Denna studie undersöker hur föräldrar upplever och förstår sin egen roll i förhållande till sina barns sociala utveckling. En intressant aspekt som verkar saknas inom forskning om detta är föräldrars subjektiva upplevelser och förståelser. En stor del av den information som finns exempelvis på nätet fokuserar på föräldrars utveckling av föräldraskapet samt på hur föräldrar kan hantera problematik relaterat till barn. Studiens syfte är att belysa den subjektiva upplevelsen av att vara förälder och hur föräldrar förhåller sig i relation till sina barns sociala utveckling. Denna studie tar avstamp i ett teoretiskt och begreppsligt ramverk med särskilt fokus på hur individer tillskriver världen mening och utvecklas i social interaktion. Metodologiskt tar studien avstamp i en hermeneutisk metodansats med tio genuina samtal med fem heteronormativa föräldrapar som empiriskt material. Resultatet nyanserar föräldrars förståelse av sin egen tillblivelse som föräldrar, vilket även lyfter fram att föräldrars förståelse av sig själva som sociala varelser alltid sker i relation till sina barn. Detta, i sin tur, grundas i att föräldrarna har “vuxit” in i en roll där de främst upplever och förstår sig själva som just föräldrar.

<p>Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.</p>

<p>Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.</p>

<p>The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade.</p><p>The results show that the development program is splendid, it doesn’t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a. Some of the teachers would never place a student at point 18a even if they had these three characteristics, just because they haven’t got the right age.</p>

Utifrån kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare tolkas utsagor kring NO-undervisning med avseende på elevernas förförståelse. Studiens fokus ligger på elevernas förförståelse, hur läraren beskriver begreppet, om läraren tar reda på den och använder förförståelsen i sin NO-undervisning. I undersökningen har olika förhållningssätt framkommit som kan relateras till olika syn på lärande. Lärarens förhållningssätt till elevernas förförståelse påverkar de valda undervisningsmetoderna. Enligt våra resultat låter de intervjuade lärarna sina elever på något sätt uttrycka sin förförståelse. Tre av fyra lärare tillvaratar elevernas förförståelse i undervisningen. Vi har funnit att lärarna använder sig av mer informella sätt att ta reda på elevernas förförståelse än specifika metoder som är utarbetade för ändamålet. Eleverna får bland annat diskutera och skriva kring ämnet eller undersöka materialet som läraren presenterar. Vi har även fått syn på några motiveringar till varför lärarna inte tar del av elevernas förförståelse. Lärarna anger tidsbrist som den mest betydande faktorn men även att de tycker det är svårt att ta hänsyn till alla elevers olika kunskapsnivåer. En av de fyra lärarna har valt att förändra sitt arbetssätt i förhållande till förförståelsen, hon arbetar nu efter skolans etablerade mönster.

Alla barn kommer till skolan med en förförståelse, vilken innefattar normer och värderingarsamt verklighetsuppfattningar. Skolan har i uppdrag att i undervisningen utgå från barnstidigare erfarenheter. Detta är också särskilt viktigt inom den tidiga läsinlärningen, som börjari skolår 1, eftersom läsförståelsen är beroende av att barn får läsa texter med ett innehåll somde kan relatera till. Eftersom familjen är central i ett barns liv är det intressant att undersökahur just denna skildras i skolans undervisning, eller mer specifikt i material som används i dentidiga läsinlärningen. I Sverige finns fem dominerande läromedelsförlag, varav fyra ger utläsläror. I denna studie har förlagens senast utgivna läsläror analyserats. Syftet med studienhar varit att undersöka familjediskursen i dem och i vilken mån den återspeglar verkligaförhållanden i barnfamiljer. Detta har gjorts med hjälp av en analysmodell inspirerad avdiskursanalys och ideologikritisk textanalys. Resultatet av analyserna har visat attsamhälleliga förhållanden som uppfattas som självklara reproduceras i läslärorna:kärnfamiljen är norm och mamman tycks vara viktigare för familjen än pappan.

