I denna avhandling studeras hur beslutsfattare tänker på förhållandet mellan det företag i vilket de arbetar och företagets omvärld. Avhandlingen syftar till att blottlägga "modeller" som beslutsfattare måste använda för att överhuvudtaget kunna hantera information om företagets omvärld. En viktig uppgift för beslutsfattare i företag är att försöka begripa hur det företag i vilket de arbetar förhåller sig till företagets omvärld. Detta eftersom varje företag är beroende av ett utbyte med sin omvärld. Men uppgiften är långt ifrån enkel, ty ett företags omvärld omfattar definitionsmässigt "allt" utanför företaget - kunder, leverantörer, konkurrenter, lagar, ränteläget, arbetsmarknadens villkor, politiska trender och mycket, mycket annat. Ingen kan emellertid tillgodogöra sig information om allt i omvärlden, därför att människans informationsbehandlingskapacitet är begränsad. Konsekvensen blir att beslutsfattare måste arbeta med förenklade "modeller" av företagets förhållande till omvärlden. Senare tids forskning har visat att många problem som företag räkar ut för kan förklaras med de modeller beslutsfattare använder - ibland blir modellerna alltför enkla och ibland tillåts modellerna att träda i kraft så automatiskt, att beslutsfattare inte är medvetna om vilken modell de använder. Ett par exempel där detta tycks ha varit fallet är gasolyckan i Union Carbides anläggning i Bhopal och rymdfärjan Challengers tragiska öde. Av denna anledning, dvs att beslutsfattares tänkande påverkar vad beslutsfattare gör och inte gör, framstår det som väsentligt att försöka undersöka hur beslutsfattares modeller egentligen ser ut. Det är just detta som är syftet med studien Omvärldsmodeller hos beslutsfattare. Studien handlar om beslutsfattare i svenska företag som har leveranser till fordonsindustrin som huvudsaklig verksamhet, det vill säga s k underleverantörer. I ett läge där fordonstillverkningen kännetecknas av många förändringar - inte minst övergången från massproduktion till "lean production" - samt i ett läge med ökande osäkerhet om vilka aktörer som egentligen skall vara delaktiga i framtidens fordonstillverkning, står beslutsfattarna i underleverantörsföretagen inför en betydande intellektuell utmaning: deras uppgift är att försöka begripa vad som händer i omvärlden. Men det är inte bara begriplighet som står på spel - de som inte kan anpassa sig till den nya tidens förändringar torde ha föga som motiverar deras fortsatta existens som underleverantörer. Studien visar att beslutsfattarna delvis uppträder i enlighet med vad man kan förvänta sig mot bakgrund av kognitiv teori - beslutsfattarnas modeller är förenklingar av verkligheten, exempelvis i så måtto att de innehåller en låg grad av samband mellan variabler, förhållandevis korta kausala kedjor som sammanlänkar variabler, få inslag av återföring mellan variabler, samt att modellerna fokuserar på ett par omvärldsdelar i det lokala företagets omedelbara närhet. Eftersom de företag där beslutsfattarna arbetar kännetecknas av att företagen ännu inte blivit föremål för den utslagning av leverantörer som ett flertal tidigare utredningar antyder att vi kan förvänta oss, och givet att vi tror att beslutsfattares modeller av omvärlden påverkar företagets beteende, kan resultatet tolkas som att det går att klara sig med enkla modeller. Men studien lyfter också fram ett antal egenskaper hos beslutsfattarens modeller som inte kan relateras till befintlig teori på ett tydligt sätt. Ett exempel är att beslutsfattarnas modeller ger uttryck för en kundorientering som vida överskrider det som rekommenderas inom ämnet marknadsföring. Ett annat exempel är att beslutsfattarna förefaller att ha en kluven inställning till vad konkurrens egentligen är. Kundorientering och konkurrens har onekligen kommit att bli allt viktigare begrepp i den strävan mot ökande marknadsorientering som vi ser inom både offentlig och privat sektor, såväl inom enskilda branscher som hela länder, men det tycks som om beslutsfattares syn på detta inte sammanfaller med vad vi tror oss veta från tidigare forskning - något som får betraktas som ett intressant kunskapsgap, därför att beslutsfattare i företag kommer att spela en central roll i genomförandet av ökad marknadsorientering. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993</p>

