Företagsvärdering är ett ämne som väcker stort intresse från bland annat revisorer ochvärderare då det idag har blivit allt vanligare att köpa och sälja företag. För att värdera ettföretag är det viktigt att ha en gemensam definition på begreppet värde då detta kan skilja sigmellan olika individer. Värdering av företag som består av relativt sett mycket immateriellatillgångar anses vara ett av de mest problematiska områdena när det gäller värdering. Enimmateriell tillgång är en identifierbar, icke-monetär tillgång utan fysisk form. Företag sombestår av relativt sett mycket immateriella tillgångar har idag blivit allt mer förekommande dåekonomin utvecklas fort. Problematiken finns kring dessa företag då ingen konkret lösningfinns för hur dessa skall värderas. Det finns idag flera olika sätt att gå till väga för att värderaett företag. I vår studie har vi därför valt att studera hur värderingsprocesserna skiljer sig åtvid värdering av företag med relativt sett mycket materiella tillgångar och företag med relativtsett mycket immateriella tillgångar. Syftet med studien är att granska och skapa förståelse förskillnaderna i dessa två värderingsprocesser.Vi har i denna uppsats valt att i den teoretiska referensramen utgå ifrån att beskrivavärderingsprocessen. Där har vi valt att beskriva den fundamentala analysen och dess delar.Dessa består av strategisk analys, redovisningsanalys, finansiell analys ochvärderingsmodeller. När det gäller värderingsmodeller finns det en mängd olika metoder atttillämpa, men i denna uppsats studeras substans- och avkastningsvärdering.Substansvärdering innebär att befintliga tillgångar och skulder analyseras medan inomavkastningsvärdering tas framtida tillväxt med i beräkningarna. Inom avkastningsvärderingenstuderas två underkategorier som är kassaflödesvärdering samt multipelvärdering. Enkvalitativ metod har använts för att genomföra denna studie. Detta har gjorts genom att enintervjustudie har använts. Där har vi intervjuat värderare för att få en djupare förståelse förhur värderingsprocesserna skiljer sig åt mellan företag med relativt sett mycket materiellatillgångar och företag med relativt sett mycket immateriella tillgångar.I empirin beskrivs respondenterna och även en presentation av deras tillvägagångsätt vidvärdering av företag med relativt sett mycket materiella tillgångar och företag med relativtsett mycket immateriella tillgångar beskrivs. I analysen görs en jämförelse mellan teorin ochempirin vilket senare leder fram till slutsatserna. Slutsatserna visar att det finns vissaskillnader mellan värderingsprocesserna. Dessutom visar de tydligt på att mer forskning krävsoch efterfrågas kring värdering av företag som består av relativt sett mycket immateriellatillgångar. Slutsatserna består även av diskussion och förslag på vidare forskning.

Riskkapitalbolag är bolag som inriktar sig på att satsa kapital i andra företag för att utveckla dem och sedan sälja dem vidare. Den genomsnittliga investeringsperioden för ett riskkapitalbolag är mellan tre till fem år. Investeringen av så kallade portföljbolag sker vanligtvis genom att samla ihop kapital från bland annat investerare, oftast i en sluten fond. Livslängden på dessa fonder är cirka 10 år. Utöver kapitalet från investerarna använder sig riskkapitalbolag även av räntebärande företagsobligationer, banklån och efterställda lån. Då riskkapitalbolagen använder sig av bland annat efterställda lån, som kräver en högre ränta, har vi ställt oss frågan om varför de accepterar de relativt höga räntorna vid förvärv av sina portföljbolag. För att få svar på vår fråga har vi valt att använda oss av årsredovisningar för att beräkna nyckeltal samt utfört kompletterande intervjuer. Tidigare forskning och respondenterna som har intervjuats föreslår att investerare accepterar de relativt höga räntekostnaderna på grund av att portföljbolagen, vid hög belåning, genererar en högre avkastning än andra bolag. Enligt vår undersökning kunde vi inte se att portföljbolagen gav en högre avkastning. Det vi har kommit fram till är att acceptansen kan bero på att portföljbolagen värderas utan hänsyn till dessa kostnader vid försäljning. / Program: Civilekonomprogrammet

