Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.

Undersökningen har utgått från frågeställningen ”hur arbetar företagsledningen med konflikthantering?”. Syftet som ledde fram till frågeställningen var att få en djupare förståelse kring hur personer med ledningsansvar tänker kring och hanterar konflikter på sin arbetsplats. Uppsatsen innefattar en teoretisk del som tagit form genom tillgänglig litteratur på ämnet samt en metoddel. Undersökningen grundar sig i teorier gällande olika typer av och olika synsätt på konflikter samt hanteringen av dem. Uppsatsen belyser även ledarens roll vid konflikter. Sammanlagt har sex intervjuer har genomförts. Tre intervjuer har genomförts på företag med mindre än 50 anställda och tre intervjuer har genomförts på företag med mer än 100 anställda. Alla företag är belägna i Karlstad kommun och samtliga respondenter har haft någon form av ledningsansvar. Resultatet presenteras i analys och resultatkapitlet. Här har vi återgett utmärkande drag från respektive respondent, belysande citat, jämfört dem med varandra och kopplat samman detta med vår teoretiska referensram. Undersökningen har visat att det inte finns några större skillnader i hur företagsledningen i stora respektive små företag hanterar konflikter men på vissa sätt skiljer de sig åt. Det som belysts som en viktig komponent för hur företagsledningen arbetar med konflikthantering är det förebyggande arbetet. Det förebyggande arbetet var ett återkommande svar vi fick fram i samtliga intervjuer. Ännu ett gemensamt och återkommande drag hos samtliga respondenter var att vid en konfliktsituation var de alla lösningsfokuserade. Vi har funnit att konflikt av intrapersonell natur är vanligare i små företag än i stora. En större andel av de stora företagen kan tänka sig omplacering som en utväg vid lösning av en konflikt. Utbildning som en konfliktförebyggande åtgärd är återkommande bland de stora företagen men nämns inte av de mindre företagen. Samtidigt som de små ser att det finns en möjlighet att tillgodose alla inblandades önskningar och behov vid en konfliktsituation medan de stora inte ser att denna möjlighet finns.

Ett affärssystem är i dag en  viktig del i ett företags verksamhet. Affärssystemet möjliggör en integrering  av företagets affärsprocesser vilket leder till ökad kontroll och underlättar det dagliga arbetet för de anställda. Affärssystem är således komplexa system, vilket främst visar sig vid implementeringsarbetet av ett affärssystem. Implementeringen av affärssystemet innebär ofta betydande förändringar inom verksamheten. Dessa förändringar ger inte sällan upphov till motstånd från de anställda. Ett sätt att säkerställa kvalitén på affärssystemet och minska det potentiella förändringsmotståndet är att involvera de framtida användarna vid implementeringsprocessen av affärssystemet. Implementeringsprocessens intressenter är dock inte bara slutanvändarna, utan även företagsledningen och systemleverantörens konsulter. Syftet med denna studie är att identifiera avgörande faktorer för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem. För att kunna göra detta ämnar vi först kartlägga var i implementeringsprocessen av affärssystem användarna involveras, och sedan kartlägga hur användarna involveras . Utifrån den grund ämnar vi även undersöka de intressenter som berörs användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem för  identifiera respektive intressents avgörande roll för implementeringen. Studien har bekräftat de enligt teorin avgörande faktorerna för att lyckas med användarinvolvering vid implementeringsprocessen av affärssystem är: att tidigt involvera användarna, att företagsledningen avlastar de involverade användarna från de vardagliga arbetsuppgifterna, att konsulten har en god verksamhetsförståelse och kan kommunicera på en kunskapsnivå som övriga intressenter kan relatera till, att utbildningen av användarna i det nya systemet sker kontinuerligt från projektstart. Vårt egna bidrag är att studien visat att ett större krav bör ställas på de involverade användarna i form av den tid som de själva behöver lägga ner på implementeringsprojektet.

Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.Företag måste på ett eller annat sätt tillfredställa sina intressenter. Intressenter kan vara i form av aktieägare som valt investera i företaget. Ett sätt att tillfredställa aktieägare på kan vara genom att göra utdelningar. Det finns en rad olika uppfattningar om hur utdelningar skall gö-ras, vad som är bäst och när man skall göra detta. Företag kan tillämpa en utdelningspolicy för att använda sig av en viss utdelningspolitik till aktieägarna. Vilket både kan tillfredställa och signalera för ägare hur företagsledningen ser på framtiden.Syftet med undersökningen är att ta reda på ifall det förekommer något samband mellan före-tagsledningens aktieinnehav och utdelningsgrad i stora och medelstora svenska företag. Un-dersökningen innefattade företag börsnoterade på OMX Stockholm Large och Mid cap-lista.En kvantitativ metod användes för datainsamling av material till undersökningen. Insamlad data bestod av företagets vinst, utdelning, totalt antal aktier och styrelsens aktieinnehav. Detta inhämtades från databaserna SIX-Trust, Affärsdata samt från finansinspektionens insynsregis-ter.I uppsatsens teorikapitel presentas tidigare forskning inom utdelningspolicy och hur olika teorier utvecklats inom området. Vidare beskrivs teorier om vad som kan tänkas påverka ut-delningar och vilka fastställda utdelningspolicys det finns.Empiri för undersökningen inhämtades från företagens årliga redovisade uppgifter. Vidare genomfördes en korrelationsanalys på empirin för att undersöka sambandet mellan variabler-na utdelningsgrad och ägandegrad. Utöver detta beräknades en determinationskoefficient för att få fram en förklaringsgrad av sambandet.Undersökningen påvisar att det inte finns något samband mellan ägandegrad i företagsled-ningen och utdelningsgrad. Resultatet påvisar att utdelningspolicy är ett komplext ämne som påverkas av flera olika faktorer. Ägandegraden i företagsledningen är dock inte en av dessa faktorer.

Syftet med detta arbete är att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jämförelse med ovan nämnda teorier. De två teoretiska perspektiven används för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet på den svenska arbetsmarknaden där det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med representanter från organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhållningssätt där underlaget bygger på en teoretisk förförståelse samtidigt som en lägre grad av standardisering i intervjuerna används för att låta det studerade fältet styra den empiriska bilden. I resultatet presenteras en organisation som genomfört förändringar med ekonomisk inriktning och som i större utsträckning än tidigare premierar resultatdriven personalhantering. Detta kan tyda på en spridning av processer definierade av finansialiserings-teori utanför traditionellt sett finansialiserade marknader. De likheterna med HRM-teori uppmärksammas i den studerade praktiken anses vara mer ideologiskt än praktiskt grundade men visar också på en tydligare ekonomisk styrning. Vidare lyfts strävan efter att legitimera HR gentemot företagsledning som en möjlig bidragande faktor i finansialiseringen av arbetsmarknaden.

