I studien undersöks skillnaden mellan hur en grupp gymnasieelever som ges ingen elleromfattande bakgrundsinformation tenderar att förstå och bearbeta budskapen i den polskateaterpjäsen Vår klass (Nasza klasa) av Tadeusz Slobodzianek.Några elever får göra tolkningar utifrån sina tidigare erfarenheter och genomtidigare inhämtad kunskap medan andra får en omfattande förförståelse som tillhandahållsav den vägledande läraren/intevjuaren. Föremålet för undersökningen är betydelsen avFöremålet för undersökningen är betydelsen av förförståelsen och i vilken gradförförståelsen respektive bristen på den påverkar, färgar eller begränsar tolkningen ochdjupförståelsen.Den teoretiska grunden utgörs av teorier kring förförståelsen och denhermeneutiska cirkeln samt den interkulturella metoden. Rosenblatts och Langersreceptionsteorier som lyfter fram interaktionen mellan läsaren och texten och som harbetydelse för läsarens tolkningar och förståelse av texten är också centrala förundersökningen. Den interkulturella metoden visar i sin tur hur man i vårt mångkulturellasamhälle kan undervisa realia och kultur på ett adekvat sätt.Vidare förklaras termerna tvåspråkighet, flerspråkighet (samt dess indelning i L1och L2 m m.) utifrån dess betydelse för språkforskningen. Teorin om Third Culture Kids(TCK) bidrar till att undersöka huruvida modersmålselevernas flerspråkighet påverkarderas tvärkulturella kompetens, deras syn på och attityder till olika samhällsproblem ochhistoriska fakta. Undersökningen är en kvalitativ enkät- och diskussionsstudie med tvåelevgrupper med olika förutsättningar (gruppen utan bakgrundinformation och gruppenmed förförståelsen).Resultaten visar att förförståelsen har en avgörande betydelse för elevernastolkningar. Rosenblatts och Langers receptionsteorier finner stöd i elevernas reflektionerkring pjäsen då båda grupper tolkade den på sitt sätt och utifrån egna förutsättningar.Vidare kunde konstateras att den interkulturella metoden är lämpligast att använda imodersmålsundervisningen då det krävs kunskaper om det som är språkligt och kulturelltannorlunda för att påverka attityder och skapa reflektion kring omvärlden.

Hanzén, Yvonne (2014). Språkstödjande arbetssätt och elevers egen läs-och skrivupplevelse i en Montessoriklass (Language Supportive practices and students' own reading and writing experience in a Montessori Class). Speciallärarprogrammet, Språk-, skriv- och läsutveckling, Skolutveckling och ledarskap. Lärande och Samhälle, Malmö högskola.Problemområde: Svenska elevers kunskapsutveckling har sjunkit under lång tid enligt senaste PISA-rapport (2012), vilken visar behovet av ökade insatser gällande språk, - läs - och skrivutveckling. Inom montessoripedagogiken pågår den egentliga språk-, skriv- och läsutvecklingen redan i förskolan, då barnet är i den sensitiva perioden och har ett absorberande sinne. Barnet intar då omedvetet information och omstrukturerar den så att det lär sig nya saker (Skjöld-Wennerström & Bröderman-Smeds, 2009). Det är viktigt att språk-, läs-och skrivutveckling grundläggs och befästs under denna period. Detta för att eleven ska få god lästeknik och läsförståelse för vidare lässtrategier.Syfte: Syftet med studien var att undersöka och belysa beprövade och vetenskapliga språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt inom ramen för Montessoripedagogik. Utifrån problemområde handlar frågeställningarna om vilka faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling? Tillämpas några speciella lässtrategier? Hur upplever elever sin egen språk, - läs- och skrivutveckling?Teoretisk ram: Språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt i en 1-3-årsblandad Montessoriklass inkluderar kognitiva, konstruktivistiska och sociokulturella teorier om elever och elevers lärande och utveckling i tidigt skede.Metod: Studien utgår från kvalitativ metod i fokusgruppsintervju med klasslärare, speciallärare och rektor. Dessutom intervju av tre elever, varav två flickor 7och 8 år och en pojke 9 år, en i taget. Resultat med analys: Resultatanalysen visar på vikten av att olika beprövade och vetenskapliga arbetssätt, stödinsatser och lässtrategier, individuellt anpassas för elevers språk-, läs- och skrivutveckling. Med tyngdpunkt på att dessa faktorer implementeras och praktiseras i tidigt skede, förskolenivå. Vidare visar resultatet på att språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt är väl implementerat och befäst i en 1-3årsblandad Montessoriklass. Konklusion: Studiens intervjuer med elever och pedagoger, visar att en tidigarelagd skolgång påverkar elevers språk-, läs-och skrivutveckling, i synnerhet gällande elever med särskilda behov. Pedagogerna menar att ju tidigare elever exponeras för fonologisk medvetenhet desto snabbare kan stödinsatser ges vid behov. Lästeknik och läsförståelse är en förutsättning för att kunna koncentrera sig på olika funktioner för lässtrategier. Elevernas upplevelse av egen lärprocess överensstämmer med faktorer som har betydelse för elevernas språk-, läs- och skrivutveckling. Eleverna hjälper och stöttar varandra i sin läs- och skrivutveckling utifrån ålder och olika kunskapsnivå.Specialpedagogiska implikationer: Pedagogerna påtalar vikten av samarbete mellan pedagoger, speciallärare, specialpedagog och rektor i en organisation. Med struktur och daglig rutin, som erbjuder elever flera olika språk-, läs- och skrivstödjande arbetssätt och individuellt anpassad litteratur. Det är även viktigt att i tidigt skede ha högläsning och reflekterande samtal i syftet att upptäcka eventuella svårigheter. Elever med svårigheter ska kunna få intensivläsa i en-till-en-undervisning. Vidare språkutveckling är att stämma av vilka lässtrategier eleverna använder spontant, och hur det kan vara lämpligt att använda dem för reciprok(ömsesidig) undervisning (Palincsar och Brown, 1986; Bråten, 2008).

