellan elever i skolan?</p>

Sammanfattning Syftet med den föreliggande litteraturstudien var dels att beskriva hur faderlig postpartumdepression påverkade familjens livssituation samt att beskriva vilka tecken och riskfaktorer som fanns för faderlig postpartumdepression. Empiriska vetenskapliga artiklar söktes i databasen Medline (PubMed) och fjorton artiklar valdes ut. Artiklarna kvalitetsgranskades avseende urval och bortfall och tabeller över studiernas metod- och resultatbeskrivning sammanställdes. I den föreliggande studiens resultat framkom att en ökad risk för ”parsjuklighet” fanns och även barnen påverkades, då barn till deprimerade fäder i högre grad riskerade att drabbas av temperamentsproblem. Deprimerade fäder upplevde det svårare att hantera sitt barns temperament. Fäderna blev mer irriterade och hade mindre tålamod för barnet vilket gav färre positiva föräldra-barn interaktioner, vilket i sin tur påverkade barnens vokabulära utveckling negativt. I den föreliggande studiens resultat framkom även att fadern kan uppvisa känslomässiga yttringar i form av exempelvis irritation och ilska som tecken på postpartumdepression samt att prenatal depression var en riskfaktor för fadern att drabbas av postpartumdepression. Ingen av de granskade studierna bedömdes ha låg kvalitet och endast två studier bedömdes ha medelkvalitet efter utförd granskning. Författarna till föreliggande studie anser att depression hos fadern bör identifieras och uppmärksammas eftersom tillståndet inte bara kan få konsekvenser för partnern utan även för barnets välbefinnande och utveckling.   Nyckelord: Faderlig postpartumdepression, Familj, Livssituation, Riskfaktorer, Förebygga. / Abstract The purpose of this literature study was partly to describe how paternal postpartum depression effects the life situation of the family and to decribe which signs and risk factors that exist for paternal postpartum depression. Empirical articles were searched in Medline database (PubMed) and fourteen articles were selected. The articles were reviewed for quality regards the selection and dropping. Tables of the articles method and result description was compiled. Result of the present study revealed that an increased risk of "couple morbidity" existed and even the children were affected. Children of depressed fathers were more likely to have temperament problems. Depressed fathers felt difficulties in dealing with their childs temperament. The fathers became more irritable and had less patience for the child which resulted in fewer positive parent-child interactions, which in turn affected the children's vocabulary development negatively. The results of the present study also revealed that the father may display emotional expressions in the form of irritation as well as anger as a sign of postpartumdepression and that prenatal depression was a risk factor for the father to suffer from depression. After performed review none of the selected studies were judged to have low quality and only two studies were judged to have medium quality. The authors of the present study consider that depression in the father should be identified and addressed, since depression not only can have consequences for the partner but also on the child's welfare and development. Keywords: Paternal postpartum depression, Family, Life situation, Risk factors, Prevention.

<p>Patienten med demens behöver vårdas av personal med erforderlig utbildning. Omvårdnaden av dess patienter är i högsta grad lika viktig som den medicinska vården. I syfte att belysa omvårdnad som förebygger och åtgärdar oro och agitation hos patienter med demenssjukdom användes en systematisk litteraturstudie. Intresseområdet definierades och en fråga ställdes till litteraturen relaterad till syftet, kriterier för avgränsning av artiklar, fastställdes, sökningar genomfördes i databaser och genom manuell sökning i tidskrifter. Relevanta artiklar granskades utifrån kvalitet och bevisvärde. Följande kategorier framkom genom innehållsanalys: Integritets stödjande vård, Bemötande av plockbeteende, Patient centrerad omvårdnad, Minskande av tvång och konfrontation, Konkreta omvårdnadsåtgärder/strategier och teknik. Kommunikation som var anpassad till patientens nivå av kognitiv förmåga och omvårdnadsplan, var det viktigaste. En arbetsmetod som var tillbakadragande/avledande/lämna ifred teknik, var en användbar arbetsmetod som minskade oro och agitation. Det viktigaste var att ha ett bemötande, anpassat med den specifika kunskap i omvårdnad/bemötande som finns.</p> / <p>Patients with dementia are in need of care by educated personal with required knowledge. Nursing is indeed just as important as medical care. To highlight nursing as a way to prevent and measure anxiety and agitation in patients with dementia a systematic literature study was carried out. Subject of interest was defined and a question related to the aim of the study was put to the literature, inclusion criteria were chosen. The literature search was carried out in Databases and manually in magazines. Relevant articles were examined from the perspective of quality and degree of evidence. The following categories appeared thru content analyse: Support of integrity, Refutation of a picking behaviour, Patient centred care,, Reducing compulsion and confrontation, Tangible nursing measures, techniques and strategies. Communication adapt to the patients level of understanding and nursing planning was found most important. Attitude of withdrawal/diversion/leave alone were useful working methods that may less anxiety and agitation. The main thing is however an adjustable encounter with the patient, using the specific knowledge of nursing measures.</p>