Förändring inom organisationer är idag oundvikligt om företag vill fortsätta att vara relevanta på marknaden. Förändringar sker mer frekvent i dagsläget eftersom företag utvecklas allt fortare vilket har gjort att förändringsledning har fått större intresse. Förändringar sker parallellt med varandra, stora omfattande förändringar till små detaljer som justeras på respektive avdelning. I denna studie undersöker vi hur en speditionsavdelning arbetar med förändringar, både från ett ledarskapsperspektiv och ur ett medarbetarperspektiv. Vi använder oss av välkända modeller inom förändringsledning såsom Kotter åttastegsmodell, Lewins trestegsmodell, ADKAR och Förändringskurvan. Lewins modell och Kotters modell är relaterade till ledningen av förändringar och ADKAR och Förändringskurvan är relaterade till hur förändringar påverkar på individnivå. Studien består av sex intervjuer och tre förändringar inom organisationen analyseras. Slutsatsen av studien blir att alla steg i Kotters modell följs i en av förändringarna medan resterande förändringar fortfarande arbetas med idag och därför kan inte alla steg verifieras. I en av förändringarna ser vi att inställningen hos medarbetarna följer Förändringskurvan medan i de två andra förändringarna skiljer de sig från Förändringskurvan på grund av dess olika omfattning. / Changes within organization are today inevitable if companies want to continue to be relevant in the market. Changes occur more frequently nowadays since companies are developing more rapidly, which has meant that change management has gained a greater interest. Changes take place in parallel with each other, large comprehensive changes to small details that are adjusted in each department. In this case study, we examine how a freight forwarding department works with organizational changes, both from a leadership perspective and from an employee perspective. We use well-known models in change management such as the Kotter eight-step model, Lewin's three-step model, ADKAR and The Change Curve to analyze the changes. Lewin's model and Kotter's model are related to the management of change and ADKAR and The Change Curve are related to how changes affect on an individual level. This case study consists of six interviews and three changes within the organization are analyzed. The conclusion of the study is that all steps in Kotter's model are followed in one of the changes, while the company is still working with the remaining changes and all steps could not be verified. In one of the changes, we see that the attitude of the employees follows the Change Curve while in the other two changes they differ from the Change Curve due to its different extent.

Denna studie undersöker graden av executive turnover i svenska målbolag som genomgick de tio största företagsförvärven under 2021 och 2022. Genom att analysera sammansättningen av företagsledningen före och efter förvärven samt undersöka omständigheterna kring förvärven, identifieras faktorer som kan ha bidragit till hög executive turnover. Resultaten visar att den genomsnittliga graden av executive turnover var 41%. Höga turnover-nivåer observerades när målbolaget och köparen var relaterade, köparen var inhemsk eller målbolaget verkade på en mättad marknad. En kombination av dessa faktorer resulterade i den högsta turnovern. Studien ger insikter om Krugs (2004) egenskaper och deras påverkan på executive turnover. Detta kan hjälpa företag att förstå och hantera konsekvenserna av executive turnover vid företagsförvärv.