Vi har tittat på hur förstaklasselever lär sig naturvetenskapliga begrepp kring området vatten. Vi började med att, genom intervjuer, ta reda på elevernas förförståelse, för att sedan observera två lektionstillfällen. Efter dessa intervjuade vi eleverna på nytt för att se vilken utveckling som skett i deras begreppsanvändning.Vårt resultat visar att elevernas förförståelse inom området vatten ligger på en vardaglig nivå. Resultatet visar också att läraren använder sig bristfälligt av naturvetenskapliga begrepp. Vidare visar vårt resultat att även eleverna använder sig av begreppen bristfälligt efter undervisningen. Vi har även kommit fram till att brister i det svenska språket kan försvåra förståelsen för och användningen av det naturvetenskapliga språket.

In my essay, I explore the dilemma how I respond to the various hobbies that children carry with them to preschool. I want to be able to allow every child to take part of their hobbies at preschool, but I still get stuck in accepting some hobbies, while I deny others. In my stories, I focus on two situations where I have a hard time accepting the children's hobbies, because I think they interfer with preschool routine. Through my questions, I then go on to examine why I react like this, and how I could act differently towards these children. My method is to write a scientific essay, where I explore my own experience through writing, and reflect on my dilemma by looking at it from different angles. I set out from a hermeneutic perspective, where Hans-George Gadamer's theories on preconceptions and the horizon of understanding form a base for my reflections. I've chosen to explore two different approaches that I could take in my response towards the children. One is based on Gert Biesta's thoughts on a pedagogy of interruption, which is about interrupting the children in what they are doing, to make them take a break from their repetitive behaviour and give them new ways to access their hobbies. The other approach departs from Carina Fast's studies on literacy and the potential children have to learn through popular culture, and where I try to base my actions on what they children are currently doing, to elaborate on that instead. I try to apply both of these approaches on my stories, and reflect on how they would work here and what this could lead to. I feel that no two situations are the same and that I can't tell for sure that a certain method is going to work every time, thus I will have to see each and every situation for what it is and try different approaches each time.

Syftet med studien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur lärare kan organisera fysikundervisningen för att stödja elever, i årskurs 4 – 9, till meningsskapande samtal om fysikens begrepp. I denna systematiska litteraturstudie presenteras resultat utifrån litteratur som noggrant valts ut genom en systematisk sökningsprocess i databaserna Summon, ERIC, Nordina och avhandlingar.se där all litteratur har genomgått peer review. Studiens resultat visar att elever tillsammans bidrar till meningsskapande samtal genom att tillföra egna erfarenheter och förkunskaper om fysikens begrepp. Studien visar hur eleverna kan diskutera fritt så länge de har något att diskutera utifrån, exempelvis praktiska experiment, bilder, artefakter eller texter. Lärarens roll är sedan att stödja eleverna till att använda och förstå de korrekta vetenskapliga begreppen. Studien visar att läraren kan göra detta genom att koppla till vardagliga objekt och företeelser, ställa utmanande frågor, synliggöra nyckelbegrepp och elevers förförståelse samt återkoppla till elevers lärande. Med dessa olika metoder agerar läraren som en riktningsgivare som guidar eleven i en kunskapsutvecklande riktning. Genom att utgå från samt synliggöra elevernas förförståelse får både elever och lärare kunskap om eventuella missuppfattningar. Detta bidrar i sin tur till meningsskapande samtal då eleverna börjar ifrågasätta samt förändra och utveckla sin förståelse för fysiken begrepp.