The purpose of this paper is to examine how teachers comprehend LUS as a development program, but also how they think about one of the points in the program. The study is based on interviews with five teachers working with ages between preschool to ninth grade. The results show that the development program is splendid, it doesn’t come with a lot of paperwork and it has a humanistic approach. When it comes to point 18a which is the main examination, the teachers mainly agree with each other. They all talk about preunderstanding, reading speed and the amount of literature as the main characteristics to be placed at point 18a. Some of the teachers would never place a student at point 18a even if they had these three characteristics, just because they haven’t got the right age.

I den här rapporten redogörs för processen vid framtagandet av det första objektet i möbelserien Vesper. Författarens tillika formgivarens tankar kring olika materials narrativa förmåga i relation till en betraktares förförståelse, föranleder en formgivningsprocess som resulterar i ett arbetsbord där material och symbolspråk tänks förmedla sköna värden. Uttryck av varaktighet och omsorg i en kontext med tillfällighetssyndrom. / Kandidatexamen 2009

Detta är ett examensarbete med narrativ ansats vilken bygger på en självbiografi där en sjuksköterska beskriver sin upplevelse av att vara patient och en bok där fem sjuksköterskor blivit intervjuade om sina upplevelser av att vara patienter. Syftet med examensarbetet var att ta reda på hur sjuksköterskan upplever det att vara patient. För att kunna förstå sjuksköterskans syn och upplevelser beskrivs i avsnittet bakgrund begreppen förförståelse, caritas och caring samt en redogörelse för vad sjuksköterskans profession innebär. Analysen resulterade i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier vilka presenteras i resultatet. De är följande: Upplevelsen av bemötandet, Det vårdande mötet, Erfarenheter av kommunikation och Att känna sig särbehandlad. Vidare Omvårdnadshandlingars betydelse, Vikten av de små tingen, Närvarande omvårdnad, När omvårdnaden brister i ansvar och engagemang och Hur tiden påverkar patientupplevelsen och slutligen Förförståelsens påverkan, Att ha kunskap inom vårdvetenskap och medicin, Upplevelsen av dubbla roller. Patienterna upplevde att det var viktigt hur information gavs och att kommunikationen fungerade väl. Människor är olika och därför är det viktigt att individanpassa både vård och information. ”De små tingen” i vardagen har stor betydelse och det är viktigt att vårdpersonal svarar an på patientens behov. Diskussionen fördjupar områden som personcentrerad vård samt hur brister i omvårdnaden kan leda till destruktiv vårdkultur.

Substansberoende är ett hot mot såväl folkhälsan som mot personens individuella hälsa. Patienter med substansberoende upplever en stigmatisering, både i samhället och i möte med vården, vilket gör att de är mindre benägna att söka vård. Patienter färgas av erfarenheter där sjuksköterskan bemöter dem utifrån deras substansberoende vilket går emot sjuksköterskans roll som präglas av att möta alla människor som unika individer. Kärnan i sjuksköterskans profession är att ge vård på lika villkor, oavsett patientens bakgrund, där fokus riktas mot att värna om patientens värdighet. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med substansberoende. Då ambitionen var att synliggöra sjuksköterskors känslor och upplevelser, genomfördes metoden enligt en litteraturöversikt där studier med kvalitativa ansatser granskats. I resultatet framkom sjuksköterskors upplevelser av de utmaningar, lidande och prövningar som det innebär att vårda patienter med substansberoende. Det presenterades även positiva erfarenheter som präglas av ett vårdande som utgår från patientens individuella förutsättningar och motivation. I diskussionen framhävdes de gemensamma erfarenheter sjuksköterskor har av att vårda patienter med substansberoende, oavsett var i världen eller på vilken arbetsplats de arbetar så präglas upplevelsen till stor del av rädsla och okunskap. Slutsatsen blev därmed att mer forskning och kunskap kring att vårda dessa patienter behövs.