Denna avhandling utgör en studie av företagsledares arbetsmetodik och möjligheterna att organisera arbetet inom en företagsledning. I boken presenteras ett antal nya aspekter på såväl effektiviteten i företagsledande arbete som möjligheterna för företagsledare att initiera och påverka företagsutvecklande processer. Boken bygger på en studie av arbetet i företagsledningen inom Facit AB, åren 1984 till 1989. Åren 1987, 1988 och 1989 följdes ledningsarbetet i detalj genom regelbundna djupintervjuer med hela företagsledningen. Under tiden för studien leddes företaget av Ulf Bergenudd, idag VD för Svenska Pressbyrån, och med tidigare VD-uppdrag inom bland annat Wang Scandinavia och Datema bakom sig. Studiens slutsatser faller inom ramen för tre huvudsakliga teman: I företagsteori dominerar föreställning att ansvar inte bara kan utan bör definieras och fördelas i så hög grad som möjligt. Denna föreställning är begränsat relevant och i viss utsträckning direkt effektivitetshämmande när det gäller företagsledande arbete. I företagsteori dominerar föreställningen att mål och strategier arbetas fram i särskilda och avgränsbara aktiviteter. Föreställningen baseras på vilseledande förenklingar av förutsättningarna för företagsledande arbete. I stället kan mål och strategier betraktas som det successiva resultatet av ständigt pågående inlärningsprocesser vilka har sina egna och specifika villkor för att vara effektiva. Företagsledare påverkar i lika hög grad händelseutvecklingen i ett företag genom att successivt definiera och organisera ledningens arbete – alltså genom att implementera aktiviteter – som genom att ta ställning i olika sakfrågor eller till hur olika problemkomplex skall hanteras, dvs genom beslutsfattande. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 1993</p>

Abstract This master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson &amp; Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective. The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical‟ coffee that exists on the Swedish market. The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005). There are also those who believe that it is easier for small and medium sized enterprises to implement and conduct CSR-related work compared to larger companies due to their size and because the owners is more engaged in the business. The CSR-related work at Löfbergs Lila AB is largely based on the owners (Löfbergs family) values of what is considered being "the right thing to do‟, but there are also financial incentives that causes the company to active engage in CSR. / Sammanfattning Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad fallstudie om hur värderingarna med avseende på miljömässigt och socialt ansvarstagande i Löfbergs Lila AB påverkar företagets affärer. Att en uppsats är inspirerad av hermeneutiken innebär att den bygger på två idéer, den om en växelverkan mellan helheten och delarna och den om tolkningar (Alvesson &amp; Sköldberg 1994). Detta gör att tonvikten läggs på hur verkligheten tolkas och att den aldrig kan ses som helt objektiv. Fallstudien genomfördes under vårterminen 2010 på Karlstads universitet och består av empiriskt och teoretiskt material insamlat under denna tid. Empirin i uppsatsen inkluderar bland annat intervjuer med fyra representanter för Löfbergs Lila AB, skrivet material från Löfbergs Lila AB angående företagets arbete relaterat till Corporate Social Responsiblity, material angående kaffeindustrin i stort och om de olika certifieringar för ‟etiskt‟ kaffe som finns på den svenska marknaden. Corporate Social Responsibility (CSR) är den beteckning som används för att beskriva företags miljömässiga och sociala ansvarstagande. Grundtanken om CSR som affärsstrategi är att det kan vara lönsamt för företag att ta ett miljömässiga och socialt ansvar (Vogel 2005). Det finns också de som anser att det är lättare för mindre och medelstora företag att ägna sig åt CSR jämfört med större företag eftersom ägarna är mer aktiva i företaget och att mindre företags storlek gör det lättare att implementera CSR i dem. Löfbergs Lila AB:s CSR-arbete har till stor del sin grund i ägarnas (familjen Löfberg) värderingar om vad som är ‟rätt‟ att göra, men det finns också ekonomiska incitament som gör att företaget aktivt engagerar sig i CSR.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla. Utifrån dessa perspektiv har vi kunnat analysera vilken typ av ledningsstil de biografansvariga har. Det resultat vi kommer fram till, är att majoriteten av SF Bios biografansvariga är karismatiska ledare sett till deras ledningsstil. Trots SF Bios tydliga arbetsbeskrivningar och policys som utgör begränsningar, är det karismatiskt ledarskap som är den mest frekventa ledningsstilen.