Bakgrund: Malignt melanom är en cancerform som har ökat betydligt de senaste årtiondena. Många individer är omedvetna angående risker som kan orsaka att drabbas av malignt melanom. Problem: Malignt melanom kan förebyggas om kunskap kring sjukdomen blev mer uppmärksammad. Sjuksköterskor kan bli mer delaktiga med att undersöka och upptäcka malignt melanom. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över hur sjuksköterskor kan vara delaktiga i arbetet kring malignt melanom. Metod: Metoden som används är en allmän litteraturöversikt med en beskrivande design. Totalt har tio artiklar valts ut som innehåller en kvantitativ design. Resultat: Sjuksköterskor kan bli mer delaktiga i förebyggandet av malignt melanom via olika typer av utbildningsprogram. Detta resulterade i ökad kunskap hos sjuksköterskorna gällande sjukdomen, vilket bidrog till ökad undervisning angående förebyggande åtgärder gentemot patienterna. Ett hinder för utförande av hudundersökningar av sjuksköterskorna var tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskor kan få en ökad kunskap om malignt melanom som kan öka deras omvårdnadskapacitet och ett hälsofrämjande arbetssätt samt förebyggande av sjukdomen. Genom att informera patienter kan de få mer kunskap om malignt melanom och därmed öka egenvårdskapaciteten.

Sammanfattning Bakgrund: Postoperativ ileus är en allvarlig komplikation som kan uppstå, ofta till följd av smärtstillande läkemedel eller inflammation i tarmvävnaden. Tarmmotoriken avstannar och gas- och tarmavgång upphör. Symtomen är kraftiga buksmärtor, kräkningar och utspänd buk. Patienten utsätts för smärta, oro och förlängd sjukhusvistelse. Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga postoperativ ileus samt att beskriva urvalsgrupperna i de inkluderade artiklarna. Metod: En litteraturstudie av deskriptiv design som grundas på elva vetenskapliga artiklar, samtliga med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Omvårdnadsåtgärder som tidigt oralt vätske- och födointag, tugga tuggummi, mobilisering, gunga gungstol, akupressur och sjuksköterskeledd information har visats påskynda läkning av tarmen och reducera risken av postoperativ ileus. Omvårdnadsåtgärderna visade bäst resultat gällande tarmljud, tarmrörelser, gas- och tarmavgång och tolerans av normal föda. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder har visats ha god effekt vid förebyggande av postoperativ ileus. Tydliga tecken på att tarmen återhämtat sig och att den postoperativa tarmparalysen upphört är gas- och tarmavgång, tarmljud och tarmrörelser, vilket samtliga påskyndas av omvårdnadsåtgärder. Att kontinuerligt ta del av kunskap genom forskning möjliggör för sjuksköterskan att utföra professionell omvårdnad av hög standard. Det är sjuksköterskans ansvar att utföra omvårdnadsåtgärder som förebygger risker, minskar lidande och främjar hälsa. / Abstract Background: Postoperative ileus is a serious complication, often due to pain relief medication or the inflammation of intestinal tissue. Bowel movements stop and the gastrointestinal tract ceases and the resulting symptoms are: severe abdominal pain, vomiting and tensioned abdomen. This result in pain, anxiety and long-term hospitalization for the patient. Aim: To describe nursing interventions which prevent postoperative ileus and describe the selection groups of included articles. Method: A literature study of descriptive design based on eleven articles, all of which take a quantitative approach. Main result: Nursing interventions such as; early oral fluid and food intake, chewing gum, mobilization, swing rocking chair, acupressure and nurse information have been shown to accelerate healing of the intestine and reduce the risk of postoperative ileus. Nursing interventions had best result relating to: bowel sound, bowel movement, defecation and tolerance of normal food. Conclusion: Nursing interventions have been shown effective in the prevention of postoperative ileus. Clear indications of intestinal recovery and postoperative paralysis recovery include first flatus, bowel sound, bowel movement and defecation, all of which are more likely to occur if the patient has had nursing intervention. Continuously acquiring knowledge through research enables nurses to perform professional care of high standard. It is the nurse's responsibility to carry out nursing interventions that prevent risks, reduce suffering and promote healing.