In this essay, we have chosen to focus on a wonder regarding where Swedish company management is headed. With that said, we are interested in seeing some form of future prospect, which we can never really take for granted since the future has not yet occurred. With that said, we have chosen to relate to the future in a specific way. Mainly through Johan Asplund and his tankefigursmodell. Through this work, we answer various wounderings, such as "What does Swedish business management mean?", "What does Swedish business management look like?" and "What is said in relation to future Swedish company management, and what does it mean?". We have chosen to approach our main wonder through an Asplundisk approach with focus on aspect vision, meaning statements, fixation images and tankefigurer. We address our wonder in the theoretical field by looking at Swedish business management from three aspects in time; the past, the present and the future. We address the empirical field by looking at two aspects. First, we look to Swedish recruitment companies to form an idea of what type of people they are looking for in leading positions for the future. Secondly, by looking at OMX30's annual reports, we listen to “the CEO: have the floor”, to interpret how they view future Swedish company management. We come to the conclusion that there is a movement happening regarding Swedish company management that takes place over time. The movement takes us from the tankefigur of the past “Tänkare eller Görare” to the tankefigur of the future “Tänkande Görare”. We note that it seems like the present constructs the idea of the future man in a rather tricky way and that there are tensions between what is said and what is done, in relation to the future. Wonders that we acknowledge in our conclusion are for example; Are sustainability aspects a facade and are the conversations about complexity and uncertainty perhaps not as new and future as we seem to think? Has it become a convention in relation to Swedish company management to speak in certain terms? What is typically Swedish and does this differ from the outside world? Through this work our contribution is, in our opinion, twofold. On the one hand, we have a contribution that lies in the fact that through our wondering approach we interpret the tankefigur of the future, its overarching discourses and corresponding basis and look at the meaning of what we can see. Secondly, the contribution lies in the approach itself. The way we choose to write this essay might differ from the convergence and can thus create wonders and revelations for someone else, which might be enlightening or eye opening. / I denna uppsats har vi valt att fokusera på en undran om vart svensk företagsledning är på väg. Med det sagt är vi intresserade av att se någon form av framtidsutsikt. Vi är dock medvetna om att vi inte kan ta framtiden för givet eller konstatera den som självklar, eftersom den ännu inte har inträffat. Med det sagt har vi valt att förhålla oss till framtiden på ett specifikt sätt. Främst genom Johan Asplund och hans tankefigursmodell. Genom detta arbete svarar vi på olika undringar, såsom "Vad betyder svensk företagsledning?", "Hur ser svensk företagsledning ut?" och "Vad talas det om i förhållande till framtida svensk företagsledning och vad betyder det?". Vi har valt att närma oss vår huvudsakliga undran genom ett Asplundiskt synsätt med fokus på aspektseende, betydelseangivelse, fixeringsbilder och tankefigurer. Vi tar upp vår undran inom det teoretiska området genom att undersöka svensk företagsledning ur tre aspekter; dåtiden, nuet och framtiden. Vi tar upp svensk företagsledning i relation till vår empiriska undersökning genom att se till två aspekter. Först vänder vi oss till svenska rekryteringsföretag för att bilda oss en uppfattning om vilken typ av personer de söker till ledande positioner inför framtiden. För det andra, genom att titta på OMX30:s årsredovisningar, lyssnar vi på ”VD:n: har ordet”, för att tolka hur de ser på framtida svensk företagsledning. Vi kommer fram till att det sker en rörelse kring svensk företagsledning som sker över tid. Rörelsen tar oss från dåtidens tankfigur "Tänkare eller Görare" till framtidens tankfigur "Tänkande Görare". Vi noterar att det verkar som om nutiden konstruerar idén om den framtida människan på ett ganska knepigt sätt och att det finns spänningar mellan det som sägs och det som görs, i förhållande till framtiden. Undringar som vi uppmärksammar i vår reflektion och slutsats är bland annat; Är hållbarhetsaspekter en fasad och är samtalen om komplexitet och osäkerhet kanske inte så nya och framtida som vi verkar tro? Har det blivit en norm, förhållande till svensk företagsledning, att tala i vissa termer? Vad är typiskt svenskt och skiljer sig detta typiska från omvärlden? Genom detta arbete är vårt bidrag, enligt vår mening, tvåsidigt. För det första har vi ett bidrag i tolkandet av framtidens tankefigur, dess övergripande diskurser och motsvarande bas samt vårt undrande förhållningssätt när det kommer till innebörden av det vi kan se. För det andra ligger bidraget i själva tillvägagångssättet. Vi väljer att skriva den här uppsatsen på ett sätt som kan skilja sig från normen gällande uppsatsskrivande. Detta hoppas vi kan skapa undringar och nyfikenhet hos någon annan, vilket kan vara upplysande eller ögonöppnande.

<p><strong>Syfte: </strong>Att undersöka vilka framgångsfaktorer som företagsledningar i konsultföretag använder för att få sin personal motiverade.</p><p><strong> </strong><strong>Metod</strong>: Jag har valt en kvalitativ metod med ett induktivt synsätt. Min intervjuform är semistrukturerad med öppna frågor.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsats</strong>: Ledningen i företagen som ingick i studien har använt sig av en ekonomisk motivationsfaktor i kombination med flera icke ekonomiska motivationsfaktorer för att motivera personalen. Denna kombination av motivationsfaktorer kan ses som framgångsfaktorer i företagen.<strong> </strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning</strong>: Samma typ av studie men istället en undersökning av en annan bransch, en annan storlek på företagen, eller ett annat geografiskt område t.ex. i en större stad. Ett annat förslag är att intervjua personalen istället för den personanalansvarige. Att mäta motivationen, före och efter, vissa motivationshöjande åtgärder.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag</strong>: Uppsatsen har bidragit till att bättre förstå vad som motiverar personal i konsultföretag.</p> / <p><strong>Aim</strong>: To investigate what kind of success factors management in consulting companys uses to get a motivated personnel.</p><p><strong>Method</strong>: I have chosen a qualitative method with a inductive position. My interviews are done semistructured with open questions.</p><p><strong>Result and conclusion</strong>: The management in the companys who was part of the study has used a economic factor of motivation combined with several non-economic factors of motivation to get their personnel motivated. This combination of factors of motivation are success factors in the companys.</p><p><strong>Suggestions for future research</strong>: The same kind of study, but instead a investigation<strong> </strong>of a another  industry, another size of the companys or a another geography area, for example a bigger town. Another proposal is to interview the personnel instead of the personnel management. To measure motivation, before and after, certain measures that increases motivation.</p><p><strong>Contributions of the thesis</strong>: The essay has contributed to better understand what motivates the personnel in consulting companys.</p>

