• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 64
  • Tagged with
  • 64
  • 16
  • 12
  • 11
  • 11
  • 10
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 8
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

En fallstudie av läsförståelsearbete i Rwanda

Hedenborg, Magdalena January 2020 (has links)
AbstractHedenborg, Magdalena (2020). En fallstudie av läsförståelsearbete i Rwanda. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDen kunskap som detta arbete förväntas bidra med är hur en lärare engagerar och motiverar genom att använda estetiska lärprocesser i undervisningen. Eleverna görs på så vis också aktiva i sin egen förförståelse och samtidigt skapas upplevelser av litteraturen. Studien visar att det även skulle kunna vara ett sätt att öka elevers delaktighet, självtillit och metakognition. Syfte och frågeställningarSyftet med denna undersökning är att skapa kunskap kring hur en lärare arbetar med läsning i en gymnasieklass på en mindre ort i Rwanda och hur han och fyra elever upplever det arbetet. Detta för att tillföra kunskap kring hur en lärare i en annan del av världen arbetar inkluderande med förförståelse till läsning samt för att skapa en djupare förståelse kring upplevelsen av det arbetet. Förhoppningsvis inspirerar detta till nya vägar i undervisningen.•Hur arbetar en lärare med att skapa förförståelse vid skönlitterär läsning på en gymnasieskola på en mindre ort i Rwanda? •Hur arbetar läraren inkluderande?•Hur upplever läraren och fyra elever undervisningen? TeoriUppsatsen vilar på Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket i alla dess former är ett verktyg för lärande. Även kognitionsvetenskapens teorier kring bland annat ömsesidighetens och självbildens betydelse för att skapa motivation är grundläggande för studien.MetodDe metoder som har använts i denna fallstudie är deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Dessutom genomfördes en fokusgruppsintervju då de enskilda intervjuerna vid tillfället bedömdes ha varit för kortfattade.ResultatResultatet av denna studie visar hur en lärare i en mindre ort i Rwanda använder drama som en metod för att bygga förförståelse till en gemensam läsning av en skönlitterär roman. Genom det arbetet stärker läraren inte bara elevernas läsförståelse och självtillit utan även deras motivation och metakognition. Dessutom skapar läraren, med hjälp av de estetiska lärprocesserna, en inkluderande lärmiljö där allas röster är betydelsefulla och delaktigheten medverkar till gemenskap.Specialpedagogiska implikationerDe specialpedagogiska implikationer som arbetet bidrar med är hur estetiska lärprocesser kan användas för att skapa en inkluderande lärmiljö och utveckla god läsförståelse hos alla elever. Detta för att skapa ett bättre förebyggande arbete på alla nivåer.
22

Elevernas förmåga att läsa och tolka ett recept i hem- och konsumentkunskap

Åkesson, Hanna, Mancia, Luz January 2020 (has links)
Studiens syfte är att ta reda på vilka faktorer som påverkar elevernas kunskapsinhämtning i receptläsning i hem- och konsumentkunskap. Definitionen av matlagning är inte självklart och det saknas en konsekvent definition om vad det inkluderar. En enhetlig förståelse om att läsa och följa ett recept är svårt att föra ett resonemang om, då olika strategier används för att lyckas i arbetsprocessen. Vi har gjort en kvalitativ undersökning och genom svaren från elevintervjuer har vi analyserat det empiriska materialet med hjälp av teoretiska perspektiv och då har vi använt oss av recept som artefakt, ramfaktorteori, teori och lärandeperspektiv från John Deweys pedagogik samt recpetlitteracitet. Det visade sig att eleverna hade bristande förmågor att använda sig av aritmetik och litteracitet praktiskt i undervisning och att olika strategier och vägledning behövs för att erövra svårigheterna. Det finns ett behov av vidare forskning hur receptläsningens kunskapsinhämtning kan utvecklas genom att utöka undervisningstiden, ämnesövergripande samarbete med matematik och svenska och digitalisering av receptet i undervisningen.
23

Några matematiklärares uppfattningar om förförståelse, förkunskap och inkludering i undervisningen