No description available.

Ämnet som studien avser att behandla är arbetsrelaterad stress. Syftet med studien är att undersöka hur chefer inom kommunal sektor förebygger, identifierar och hanterar arbetsrelaterad stress hos sina arbetstagare. Studien är alltså fokuserad mot ett arbetsgivarperspektiv kring området. Empirin samlas in med inspiration från ett fenomenologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer med en semistrukturerad utformning. Insamling, presentation och diskussion av empirin har utformats med hjälp av tre genomgående teman; förebygga, identifiera och hantera. Studien benade ut i ett enhetligt resultat där respondenterna var mycket eniga kring arbetet med arbetsrelaterad stress. Det förebyggande arbetet handlar i stor utsträckning om att vara närvarande som chef och kunna uppmärksamma stress i arbetet redan i ett tidigt skede. Identifieringen sker oftast genom att uppmärksamma beteendeförändringar hos arbetstagarna. Slutligen hanteras fallen oftast med handlingsplaner som underlag, men eftersom varje fall är väldigt individuellt behövs dessa modifieras för varje enskilt ärende. Slutsatsen blev att arbetsrelaterad stress är ett komplext fenomen som för varje enskilt fall behöver anpassas utefter individens situation. Ett närvarande ledarskap är grundläggande för att känna sina arbetstagare så väl att cheferna lättare kan identifiera när någon av deras arbetstagare är stressad. Det här för att också förebygga problemet innan det blir ohälsosamt. Slutsatsen blir vidare att det finns en hel del utmaningar vid hanterandet av arbetsrelaterad stress. Det krävs ett behjälpligt HR-stöd i kombination med erfarenheter av att kunna modifiera de handlingsplaner som finns tillgängliga. Det finns också en otydlighet kring vem som bär ansvaret för den arbetsrelaterade stressen.