Det kan vara svårt att värdera ett företag, där hänsyn ska tas till alla delar som kan öka verksamhetens värde. En värdering grundar sig till största delen på årsrapporter. På senare år har det blivit vanligare för företagen att även redovisa de ickefinansiella aspekterna, som till exempel miljö och socialt ansvar. Syftet med uppsatsen är att bidra med förståelse kring begreppen hållbarhet och företagsvärdering i en relation med varandra. Vi ämnar utreda om hållbarhetsredovisning används vid en företagsvärdering och i så fall i vilken utsträckning. Uppsatsen har fokuserats på inställningen till hållbarhetsfrågor hos en värderingsman. Teorin behandlar begreppen hållbarhet samt värdering. Uppsatsen hänvisar till företagsvärderare och värderingsman, vilka båda syftar till en person som utövar värdering av företag. Dessutom används begreppen målföretag och objekt, vilka båda syftar till det företag som ska värderas. För att erhålla en djupare förståelse består empirin av personliga intervjuer med sex stycken företagsvärderare. Intervjuerna innehåller varje värderingsmans syn på hållbara aspekter samt processen kring en värdering. Empirin har analyserats i relation till den teoretiska referensram vi sammanställt. Detta har utvecklat sig till en slutsats samt en diskussion kring resultatet.Trots att hållbarhetsredovisningar har ökat markant är spridningen begränsad och genomsyrar inte hela företagsvärden. I uppsatsen framgår att en hållbarhetsredovisning i dagens läge är mindre intressant vid en företagsvärdering. Däremot tas de hållbara aspekterna indirekt i beaktning vid en värdering. / Uppsatsnivå: C

<p> </p><p>Det finns många metoder att ta till för att värdera ett företag. Teoretiskt sätt bör många av de etablerade metoderna ge snarlika resultat, men i praktiken kan resultaten skilja sig åt av den anledningen att olika metoder tar olika faktorer i beaktning. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att värdera ett företag med två olika metoder och använda börsvärdet som bedömningsgrund för resultaten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats genom att studera befintlig litteratur och forskning om ämnet för att sedan appliceras på verkliga företag och därmed utvärdera dessa. Teorin som studerades i litteraturen behandlar fria kassaflöden samt residualvinster vilket används som bas för företagsvärderingarna. Sekundärdatan som krävdes för undersökningen skall kunna genomföras är hämtad från företagens egna årsredovisningar som är publicerade på respektive hemsida.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen.</p><p>För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien. Vi bestämde oss för att diskutera detta fenomen med tre olika företagsvärderare, varav två arbetade på olika banker samt en på ett revisionsbolag, vilket är mer inriktat på värdering av de immateriella tillgångarna. För att få en helhetsbild av problemet intervjuade vi också en revisor vars arbete är att kontrollera de värden vilka beräknas av de olika värderarna. Vi intresserade oss då speciellt för de immateriella tillgångarna, eftersom värderingen av dessa förändrats med de nya IAS/IFRS reglerna. Intervjufrågorna utformades efter syftet för att grundligt få redogjort vilka antaganden respondenterna gjorde samt hur dessa görs och appliceras i värderingsmodellerna. Vi valde att göra öppna personintervjuer, vilket vi ansåg gav möjligheten att diskutera problematiken grundligt med respondenterna. Utifrån den insamlade empirin analyserades informationen mellan respondenterna samt den referensram som studien och problematiken grundade sig på.</p><p>Det studien utvisade var att grundmodellerna är desamma som inom teorin, men att uppbyggnaden samt de antaganden som görs i modellerna varierar mellan respondenterna och den teoretiska referensramen. Detta tror vi grundar sig i att respondenternas personliga uppfattning påverkar de antaganden som görs i värderingsmodellerna. Vi kunde även bekräfta att modellerna är känsliga för antaganden. Denna svaghet hos modellerna utnyttjade även respondenter, då de vid vissa tillfällen vinklade modellerna till klientens fördel. Samtliga respondenter ansåg att de immateriella tillgångarna kan spela en stor roll vid värdering av ett företag. Studien visade att respondenternas värderingsmetoder för de immateriella tillgångarna skiljde sig marginellt från företagsvärderingsmodellerna. Men vi kunde dock hos respondenterna utläsa en viss problematik när det gäller att hitta relevant information om dessa tillgångar samt att applicera denna i modellerna. Denna problematik är mer påtaglig vid värdering av immateriella tillgångar än vid värdering av företag. En av slutsatserna vi kunde dra när det gäller de nya IAS/IFRS reglerna är att det finns ett gap mellan reglernas syfte och våra respondenters åsikter om hur reglerna fungerar.</p>

