Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning. Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar.

Syftet med denna studie har varit att utveckla mina kunskaper som illustratör och hitta tekniker och arbetssätt som underlättar arbetet med att skapa bilder till mitt barnboksprojekt. Jag har intervjuat Ilon Wikland som har bidragit med sina erfarenheter gällande illustrationsarbetet. Hon gav mig en inblick i hur hon tänker omkring sitt arbete med att illustrera bilder till barnböcker, vilket gav mig nya infallsvinklar.  Denna undersökning visar också att texten har stor betydelse för bildskapandet och att det är viktigt för illustratören att författaren kan berätta i bilder. Denna undersökning har även bidragit till att jag hittat arbetssätt och teknik som underlättar arbetet med barnboksprojektet. Dessa erfarenheter har jag således använt mig av i den visuella gestaltningen. Digitala redskap såsom ritplatta och Photoshop har förenklat arbetet med att korrigera och färglägga bilderna. Den digitala tekniken ersätter dock inte skissandet, vilket fortfarande fungerar bäst med blyerts och tuschpenna.

Syftet med denna studie inriktar sig på hur lärarna såg på skolans språkprojekt och på elevernas måluppfyllelse efter interventionen (intensiv träningsperiod). Vi har använt oss av enkäter till lärarna, observation av videoinspelningar från interventionen, dagboksanteckningar förda av lärarna samt deltagit i ett diskussionsmöte med lärarna. Resultatet hos vissa elever, efter dessa veckor, visade att de hade tagit till sig en strategi att komma ihåg innehållet och förstå vad texten handlade om. Genom de dagboksanteckningar som lärarna har fört och som vi har tagit del av syns det en förändring från första tillfället till det sista. Lärarna fick en högre motivation, inspiration och påmindes av vikten att träna läsförståelse i de olika ämnena. Lärarna ansåg att eleverna på detta sätt fick mer tid till läsinlärning och en bredare förförståelse.

In this study the aim is to find out what methods teachers in Science, Social Science and Swedish usewhen working with new and complex words in grades 7-9 in a Swedish school. The aim is also tofind out how the teachers reflect on this, and how they work with students with special needs. Threeteachers were observed and interviewed. The results show a variety of methods being used, often theones preferred by the teachers themselves, and methods that these teachers believe are suitable formost students, including those with learning disabilities. There is however a lack of instruction whenit comes to teaching the students how to use contextual and morphological clues to find out themeanings of words. In conclusion, many students, mainly those with special needs would benefitfrom working explicitly with methods and strategies favouring word comprehension and learning.Implementing such methods in schooling and education is therefore an important issue.

Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen? Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline. Jag har skrivit en berättelse om några råttor som bor under Liljevalchs konsthall. Enligt denna fiktiva historia har råttorna blivit allt mer duktiga vad det gäller konst, för att de hör många samtal av besökare och konstnärer och ser många av utställningarna på nätterna. Karaktärerna i berättelsen har jag gestaltat i textilt material och låtit ”dessa karaktärer” måla bilder i akryl och olja. I min undersökning har jag kommit fram till att berättelser man skapar kommer att bestå av förförståelse från den som skapar berättelsen. Det är framför allt Ricoeur som kopplar förförståelse direkt till berättande. En anledning till att elevers förförståelse blir aktiverad i Storyline kommer av att man lägger upp undervisningen som en berättelse. En annan viktig aspekt vad det gäller att ta fram förkunskaper i Storylinemetoden är att mycket av undervisningen försiggår genom samtal och att det skapas en trygg atmosfär i klassrummet. Ett kännetecknande drag hos Storylinemetoden är de nyckelfrågor man använder sig av. De är till för att elever ska komma med föreställningar och kvalificerade gissningar. Ofta gör man en gemensam teckning, inte primärt för att bli bättre på att teckna, utan för att en teckning gör att det blir lättare att samlas kring gruppens gemensamma förkunskaper. Den förförståelse man inte kommer på egen hand kommer man lättare på tillsammans med de andra. Man använder sig av varandra i vars och ens aproximala utvecklingszoon för att aktivera det man redan vet, det man nästan vet, det man anar eller det man kan räkna ut om temat som ska behandlas. Under historiens gång får eleverna nya nyckelfrågor som utmanar deras kreativitet då de behöver lösa nya problem och inhämta ny kunskap.

Begreppsförståelsen i de naturvetenskapliga ämnena har under de senaste tvådecennierna haft en nedåtgående utveckling hos svenska gymnasieelever. Iskolverkets styrdokument har begreppsförståelsen en central roll iämnesinnehållet för de naturvetenskapliga kurserna men internationella studiertyder på att lärarnas undervisningsmetoder brister vad gällerbegreppsundervisningen. Syftet med studien är att undersöka elevernasbegreppsförståelse ur ett lärarperspektiv, att undersöka vad lärare anser ombegreppens betydelse i undervisningen samt vilket stöd deras val avundervisningsmetoder har i aktuell forskning. Genom kvalitativa intervjuer harsju lärare på en gymnasieskola i mellersta Sverige intervjuats kring derasuppfattning om elevernas begreppsförståelse, hur betydelsefull den är förförståelse av kursinnehållet samt vilka metoder som används för att förbättra den.Resultatet visar bland annat på att lärarna upplever en negativ utveckling ielevernas förförståelse för de naturvetenskapliga begreppen och att de upplever atttysta elever har särskilt svårt för begreppsinlärningen eftersom denna ofta byggerpå kommunikation. Deras val av språkliga metoder har starkt stöd i dendidaktiska forskningen. Dock finns en risk att talet som kommunikationsformfavoriseras till nackdel för andra arbetsmetoder.