<p><strong><p>Abstract</p><p>This master thesis is a hermeneutic inspired case study of how the value base regarding the environmental and social responsibility in the Swedish coffee company Löfbergs Lila AB is affecting the company's business. A thesis inspired by hermeneutics means that it is based on two ideas, the one of interaction between entirety and partitions and the one of interpretation (Alvesson & Sköldberg 1994). This cause that the emphasis is on how the reality is interpreted and that it never can be seen as completely objective.</p><p>The case study was conducted during the spring semester of 2010 at Karlstad's University and consists of both empirical and theoretical material collected during this time. The empirical material in this thesis includes, among other things, interviews with four representatives of Löfbergs Lila AB, written material from the company regarding its work related to Corporate Social Responsibility (CSR), some information about the coffee industry as a whole and different certifications for "ethical‟ coffee that exists on the Swedish market.</p><p>The basic idea with CSR as a business strategy is that it can be financially beneficial for companies to take a social and environmental responsibility outside of the company (Vogel 2005). There are also those who believe that it is easier for small and medium sized enterprises to implement and conduct CSR-related work compared to larger companies due to their size and because the owners is more engaged in the business. The CSR-related work at Löfbergs Lila AB is largely based on the owners (Löfbergs family) values of what is considered being "the right thing to do‟, but there are also financial incentives that causes the company to active engage in CSR.</p></strong></p> / <p><strong><p>Sammanfattning</p><p>Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad fallstudie om hur värderingarna med avseende på miljömässigt och socialt ansvarstagande i Löfbergs Lila AB påverkar företagets affärer. Att en uppsats är inspirerad av hermeneutiken innebär att den bygger på två idéer, den om en växelverkan mellan helheten och delarna och den om tolkningar (Alvesson & Sköldberg 1994). Detta gör att tonvikten läggs på hur verkligheten tolkas och att den aldrig kan ses som helt objektiv.</p><p>Fallstudien genomfördes under vårterminen 2010 på Karlstads universitet och består av empiriskt och teoretiskt material insamlat under denna tid. Empirin i uppsatsen inkluderar bland annat intervjuer med fyra representanter för Löfbergs Lila AB, skrivet material från Löfbergs Lila AB angående företagets arbete relaterat till Corporate Social Responsiblity, material angående kaffeindustrin i stort och om de olika certifieringar för ‟etiskt‟ kaffe som finns på den svenska marknaden.</p><p>Corporate Social Responsibility (CSR) är den beteckning som används för att beskriva företags miljömässiga och sociala ansvarstagande. Grundtanken om CSR som affärsstrategi är att det kan vara lönsamt för företag att ta ett miljömässiga och socialt ansvar (Vogel 2005). Det finns också de som anser att det är lättare för mindre och medelstora företag att ägna sig åt CSR jämfört med större företag eftersom ägarna är mer aktiva i företaget och att mindre företags storlek gör det lättare att implementera CSR i dem. Löfbergs Lila AB:s CSR-arbete har till stor del sin grund i ägarnas (familjen Löfberg) värderingar om vad som är ‟rätt‟ att göra, men det finns också ekonomiska incitament som gör att företaget aktivt engagerar sig i CSR.</p></strong></p>