Denna uppsats behandlar värdering av företag samt de immateriella tillgångarna varumärke, patent och goodwill. Vi anser att det finns ett gap mellan de teoretiska modellerna i litteraturen och hur värderare praktiskt tillämpar värderingsmodellerna samt hur dessa värderar immateriella tillgångar. I litteraturen framgår det vilka komponenter de olika värderingsmodellerna infattar, men dock anser vi att det inte lika klart redogörs för hur dessa skall beräknas. Modellerna för värdering av immateriella tillgångar är relativt lätta teoretiskt, men pratiskt menar vi att dessa modeller är svåra att applicera, till följd av brist på information samt hur denna skall integreras i modellerna. Utifrån denna problematik har uppsatsens syfte samt problemformuleringar utformats för att skapa en förståelse för detta fenomen. För att få en klar bild av hur värderingar går till i praktiken valdes olika typer av yrkesverksamma värderare ut till studien. Vi bestämde oss för att diskutera detta fenomen med tre olika företagsvärderare, varav två arbetade på olika banker samt en på ett revisionsbolag, vilket är mer inriktat på värdering av de immateriella tillgångarna. För att få en helhetsbild av problemet intervjuade vi också en revisor vars arbete är att kontrollera de värden vilka beräknas av de olika värderarna. Vi intresserade oss då speciellt för de immateriella tillgångarna, eftersom värderingen av dessa förändrats med de nya IAS/IFRS reglerna. Intervjufrågorna utformades efter syftet för att grundligt få redogjort vilka antaganden respondenterna gjorde samt hur dessa görs och appliceras i värderingsmodellerna. Vi valde att göra öppna personintervjuer, vilket vi ansåg gav möjligheten att diskutera problematiken grundligt med respondenterna. Utifrån den insamlade empirin analyserades informationen mellan respondenterna samt den referensram som studien och problematiken grundade sig på. Det studien utvisade var att grundmodellerna är desamma som inom teorin, men att uppbyggnaden samt de antaganden som görs i modellerna varierar mellan respondenterna och den teoretiska referensramen. Detta tror vi grundar sig i att respondenternas personliga uppfattning påverkar de antaganden som görs i värderingsmodellerna. Vi kunde även bekräfta att modellerna är känsliga för antaganden. Denna svaghet hos modellerna utnyttjade även respondenter, då de vid vissa tillfällen vinklade modellerna till klientens fördel. Samtliga respondenter ansåg att de immateriella tillgångarna kan spela en stor roll vid värdering av ett företag. Studien visade att respondenternas värderingsmetoder för de immateriella tillgångarna skiljde sig marginellt från företagsvärderingsmodellerna. Men vi kunde dock hos respondenterna utläsa en viss problematik när det gäller att hitta relevant information om dessa tillgångar samt att applicera denna i modellerna. Denna problematik är mer påtaglig vid värdering av immateriella tillgångar än vid värdering av företag. En av slutsatserna vi kunde dra när det gäller de nya IAS/IFRS reglerna är att det finns ett gap mellan reglernas syfte och våra respondenters åsikter om hur reglerna fungerar.

Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete. Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar. Uppsatsarbetet genomförs genom att studera skogsbolagens koncernredovisningar samt genom att utföra intervjuer med skogsbolag och analytiker. Efter genomfört uppsatsarbete kan vi konstatera att förekomsten av orealiserade vinster och subjektiva tillgångsvärderingar samt om dessa inte specificeras i externredovisningen generellt sett komplicerar analytikers värderingsarbete. Det kan dock konstateras att denna problematik inte nämnvärt påverkar analytikers värdering av skogskoncerner.

Det finns många metoder att ta till för att värdera ett företag. Teoretiskt sätt bör många av de etablerade metoderna ge snarlika resultat, men i praktiken kan resultaten skilja sig åt av den anledningen att olika metoder tar olika faktorer i beaktning. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att värdera ett företag med två olika metoder och använda börsvärdet som bedömningsgrund för resultaten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats genom att studera befintlig litteratur och forskning om ämnet för att sedan appliceras på verkliga företag och därmed utvärdera dessa. Teorin som studerades i litteraturen behandlar fria kassaflöden samt residualvinster vilket används som bas för företagsvärderingarna. Sekundärdatan som krävdes för undersökningen skall kunna genomföras är hämtad från företagens egna årsredovisningar som är publicerade på respektive hemsida.