Englund, Kerstin January 2018 (has links)
Sammanfattning/AbstractEnglund, Kerstin (2018). Några matematiklärares uppfattningar om förförståelse, förkunskap och inkludering i undervisningen. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragVid flera tillfällen har jag mött elever som på olika sätt uttryckt att de inte hänger med eller förstår vad läraren förklarar. Vid lektionsbesök hos kollegor har jag vid några tillfällen observerat att den undervisande läraren ägnat väldigt lite tid eller ingen tid alls för att ta reda på elevernas förförståelse och/eller förkunskap inom det aktuella området. Även vid samtal med undervisande lärare har jag fått uppfattningen att det inte är självklart att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap. Vid samtal med elever som av olika anledningar har matematiksvårigheter eller matematikängslan har jag fått intrycket av att de känner sig exkluderade från undervisningen eftersom de redan från lektion ett känner sig vilse. Inkluderingen uteblir för några elever eftersom de inte förstår att de redan har förförståelse men att de behöver hjälp att ”ta fram” den. Jag vill med den här studien lyfta fram vikten av att undervisande lärare tar reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap för att på detta sätt bidra till en inkludering av samtliga elever i undervisningen. Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på vikten av elevers förförståelse och/eller förkunskap som en bidragande länk till inkludering. Studiens frågeställningar är:Hur uppfattar de undervisande lärarna begreppen förförståelse och förkunskap?Hur tar de undervisande lärarna reda på elevers förförståelse och förkunskap?Vilka uppfattningar gällande arbetssätt och arbetsmetoder, menar lärarna, bidrar till inkludering?TeoriStudien är inspirerad av sociokulturellt perspektiv. Resultatanalysen är gjord med inspiration av en fenomenografisk ansats.MetodStudien är genomförd med hjälp av icke-deltagande observationer som därefter kompletterades med halvstrukturerade intervjuer. ResultatMin tolkning är att det finns ett behov av att diskutera kring elevers förförståelse och/eller förkunskap. Detta kan vara ett sätt att stötta våra elever, och då framför allt de med matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Detta var inget som direkt framkom utifrån det empiriska materialet. Jag anser trots detta att det kan vara en väg att hjälpa de elever som av olika orsaker har matematiksvårigheter och/eller matematikängslan. Min motivation till detta anser jag stärks av den litteratur som jag har tagit del av inför den här studien. Specialpedagogiska implikationerSom speciallärare i matematikutveckling kan jag vara ett bollplank där undervisande lärare får möjlighet att tillsammans diskutera möjliga vägar för att ta reda på sina elevers förförståelse och/eller förkunskap och hur de sedan utifrån detta kan arbeta vidare för att genom den information de får skapa en inkluderande undervisning. Detta i sin tur leder förhoppningsvis fram till att samtliga elever känner sig inkluderade i klassrummet. Som speciallärare kan jag hjälpa till att analysera elevers fördiagnoser för att sedan tillsammans med undervisande lärare planera hur lektionen/lektionerna kan genomföras på bästa sätt så samtliga elever får en känsla av inkludering.Nyckelorderfara, förförståelse, förkunskap, inkludering, matematikundervisning
24

"Vi pratade om något som jag inte förstod så mycket"- Betydelsen av elvens ordkunskap för förståelse av ämnesundervisning

Andersson, Karin January 2009 (has links)
AbstractSyftet med denna studie är att reflektera över en elevs övergång från förberedelseklass till en undervisningsmiljö vars pedagogiska utgångspunkt inte ligger på språkutveckling. Målet med undersökningen är att föra en diskussion om hur elevens förförståelse för ord och begrepp inom det svenska språket påverkar hennes kunskapsinhämtning inom de samhällsorienterade ämnena. Empirin bygger på åtta observationstillfällen samt tre tillfällen där jag fick möjlighet att studera informantens lexikala färdigheter genom samtal på tu man hand. Resultatet av undersökningen visar att informanten saknar stora delar av de ord och begrepp som krävs för att hon ska kunna följa undervisningen. Detta beror bland annat på att hon möts av en bristande insyn i hennes förförståelse för ämnet och hennes tidigare skolerfarenheter. Den slutsats som jag drar av resultatet är att informantens ordförråd bör arbetas upp inom samtliga ämnesområden, genom undervisning som baseras på språkutveckling. Nyckelord: Förförståelse, ordinlärning, språkmedvetenhet, svenska som andraspråk.
25

Fyra pedagogers undervisning i läsförståelse i åk 4-6

Touman, Nesrin, Touman, Iman January 2015 (has links)
En av de stora upptäckterna i livet är att lära sig läsa, men det är en ännu större upptäckt att förstå det lästa, det vill säga att läsa för att lära. Dessvärre visar de senaste internationella läsundersökningarna, bland annat Progress in International Reading Literacy Study (PIRLS), att läsförståelsen hos svenska elever har försämrats. Därför är syftet med vår studie att reda ut hur fyra lärare i åk 4-6 arbetar för att utveckla sina elevers läsförståelse. Vår teoretiska utgångspunkt är bland annat det sociokulturella perspektivet. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade sex lärare från två olika skolor, men urvalet bestod endast av fyra. Resultatet tyder på att läsförståelseutvecklingen är beroende av en mängd olika faktorer, särskilt att eleverna behöver skapa förförståelse, arbeta med ordkunskap samt använda sig av lässtrategier för att kunna göra inferenser och för att på egen hand klara av svårigheterna de stöter på under läsningen. Den dominerade läsundervisningen bland lärarna utmärks av en reciprok undervisning, där de fyra grundstrategierna innehar en central roll. Lärarnas fokus ligger främst på att arbeta med den övergripande faktorn som deras elever behöver utveckla. Efter denna studie har vi utvecklat en förståelse för att vissa faktorer är svårare än andra att arbeta med och att pedagogernas kompetens inte alltid är tillräcklig för att läsförståelseundervisningen ska bli gynnsam.
26

