Denna uppsats handlar om hur pedagogers stress och kortsiktiga lösningar påverkar barnen och förskolans verksamhet. Genom att använda mig utav en hermeneutisk forskningsansats har jag försökt få en ny förståelse utifrån den förförståelse jag redan har. Framförallt har jag använt mig utav Hans- Georg Gadamers hermeneutik. Syftet med uppsatsen är att visa på hurpedagogers stress påverkar barnen på förskolan och verksamheten. Genom att visa hurskapas en förståelse över hur man kan arbeta annorlunda. Vad behöver man som pedagog bära med sig in i verksamheten?  Min berättelse handlar om tre olika situationer där kortsiktiga lösningar och stress är en faktor. Den ena situationen är ett möte, den andra en vanlig dag på förskolan och den tredje handlar om kommunikation mellan kollegor och kommunikation mellan medarbetare och chef. Mina frågeställningar är:  Hur påverkar pedagogers stress och kortsiktiga lösningar förskolans verksamhet? På vilket sätt påverkas barnen i förskolan utav pedagogers stress och kortsiktiga lösningar? Då människor reagerar olika på stress och olika stressorer så finns det inget mirakelmedel för att ”bota” situationerna. Jag har därför i min uppsats visat på vilka rättigheter man har som medarbetare och vilka skyldigheter arbetsgivaren har.  Det jag kommit fram till är att pedagogers stress och kortsiktiga lösningar påverkar barn och verksamheten indirekt. Genom att andra faktorer såsom möten och personalbrist hindrar verksamheten så påverkas barnen indirekt. Detta genom att pedagogen är mindre närvarande och mer lättirriterad på grund av sociala och organisatoriska faktorer. Detta i sin tur påverkar barnen indirekt genom att pedagogen hindras från att göra ett tillfredsställande arbete. / This essay is about how educators´ stress and short-term solutions affect the children and the preschool activities. By using a hermeneutic research approach, I have tried to get a new understanding based on the pre-understanding I already have. Most importantly, I have used Hans-Georg Gadamer's hermeneutic. The purpose of the paper is to show how preschool teachers´ stress affects the children in preschool and the function of preschool, by showing how to create an understanding of how to work differently. What do you need, as a preschool teacher, to bring into the preschool?                       My story is about three different situations where short-term solutions and stress are factors. One situation is a meeting, the other is a regular day at preschool and the third is about communication between colleagues and communication between coworkers and boss.                       My questions are:  How do the educator´s stress and short-term solutions affect the preschool's activities? In what way are the children in the preschool affected by the educator´s stress and short-term solutions?                       As people react differently to stress and stressors, there is no miracle "cure" of the situations. In my essay, I have therefore discussed the rights of employees as well as the duties of the employer.                        What I have concluded is that preschool teachers´ stress and short-term solutions affect children and the preschool indirectly. Because other factors, such as meetings and staff shortages, hinder the activities, the children are indirectly affected. This is because the pedagogue is less present and more easily irritated due to social and organizational factors. This, in turn, affects the children indirectly by preventing the pedagogue from doing a satisfactory job.

<p>Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.</p><p>Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.</p><p>Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande:</p><p>-Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet?</p><p>-Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?</p><p>Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.</p><p>Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.</p>

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ-och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat. Studien fokuserar på vilka individ-och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende. Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: -Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? -Varför upplevs dessa beteenden besvärliga? Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ-och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper. Vår andra frågeställning besvaras utifrån likheter och olikheter i arbetsgruppen. Vi har kommit fram till att dessa måste agera under obalans ökar risken för att gruppmedlemmarna upplever beteenden som besvärliga. När obalansen finns upplevs likheter som något och olikheter skapar förståelse mellan gruppmedlemmarna. Beteenden upplevs alltså i större grad som besvärliga när likheter och olikheter är i obalans.

This master thesis aims to investigate participatory art with focus on socially engaged art. The study is based on  Hannah Arendt’s theories of plurality, the public space and the work of art as a ”thought-thing” where the sensory experiences are central. The human’s social life is based on appearances, and individuals appear in front of each other. These appearances are based on a variety of perspectives. The purpose of the essay is to understand what vulnerability means for the art form, and how we as viewers can approach the artwork. By taking a theoretical point of view, the process draws support from Arendt's claim about the work of art as a ”thought-thing”. This is also the method for the thesis where the thought and it’s exploration have a central place and contribute to an organic process. This process follows the events that occur in the outside world like a ”train of thoughts” that connects and develops as a chain.          During this process there have been two great world events that have affected peoples freedom and ability to meet: the pandemic and the war between Russia and Ukraine. This led to the study being influenced by art initiatives linked to Ukraine.           The study begins with identifying the roles and perspectives in the artwork and then continues to discuss how to approach the analysis. This led to see the artwork as several parts that form a whole with the conclusion that the hermeneutic circle would form an appropriate method. The spectator’s pre-understanding is the starting point of the interpretation and helps to reach a deeper understanding of the subject. Finally the analysis results in an interpretation of the French artist JR’s work The Resilience of Ukraine that takes place in Liviv in March 2022. This participatory artwork illustrates the Ukrainian people’s situation in the war between Russia and their country.           The conclusion of the study is that it is important to see whose vulnerability it is that shapes the artwork and that vulnerability is an aesthetic perspective that enables a deeper understanding of the world. The spectator is an active agent that takes part in the appearances even when not formally invited to join the event. With it’s pre-understanding and ability to interpret, the role activates and the spectator gains a deeper understanding of the situation or the artwork. It is the ability to gain deeper understanding that is central for the spectator.