Sammanfattning Titel:             Företagsvärdering medfundamental analys - jämförande studie av två börsföretag   Nivå:             C- uppsatsi ämnet företagsekonomi   Författare:     ErikaCoyet &amp; Wafaa Zbib   Handledare:   MarkkuPenttinen   Datum:         2011 – 01   Syfte: Syftet med studien är att genomen företagsvärdering på Sandvik AB och Atlas Copco AB fastställa om derasaktier är undervärderade på börsen mot för verkligt värde och om det äraktuellt ur lönsamhetssynpunkt att köpa någon utav aktierna eller eventuelltbåda två. Vidare är syftet att göra en jämförande studie av företagen utifrånföretagsvärderingen för att ytterligare visa på vad en fundamental analysspeglar för syfte och roll. De frågor som studien ämnar besvara är: Är Sandviksrespektive Atlas Copcos aktie undervärderad på börsen? Visar en fundamental analys annat intressant änundervärde på aktien? Finns det fortfarande olösta frågor efter enfundamental analys när vi tittar på aktievärde?   Detta val gjordes då investering i aktie känns som ettområde som växer och får ett allt större inflytande i vårt samhälle och hardärmed har kommit att bli ett alltmer viktigt område.   Metod: Studie tar sinutgångspunkt i denhermeneutiska kunskapsförankringen. Den undersökningsmetod som har genomsyratsi undersökningen är en blandning av den kvalitativa metoden och denkvantitativa. I första hand har relevant data sammanställt från respektiveföretags årsredovisningar och annat publicerat material om företagen. I andrahand är undersökningen även färgad av ett frågeformulär som har besvarats avutvalda aktieanalytiker. Frågeformuläret har utformats med hjälp avstandardiserade intervjuer som skickades via e-post. Dessa material tillsammansmed teori har sedan legat till grund för analys och resultat.   Resultat &amp; slutsats: Det är de slutliga delarna i denfundamentala analysen, den så kallade finansiella analysen och värderingen som angeren akties undervärde på börsen, om det föreligger ett sådant. Den fundamentalaanalysen visade på att Sandviks respektive Atlas Copcos aktie inte ärundervärderad på börsen. Med hjälp av den strategiska analysen har en helbransch lyfts fram och dessutom har möjligheten att få en djupare inblick i de utvaldaföretagen erhållits. Slutsatsen är därför att den fundamentala analysen visarpå mycket mer användbar information än bara undervärde på aktien. Den fundamentala analysen förespråkas framförden tekniska analysen men den kan trots det inte ge svar på allt. Det anses tillexempel finnas olösta frågor kvar efter en fundamental analys sedan det framkommitatt man inom den fundamentala analysen tenderar att undervärdera aktiemarknadensbetydelse.     Förslag till fortsatt forskning: Utföra en fundamental analys på ett företag. Utföra en fundamental analys på två onoteradeföretag eller ett börsnoterat och ett onoterat. Studie har också uppvisat att det finns publikabolag, vilka trots namnet inte är noterade vilket också skulle vara intressantatt studera vidare kring, varför det förhåller sig så? Detskulle även vara intressant att i en vidare studie titta på problemet urett företagsperspektiv då det vid ett företagsköp fordras att beakta så mycketmer än om det endast avses att investera i aktier.   Uppsatsens bidrag: Att genomstudien lämna ett bidrag som visar på att säkerheten till en bra placering inteendast ligger i lättillgänglig börsinformation så som nyckeltalen, utan attsäkerheten ligger i bakgrunden till att nyckeltalen ser ut som de gör.   Nyckelord: Företagsvärdering, Börsnoteratföretag, Fundamental analys, Jämförande värdering, Nyckeltal

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner kring de nya stora aktörerna inom It-branschen där det amerikanska företaget Facebook värderas högst av dem, av vissa analytiker upp till femtio miljarder dollar. På grund av denna utveckling och historiken kring It-bubblan i början på 2000-talet har vi valt att granska hur revisorer och analytiker kommer fram till dessa höga värden på företagen samt vilka faktorer som är viktigast vid företagsbesiktningar. Vår problemformulering lyder: finns det några skillnader i förvärvsprocessen av nystartade It-företag jämfört med traditionella mogna bolag? Utifrån problemställningen syftar studien till att utreda hur värderings- och due diligence processer för nystartade It-företag skiljer sig jämfört med traditionella mogna företag vid samgåenden och förvärv. Med denna komplexa problemställning ansåg vi ett hermeneutiskt synsätt och en deduktiv ansats bäst lämpad. Den teoretiska referensramen är uppdelad i tre kategorier; due diligence, finansiell due diligence och slutligen värdering. Det börjar med en generell ansats för due diligence processen och senare urskiljs de finansiella och kommersiella delarna som beskrivs mer ingående. Värderingsavsnittet är inriktat mot It-företag samt en diskussion kring relevansen att jämföra olika värderingsmodeller med varandra. Vi har gjort en kvalitativ studie baserad på 9 stycken semistrukturerade intervjuer med individer verksamma inom due diligence och värdering. De svar vi erhållit visar att det finns tydliga skillnader mellan dessa bolag i både due diligence- och värderingsprocessen. De huvudsakliga skillnaderna i due diligence processen för nystartade It-företag är att fokus är på framtiden medan i de traditionella mogna har processen fokus på det historiska och nutida perspektivet. De faktorer som skiljer sig i värderingsprocessen av nystartade It-företag jämfört med traditionella mogna är; finansiell historik, prognosperioden, behov av alternativa värderingsmodeller, den höga risken och bristen på bra jämförelsebolag. De slutsatser vi gjort är att de huvudsakliga skillnaderna i förvärvsprocessen av nystartade It-företag jämfört med traditionella mogna företag är; noggrannare besiktning av immateriella tillgångar och rättigheter, större fokus på framtiden samt ett behov av pålitligare värderingsmodeller. Det är viktigt att det finns ett framtidsperspektiv eftersom vi anser att prognoserna har stor betydelse i nystartade It-företag.