Syfte: Att undersöka vilka framgångsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag använder för att få sin personal motiverade.  Metod: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Min intervjuform är semistrukturerad med öppna frågor.  Resultat och slutsats: Ledningen i företagen som ingick i studien har använt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgångsfaktorer i företagen.  Förslag till fortsatt forskning: Samma typ av studie men istället en undersökning av en annan bransch, en annan storlek på företagen, eller ett annat geografiskt område t.ex. i en större stad. Ett annat förslag är att intervjua personalen istället för den personanalansvarige. Att mäta motivationen, före och efter, vissa motivationshöjande åtgärder. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen har bidragit till att bättre förstå vad som motiverar personal i konsultföretag. / Aim: To investigate what kind of success factors management in consulting companys uses to get a motivated personnel. Method: I have chosen a qualitative method with a inductive position. My interviews are done semistructured with open questions. Result and conclusion: The management in the companys who was part of the study has used a economic factor of motivation combined with several non-economic factors of motivation to get their personnel motivated. This combination of factors of motivation are success factors in the companys. Suggestions for future research: The same kind of study, but instead a investigation of a another  industry, another size of the companys or a another geography area, for example a bigger town. Another proposal is to interview the personnel instead of the personnel management. To measure motivation, before and after, certain measures that increases motivation. Contributions of the thesis: The essay has contributed to better understand what motivates the personnel in consulting companys.

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

Företag leds av människor. Människor som lever i ett samhälle med en lång historia. I denna avhandling argumenteras för att historiskt framsprungna ideal för företagsledning och företagsledare är av stor betydelse i nuet. För att förstå dagens mångfacetterade praktik – här studeras ett företag och dess ledning över en längre period - måste historiens avlagringar blottläggas. Modern företagsledning ses här som en roll för någon att iklä sig – en roll som tycks handla om sådant som ”strategi” och ”kultur”. Företagsledare skall fastlägga strategier och skapa kulturer. Men hur skall detta göras? Och hur skall företagsledare vara i övrigt? Här finns djupare tankar och känslor hos människor – sådant som handlar om vem ”jag” är. Industrialismens historia har producerat typiska svar på sådana frågor. För företagsledare är en central del av svaret ofta ”jag är en man”. Ideal för män är viktiga som ideal för företagsledare, och tvärtom. Praktisk företagsledning kan därmed ses som en blandning av modernt instrumentellt handlande i termer av strategi och kultur och något mindre moderna handlingar som handlar om vem jag är i tingens ordning. Är jag till exempel en Tuffing eller en Expert? Avhandlingen utmynnar i en återupptäckt av ytterligare en aspekt: det som varken är modernt eller helt omodernt. / Diss. Stockholm : Handelshögsk., 2002