Speciallärares och lärares syn på språkutvecklande arbetssätt - En kvalitativ intervjustudie

Henriksson, Petra January 2017 (has links)
Sammanfattning/abstrakt Henriksson Petra (2017). Speciallärares och lärares syn på språkutvecklande arbetssätt – En kvalitativ intervjuundersökning. Speciallärarprogrammet, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle. Malmö högskola. 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Med denna studie vill jag bidra med kunskap om vad speciallärare och lärare framhåller som betydelsefullt i deras språkutvecklande arbete i klassrummet och om deras uppfattningar är forsknings grundade samt om speciallärare och lärare som arbetar tillsammans har samma syn på språkutvecklande arbete. Jag vill även synliggöra speciallärares och lärares syn på deras samarbete och föra fram det som de ser som det mest betydelsefulla i samarbetet för att kunna skapa språkutvecklande arbetssätt för elever i språklig sårbarhet. Syfte Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om vilken syn några speciallärare och lärare har på språkutvecklande arbetssätt och hur de beskriver samarbete kring språkutvecklande arbetssätt med elever i språklig sårbarhet.Preciserade frågeställningar Frågeställningarna i studien är följande: Vilken syn har speciallärare och lärare på språkutvecklande arbetssätt? Hur samarbetar speciallärare och lärare för att kunna utveckla språkutvecklande arbetssätt i klassrummet för elever i språklig sårbarhet?Teori Studiens teoretiska perspektiv är baserat på sociokulturell teori där människan ses som lärande i en miljö tillsammans med andra samt att det finns en utvecklingszon som är individuell för varje enskild individ. I de specialpedagogiska perspektiven poängteras de individinriktade och relationella perspektiven. Metod Denna studie har genomförts med kvalitativ ansats genom halvstrukturerade intervjuer av speciallärare och lärare. Resultat Speciallärarna och lärarna i studien anser att det är av vikt att lära i samspel med andra, enligt det sociokulturella perspektivet samt att vi behöver utgå från elevernas proximala utvecklingszon och då också måste veta var eleverna befinner sig kunskapsmässigt just nu. Dock tar en speciallärare upp svårigheter med att utveckla eleverna individuellt då de befinner sig på olika nivåer. Förförståelsen som fungerar som en stödstruktur kommer också fram som betydelsefull för språkutvecklingen samt att relationen mellan lärare och elev gör att eleverna känner tillit och vågar använda språket under lektioner. Speciallärarna och lärarna som arbetar tillsammans har ibland olika syn på vad som är språkutvecklande arbetssätt. Samarbetet mellan speciallärare och lärare uppfattas av de flesta speciallärare och lärare som bra och de verkar ha en gemensam syn på hur samarbetet ska se ut samt att de får tips på hur de kan arbeta språkutvecklande i kassrummet. En speciallärare upplever svårigheter med att komma som ny speciallärare på en skola och försöka genomföra förändringar tillsammans med lärarna. En annan speciallärare önskar att träffarna med läraren mer fokuserade på elever i språklig sårbarhet. Specialpedagogiska implikationer Resultatet av den här studien har fått mig att vilja organisera språkutvecklande diskussioner i arbetslagen på skolorna då gällande forskning ska vara en viktig del av diskussionerna. Ibland utgår specialläraren och läraren från samma pedagogiska utgångspunkter vid intervjuerna men inte alltid och detta kan de behöva reflektera över. Specialläraren som hade svårigheter att samarbeta med några lärare behöver backa något för att på det sättet få med alla lärarna i utvecklingsarbetet. Deras relation behöver bli bättre. Specialläraren skulle kunna göra detta själv tillsammans med berörda lärare men det kan eventuellt bli aktuellt med stöd från ledningen.
27

Lyssnar läroboksförfattaren på forskaren?