Det räcker inte med att kunna läsa. Man måste dessutom förstå det man läser. För att utveckla en god läsfärdighet är det viktigt hur undervisningen i läsförståelse sker och för att förstå vad som läses krävs en förförståelse för det som ska läsas. Utan förförståelse blir läsförståelsen torftig, då det endast blir ord utan mening.  Studiens syfte är att undersöka hur lärare i svenska på mellan- och högstadiet beskriver sin undervisning i läsförståelse för att eleverna ska uppnå läroplanens kunskapskrav. För att uppnå syftet ska följande frågeställningar besvaras: - Hur beskriver lärare i svenska på mellan- och högstadiet sitt arbete med läsförståelse?  - Vad anser lärarna om förförståelsens roll för läsförståelsen? Metoden som har använts är kvalitativ med semistrukturerade frågor. Åtta lärare som undervisar i svenska på mellan- och högstadiet har intervjuats. De resultat som framkom visar att respondenterna beskriver olika sätt att undervisa i läsförståelse. Respondenterna menar att de använder sig av kända metoder som de tror på, men ingen namnger metoderna. På mellanstadiet läggs en del fokus på avkodning, vilket inte görs på högstadiet där mer fokus istället läggs på förståelsen av de lästa texterna. Respondenterna upplevde att det är av vikt att eleverna tar eget ansvar och att texterna som väljs är relevanta för eleverna. Det framkom dessutom att alla respondenter anser att förförståelsen spelar roll för läsförståelsen. Synen på hur viktig förförståelsen är för att uppnå en god läsförståelse skiljer sig dock mellan de intervjuade lärarna. Detta verkar vara beroende av texten som läses och dess innehåll. Det som däremot trycktes på var vikten av att eleverna fick skapa sig en egen förförståelse.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare i svenska/ svenska som andraspråk och specialpedagoger arbetar med läsförståelse för sina andraspråkselever. För att kunna genomföra studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer. Alla pedagogerna var ense om att förförståelsen är absolut en viktig faktor för att eleverna ska förstå det lästa texten. Vi är medvetna om att pedagogernas kompetens och sin positiva inställning till läsning kan motivera andraspråkslever och läsförståelseundervisning blir gynnsam.

Palliativa vårdens ändamål är att öka livskvalitén och stödja både patienten och dennes familj genom ett obotligt sjukdomsförlopp. Palliativa vårdens målgrupp är inte enbart de med en cancerdiagnos utan alla med en obotlig sjukdom. Förförståelsen kring begreppet palliativ är stor och kan innebära en risk för sämre vård för patienten. Studiens syfte har varit att beskriva förförståelsen i palliativ vård utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metoden i studien är en litteraturöversikt som utgår från Fribergs litteraturöversiktsmetod (2017, ss. 141–148). En kvantitativ och nio kvalitativa artiklar analyserades. Resultatet av litteraturöversikten lyfter fram tre huvudteman följt av tre underteman. Huvudtemat kunskapsproblem tar upp riskerna när sjuksköterskans påverkas av sin förförståelse i kommunikation, utbildning och strategier. Huvudtemat vårdkonsekvenser belyser hur fördomar och förförståelse utifrån definitioner, möten och hinder i vården kan skapas. Huvudtemat lidande tar upp det lidande som förförståelsen kan leda till utifrån sjuksköterskans självbild, sjuksköterskans/patientens delaktighet och skapandet av patientrelationer. Förförståelse leder till att patientrelationen påverkas och innebär ett ökat lidande för patienten. Sjuksköterskans förförståelse kan skapa vård som inte tillför något till patientens egentliga behov. Den palliativa vården innebär utmaningar för sjuksköterskan. I den palliativa vården har författarna identifierat brister i förförståelsen hos sjuksköterskor i framför allt hur kommunikation och information framförs till patienten. En kontinuerlig vård med självreflektioner utifrån evidensbaserade utbildningar är en grundförutsättning för en mer fördomsfri palliativ vård.

Abstract The aim of this study was to investigate whether intensive training with reciprocal teaching in a smaller group in grade 3 can lead to improved reading comprehension and reading interest for children with reading impairment. A comparison was made between the intervention in a smaller group and regular class-room instruction. A four-week training period was given to the training group. When the training was given to the intervention group the children in the class-room group participated in regular class-room instruction. The reading comprehension was measured using standardized pre- and posttests. The interest in reading was assessed using a questionnaire prior and after the intervention was done. The intervention focused on reciprocal teaching using predicting, clarifying, questioning and summerizing as reading strategies. All students in the training group performed better in the standardized test in reading comprehension and all students reported a higher level of reading interest. There was no significant difference between the pre-and posttests for children participating in the regular class-room instruction. The study showed that intensive training in a small group with reciprocal teaching was a more successfull method when teaching reading comprehension than the regular class-room instruction. The findings also showed that improved reading comprehension led to increased interest in reading.