Studien fokuserar på om könsfördelningen i företagsledningen hos svenska börsnoterade företag påverkar den frivilliga information som redovisas i årsredovisningar. Data har samlats in från databaser och manuellt från årsredovisningar. Studien använder en regressionsanalys och resultatet visar att fler kvinnor i styrelsen eller en kvinnlig ekonomidirektör leder till att företag redovisar mer frivillig information. Vi finner inget samband mellan könet hos den verkställande direktören och frivillig redovisning, något som förmodligen beror på att urvalet endast består av två procent kvinnliga verkställande direktörer. Resultatet bidrar till att öka informationen om frivillig redovisning och hur det påverkas av könsfördelning i svenska företagsledningar. Det är av praktisk relevans för svenska företag och investerare då ökad informationsgivning bidrar till minskad informationsasymmetri vilket ger lägre agent- och kapitalkostnader. Framtida studier kan med fördel använda ett större urval för att undersöka om könsfördelningen i ledningen påverkar mängden frivillig redovisning. Exempelvis genom att även inkludera mindre och onoterade företag.

Internrevisionen påverkar interna och externa intressenter till företaget. Två intressenter som bland annat påverkas är företagsledningen och externrevisionen. För att internrevisionen ska ge önskad effekt är det viktigt att den håller sig objektiv gentemot företaget. Därför är det viktigt att internrevisionen inte påverkas av företagsledningens mål och incitament. Internrevision av hög kvalité kan bidra till externrevisionen, eftersom externrevisionen kan använda sig av internrevisionens arbete vid granskningen av företaget. Detta väcker vårt intresse för att utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision, samt vad internrevisionens roll är i företaget. Syftet med studien är att utifrån internrevisionens och företagsledningens perspektiv utforska hur internrevisionen samverkar med företagsledningen och externrevision. Genom att studera hur de samverkar kan en förståelse för internrevisionens roll i företaget skapas. Studien har en deduktiv ansats med inslag av induktion. Med utgångspunkt från tidigare forskning kring internrevisionens roll, samt intressent- och agentteorin, har olika faktorer som påverkar internrevisionens samverkan med företagsledningen och externrevision identifierats. För att skapa förståelse kring faktorerna utförs en kvalitativ studie baserad på semi-strukturerade intervjuer. Slutsatsen av studien är att internrevisorn och företagsledningen arbetar nära varandra och kommunicerar kontinuerligt. De strävar efter att arbeta mot samma mål för att tillsammans förbättra företagets verksamhet. Internrevisionens samverkan med externrevisionen visar att de har mest kontakt när den externa revisionen utförs, men att externrevisionen använder sig av internrevisionens arbete. Slutsatsen visar också att internrevisionens roll innebär att hålla företaget inom ramarna för interna och juridiska krav, samt att internrevisionen bidrar till en effektiv verksamhet.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka varför mindre aktiebolagväljer att använda sig av revision trots att revisionsplikten för dessaär avskaffad, och hur företagsledningens kunskaper och utbildningkan påverka deras val av revision. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod och antar enabduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom intervjuermed företagsledningen i små aktiebolag i Sverige. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram består av revisionsteorin,agentteorin, intressentteorin, legitimitetsteorin samt upper echelonteorin. Empiri: Studiens empiri består av åtta intervjuer med företagsledningen ismå aktiebolag i Sverige. Slutsats: Företagsledningens kunskaper och utbildning inom revision kan haen påverkan på valet av revision, genom att påverka vilkenförståelse företagsledarna har om orsaker till frivillig revision. / Purpose: The purpose of this study is to investigate why small companies inSweden choose to hire an auditor despite the fact that the auditingobligations for these companies has been abolished. The purpose isalso to study how the management’s knowledge or education inauditing can have an impact on its choice to hire an auditor. Method: This study was conducted with a qualitative method and assumesan abductive approach. This study’s empirical data has beencollected through interviews with the management in smallcompanies. Theory: This study’s theoretical framework consists of auditing theory,agency theory, stakeholder theory, legitimacy theory and the upperechelon theory.Empirical: The empirical data of this study consists of eight interviews withthe management in small companies in Sweden. Conclusions: The management's knowledge and education in auditing can havean impact on the choice of auditing by influencing the managersunderstanding of the reasons for voluntary auditing.