Bakgrund: Hot och våld är ett vanligt förekommande fenomen som sjuksköterskor möter. Patienter är den dominerande gruppen som utför dessa handlingar. Det finns ett flertal orsaker till hot och våld, som bland annat beror på brister i organisationen, missnöje hos patienten, omständigheter hos patienten som framkallar hot och våld eller faktorer hos sjuksköterskan som provocerar våldsutövaren. Risken att drabbas av hot och våld som sjuksköterska påverkas av sjuksköterskans bemötande av patienter, erfarenhet, ålder och kön. De förebyggande åtgärderna för att avvärja incidenter av hot och våld är bland annat att bearbeta de ovannämnda utlösande faktorerna som är huvudorsakerna till att hot och våld uppstår. Syfte: Syftet är att beskriva orsaker och konsekvenser av hot och våld mot sjuksköterskor samt hur det kan förebyggas. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som hämtades från databaserna PubMed och CINAHL. För att inhämta relevant information till litteraturstudien identifierades bärande begrepp som därefter skapade tre teman för att nå ett resultat; "Orsaker till hot och våld", "konsekvenser av hot och våld", "förebygga hot och våld". Resultat: Konsekvenserna av hot och våld påverkade sjuksköterskans arbetsliv och privatliv men det påverkade även patienten negativt. Orsakerna till hot och våld identifierades som tre huvudsakliga faktorer; organisatoriska brister, sjuksköterskans förhållningssätt samt omständigheter hos patienten. Hot och våld kan förebyggas genom att sjuksköterskan granskar sitt bemötande med patienter och individualiserar omvårdanden samtidigt som organisationen granskar och åtgärdar sina brister. Konklusion: Samtliga tre faktorer som identifierades som orsakerna till hot och våld kan revideras och utvecklas för att minska antalet incidenter av hot och våld. Det påvisades dock en kunskapslucka om hur detta skulle åstadkommas och oavsett om det fanns en handlingsplan så uppstod det barriärer som hindrade lösningen av problemet. / Background: Threats and violence is a common phenomenon in health care. Patients are the dominated group who perform these actions. There are a number of triggering factors for threats and violence, which are among other things due to deficiencies in the organization, the working environment, patient dissatisfaction, patient's circumstances that induce threats and violence or factors of the nurse that provokes violence. The risk of threats and violence as a nurse is affected by how nurse's treat patients, the nurses experience, age and gender. The preventive measures to reduce incidents of threat and violence includes processing the above triggering factors, which are the main causes of threats and violence. Aim: To describe the causes and the consequences of threats and violence against nurses and how it can be prevented. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach taken the databases PubMed and CINAHL. In order to obtain relevant information for the literature review, bearing concepts were identified which subsequently created three themes during the process of achieving a result; "Cause of Threats and Violence", "Consequences of Threats and Violence," "Prevention of Threats and Violence". Result: The consequences for threats and violence affected both the nurse's working life and privacy, it also affected the patients negatively. The cause of threats and violence was identified as three contributing factors; organizational deficiencies, nurses approach and patients' circumstances. Threats and violence can be prevented if nurses review their interactions with patients and individualize the care, at the same time as the organization reviews and addresses its deficiencies. Conclusion: All three contributing factors identified as the cause of threats and violence can be revised and developed to reduce the number of incidents of threat and violence. However, there was a knowledge gap about how this would be achieved and regardless of whether there was an action plan, barriers arose that prevented the solution of the problem.

Bakgrund: Centralvenös kateter (CVK) är en kärlaccess och livräddande instrument som har blivit en vanlig företeelse på vårdavdelningar och hemsjukvården inte bara på intensivvårdsavdelningar. Endast personal som är väl förtrogna med uppgiften får handha hanteringen av katetern. Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem inom dagens sjukvård och medför såväl ökade vårdtider som ökade kostnader och med CVK följer risker för infektioner, både lokala och systemiska. Sjuksköterskans förebyggande arbete är därmed en nyckelroll i att förebygga infektioner relaterade till CVK samt öka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskans kunskapsnivå om vilka åtgärder som förebygger infektioner relaterat till CVK hantering. Metod: En allmän litteraturstudie valdes. Databassökningar utfördes i Cinahl och PubMed. Efter kvalitetsgranskning inkluderades tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Hanteringen av CVK i förebyggande syfte till VRI sorterades in under tre teman: utbildning, hantering av praktiska åtgärder och följsamhet av riktlinjer. Åtgärderna inom dessa teman visade sig minska förekomsten av CVK- relaterad infektion. Konklusion: Personalutbildning, omläggningsteknik, läkemedelsadministrering, CVK uppföljning och utvärdering samt följsamhet för CVK protokollet är åtgärder som sjuksköterskan behöver ha kunskap om för att kunna förebygga kateterrelaterade infektioner hos patienter med CVK. Det krävs mer forskning gällande vikten av CVK hantering för att kunna skapa tydligare riktlinjer som bidrar för mer aktsamhet och minskning av VRI.