<p>Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas.</p> / <p>Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.</p>

<p>Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg & Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk.</p> / <p>Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg & Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.</p>

Bakgrund: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god vård krävs det en god kommunikation mellan sjuksköterska och patient. När sjuksköterskan vårdar patienter som är immigranter med annat modersmål räcker inte språkkunskaperna alltid till för att förstå och bli förstådd, vilket kan leda till missförstånd. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes som baserades på 14 vetenskapliga artklar. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och Elin@Blekinge. Artiklar mellan 2000-2010 inkluderades. Artiklarna granskades efter Forsberg &amp; Wengströms granskningsmall. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans kommunikationssvårigheter och dess följder i mötet med patienter som är immigranter med annat modersmål. Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudkategorier; användning av tolk, otillräcklig språkkunskap, frustration och förförståelse. Sjuksköterskan upplevde otillräckliga språkkunskaper hos patienter, vilket ledde till begränsad omvårdnad och felbedömningar. Sjuksköterskan uttryckte även sitt missnöje över bristen på omvårdnaden som gavs till patienter med annat modersmål och var oroliga för vårdkvalitén som gavs. Sjuksköterskan ansåg att patienter med språksvårigheter krävde mer tid än patienter utan språksvårigheter och därmed var en belastning för vården. Diskussion: För att underlätta kommunikation med patient som är immigrant med annat modersmål bör en professionell tolk anlitas. Flerspråkiga sjuksköterskor kan vara till hjälp som tolk. / Background: To provide good health care requires good communication between nurse and patient. When the nurse caring for patient whom are immigrant with a different native language, the nurse’s language skills are sometimes insufficient and they are in able to understand and to be understood, which can lead to misunderstandings. Method: The literature review was based on 14 articles. Researches were made in the databases; Cinahl, PubMed, and Elin@Blekinge. Articles from 2000-2010 were included. Articles were reviewed by Forsberg &amp; Wengström template. Aim: The aim was to describe nurses' communication problems and the implications of meeting patients who are immigrants with a native language. Results: The results are presented in four categories: use of interpreter, inadequate language skills, frustration and pre-understanding. The nurse experienced that nursing a patient with inadequate language skills led to limited nursing and miscalculations. The nurse also expressed the dissatisfaction at the lack of care given to non-native speaking patient and was worried about the quality of care provided. The nurse believed that patients with language difficulties required more time and was more of a burden on health care than patients without language barriers. Discussion: To facilitate communication with patients who are immigrants with a native language, a professional interpreter should be hired. Multilingual nurses can also be helpful as interpreters.

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas. / Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.

The purpose of my study is to highlight how children at preschool are affected by adult’s awareness of norms and interpretations of masculinity and femininity. The essay shows examples of boys’ and girls´ expectations of each other and the preconceived notions of what boys and girls should or can do, and how we pedagogues relate to this matter. One example is about an encounter with a mother, where we have different opinions about her son´s wishes to be Lucia instead of Santa Claus. I had to reconsider my pre-understanding and I realize that we can create opportunities to receive and give, without preconceived notions of what is "right" or "wrong". Main issues are: What is controlling our thoughts and actions and hence causes us to act stereotypically? How can we pedagogues give children the opportunity to establish their identity beyond taken for granted notions of gender? Is it possible to be a conscious and sensitive gender pedagogue all the time, and what does it mean? My study is based on hermeneutics as a method. This means that I interpret and show various perspectives from my horizon of understanding. I look into different situations from other´s perspectives, theories and literature together with the experience I posses as a pedagogue. Related to this experience, the essay shows that pedagogues often believe that they meet and treat each child as individuals, and that the children are given the same opportunities and rights. I also study power theory based on the philosopher Michel Foucault´s works and I find that it is a difficult balance between the beliefs of pedagogues and some parents have. I refer to the pre-revised curriculum that emphasizes that we must counteract traditional gender patterns and gender roles (Lpfö 98, revised 2010). But despite the wording of the curriculum, I find that we establish gender patterns and reproduce its many times stereotypical way of considering what is male or female. The essay also discusses ideas about how gender affects the various ways in which children are allowed to play and, in turn, affect how pedagogues relate to and challenge the children’s play and learning.