Wahlin, Johan January 2007 (has links)
En rad områden som elever finner särskilt svåra har identifierats inom naturvetenskaplig ämnesdidaktisk forskning de senaste decennierna. Syftet med den här studien är att undersöka i vilken mån naturvetenskapliga läroböcker är skrivna på ett sätt som kan tänkas överbrygga dessa kända svårigheter. Dessutom undersöktes om det i detta avseende har skett några förändringar i de läroböcker som publicerats efter forskningsresultaten blev kända jämfört med dem som publicerats tidigare. Genetikavsnitten i två nypublicerade och en äldre biologilärobok analyserades med avseende på huruvida kända svårigheter överbryggas eller inte. Analysen visade att lärobokförfattarna inte på ett nämnvärt sätt undvikit svårigheterna. De nyare böckerna var inte heller bättre i detta avseende än den äldre boken.
28

“Det här ska du förhålla dig till för resten av ditt liv, och du kan leka fram den här på förskolan” : En hermeneutisk intervjustudie om förskollärares berättelser om matematik i förskolans kontext

Berséus, Jenny, Elofsson, Elin January 2019 (has links)
Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan.
29

En svala gör ingen sommar : en fenomografisk studie av elevers skilda uppfattningar av orsaker till att det finns årstider

Fritzon, Anna, Kaljur, Patric January 2008 (has links)
Syftet med studien var att ta reda på de skilda uppfattningar av varför vi har årstider som kan finnas i årskurs sju. Detta gjordes för att få en bild av de olika föreställningar en lärare kan möta i sitt yrke och för att öka förståelsen och kunskapen om hur ett fenomen kan uppfattas på olika sätt av elever i en och samma klass. Eleverna ombads att, enskilt, skriftligt förklara varför vi har årstider. Studien är fenomenografisk och svaren kategoriserades i kvalitativt skilda kategorier genom att jämföra och finna likheter och skillnader mellan de insamlade elevutsagorna. Resultatet visade att eleverna hade olika uppfattning av varför vi har årstider och det är som lärare viktigt att vara medveten om att elever uppfattar samma undervisning på olika sätt. De uppfattningar som framkom var solens instrålning, jordaxelns lutning, jordens lägesförändring och avståndsvariation som skäl till varför vi har årstider. Trots att eleverna hade undervisats av samma lärare, vid samma tillfälle, tidigare på terminen om orsakerna till årstider, hade eleverna skilda uppfattningar av dessa. Högstadieeleverna gav uttryck för att de uppfattade orsakerna till årstider på samma sätt om lärarstuderande, vars uppfattningar undersökts i tidigare forskning. Det är således mycket viktigt att som lärare vara medveten om att elever i en och samma klass har olika uppfattningar av samma fenomen för att kunna anpassa undervisningen därefter och på så sätt få eleverna att förstå att en svala gör ingen sommar – men solens varierande instrålning på grund av jordens lutning gör det. / This study was an attempt to explore the conceptions of one group of students in the 7th grade about the reasons for seasons. The students were asked to, in writing, explain their conception about the reason for seasons. The study was inspired by phenomenography and the answers were categorized by comparing similarities and differences among a number of quotes taken from the answers of the students. Through the analysis, four qualitatively different conceptions were found, within one and the same group of students. The categories, each representing one kind of conception, “the luminous flux”, “the earth’s axis is inclined”, “the earth’s position in orbit” and “the distance between sun-earth varies” were found as conceptions of the reason for seasons. You might wonder how students, who have been taught of reasons for seasons by the same teacher, are able to develop four different kinds of conceptions of the phenomenon. It is very important for a teacher to have in mind that students have different conceptions of the same phenomenon and this study might help teachers to improve their teaching and help the students come to a deeper understanding of reasons for seasons.
30

Generationer och iPhone

Meleouni, Alexandra, Eriksson, Andrea January 2011 (has links)
Bakgrund och syfte: Medieutbudets mångfacetterade skepnader är ett resultat av ett samhälle under utveckling och som ständigt tvingar nya innovationer och tillverkningar att ta form. Iphone är ett exempel på en ny innovation som har rusat i svensk försäljning både hos ungdomar och äldre. Den yngre generationen ser dagens mediala utbud som ett normalt inslag i livet medan äldre personer fått vänja sig vid dessa breda alternativ senare i livet. Denna skillnad på hur man vuxit upp med medier kan också komma att styra hur generationerna använder sin Iphone ifråga om hur ofta man utnyttjar dess funktioner eller vilken nytta den utgör för personen. Syftet med denna uppsats är att jämföra de två olika generationernas sätt att använda iPhone. Metod/Material: Metoden som använts för denna uppsats är en kvalitativ forskningsintervju med semistrukturerade/strukturerade intervjuer som verktyg. En intervjuguide med redan förbestämda frågor har legat till grund för intervjuerna. Teori: Uses and Gratifications, mobilitet, medieanvändningens historia, globalisering och olika teoretiska påståenden om yngre och äldres medieanvändning genom tiderna. Huvudsakliga resultat: Genom våra förförståelsen inför intervjuerna och efter genomförda intervjuer kan konstateras att användningen de två generationerna emellan skiljer sig ganska markant. Mer information kommer efter genomförd analysdel.

Page generated in 0.4226 seconds