<p>Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.</p>

Syftet har varit att studera vad barns språkutveckling innebär och hur pedagogers förhållnings- och arbetssätt var för att främja barns språkutveckling utifrån den litteratur- och fältstudie som presenteras i den här uppsatsen. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi sökte en större förståelse om fenomenet samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av fyra stycken observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse om hur pedagoger kan arbeta språkutvecklande. Resultatet vi kom fram till var att pedagoger arbetar språkutvecklande redan i förskolan eftersom det är i förskoleåldern som barns språk utvecklas som mest. Barn använder sig av flera olika kommunikationssätt och strategier i sin språkutveckling. Pedagogernas förhållningssätt var att samtala mycket med barnen. Pedagogerna tycks ha många olika arbetssätt att välja mellan i sitt arbete med barns språkutveckling, exempelvis sång, rim och ramsor, olika typer av böcker, gåtor, drama, bilder och musik.

Utgångspunkten för uppsatsen var mitt intresse för omsorgsmötet inom social omsorg. Syftet med studien är att studera begreppet empati utifrån olika teorier, att se vilka kopplingar jag kan göra mellan empati och social omsorg samt att se på vilka sätt empatibegreppet kan bidra till att belysa olika förhållningssätt inom social äldreomsorg. Metoden är kvalitativ litteraturstudie och jag har låtit mig inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteori och som tolkningsmetod. Studiet av begreppet empati visar att empati innebär en känsloaspekt och en förståelseaspekt men olika teorier betonar de olika aspekterna olika mycket och lägger olika betydelser i aspekterna. Det visade sig också att man kan ha empati och att man kan vara empatisk. Att ha empati är att känna med och förstå den andra men att vara empatisk innebär att uttrycka empatin för den andra i handling. Fem avhandlingar om social äldreomsorg studeras och analyseras med hjälp av de olika teorierna om empati. Resultatet visar generellt att personalen har empatiska förmågor och att de känner empati med de äldre, men resultatet visar även att det till stor del stannar vid känsla och förståelse och att förståelsen inte leder till empatisk handling. På det sättet är personalens förhållningssätt till omsorgsmottagarna bara delvis empatiskt. Resultatet visar att bristande empatiskt förhållningssätt kan bero på omständigheter som organisationsstruktur och arbetets organisering. Även personalens inre psykologiska, känslomässiga och sociala behov samt lojalitetskonflikter och grupptryck kan hindra ett empatiskt förhållningssätt till de äldre. Personalens förståelse för de äldre kan utgå från en generell bild av gruppen äldre och inte från den individuella omsorgsmottagaren. Förhållningssättet är då inte empatiskt, som jag tolkat det. Studien visar att en personlig medvetenhet och ett personligt ansvarstagande i det konkreta omsorgsmötet kan leda till ett empatiskt förhållningssätt.

Syftet med detta arbete var att belysa pedagogernas förhållningssätt ur ett genusperspektiv. Intervjuer och observationer har legat till grund för insamling av data där tre förskollärare delat med sig av sina erfarenheter och kunskaper kring genus. Resultatet påvisade både skillnader och likheter i pedagogernas förhållningssätt som väckte intressanta infallsvinklar utifrån ett genusperspektiv. Resultatet pekade på de olika förhållningssätt som pedagogerna hade där slutsatsen var att det fanns många olika, men bra sätt att hantera situationer ur ett genusperspektiv för att få alla barn, flickor som pojkar, inkluderade.

Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av kritiska händelser. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.

Syftet med detta examensarbete är att jämföra fyra lärares arbetssätt gällande begreppsutveckling i fysik och kemi samt deras elever förhållningssätt till dessa ämnen, i förhållande till de valda teorierna och målen i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo94) och kursplan i fysik och kemi för högstadiet. Detta för att hitta faktorer som gynnar lärandet av nya begrepp i fysik och kemi. Jag har använt mig av observationer, kvalitativa lärarintervjuer och en enkätundersökning med elever. Resultaten jag kunde se var att eleverna var nöjda med sin undervisning i fysik och kemi fast de önskar sig fler laborationer i båda ämnena. Eleverna gillar kemin bättre. Lärarnas arbetssätt var ganska lika i både fysik och kemi i form av genomgångar, individuellt arbete för det mesta och ibland diskussionen och laborationer men betydligt fler laborationer i kemin än fysiken. Alla fyra lärarna tog reda på elevernas begrepps förförståelse för att kunna konkretisera begreppen för eleverna. Eleverna definierade begreppen atom och jon på ett vetenskapligt sätt men glömde bort den vetenskapliga definitionen av begreppet spänning och talade om var det uppstår istället.

Vi har valt detta ämne på grund av att vi som så många andra tror att pedagogerna bemöter barnen olika utifrån deras kön. Detta är något vi själva har erfarit under våra tidigare VFU-perioder (Verksamhetsförlagd utbildning) och arbetserfarenheter. Vi anser att barnens könsidentitet formas genom sociala samspel. Både föräldrar, pedagoger och samhället i sig har en bidragande faktor, detta är ofta något som sker omedvetet. I och med vår undersökning hoppas vi att vi kan öppna upp ögonen för några pedagoger. Vi vill även ta reda på hur de tänker angående detta ämne och hur de som pedagoger anser att de bemöter barnen och om detta överensstämmer med verkligheten. Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka om pedagogerna på förskolor och fritidshem förstärker barnens könsroller genom sitt förhållningssätt. Metod: Vi har valt att använda oss av strukturerade observationer och kvalitativa intervjuer som metod. Underlaget bestod av sex observationer och lika många intervjuer, där vi granskade pedagogernas förhållningssätt. Resultat: Studien visar att flertalet av de pedagoger som medverkat i vår undersökning har olika förhållningssätt till pojkar respektive flickor. De mest tydliga skillnader vi såg var ändring i röstläge, kroppskontakt och att de omedvetet hade vissa förväntningar på könen. Nästan all personal i verksamheterna har teoretisk kunskap inom genusämnet men saknar den praktiska. I förskolan var pedagogerna mer medvetna om sitt förhållningssätt än de var på fritidshemmet. De praktiserade sin kunskap i högre grad och bemötte barnen mer jämlikt.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare i södra Sverige ordnar/planerar och genomför måltider, samt hur de i fyra förskolor kan se på måltidssituationer som lärandetillfällen. Med tanke på den dagliga stressen och tidsbristen som upplevs på förskolor idag kopplar jag detta till läroplanens mål om vikten av det pedagogiska mötet vid matsituationer. För att uppnå syftet tar jag hjälp av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Observationerna visar att lärarna inte har konkreta tankar över hur de planerar eller genomför måltider. Resultatet jag kommer fram till är att lärarna har varierade erfarenheter när det gäller lärandet vid måltidssituationer. Samtalen vid matbordet handlar mest om maten, öppna frågor och i några fall om barnens upplevelser. Öppna frågor kan handla om dagens datum, vädret eller var barnen har gjort under helgen.

Syftet med det här arbetet är att ta reda på hur lärare i förskolan förhåller sig till barns sexualitet. På vilket sätt samtalar lärare med varandra och med föräldrar om barns sexualitet. Läroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gällande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och självständighet bevaras. Uppsatsen belyser även hur lärare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och föräldrar och hur det påverkar lärares förhållningssätt. Tidigare forskning bygger på lärares observationer och erfarenheter. Den har också visat att lärare är mycket mer ambivalenta i sitt sätt att förhålla sig till barns sexualitet. Metoden för den empiriska undersökningen är en kvalitativ undersökning. Undersökningen genomförs med hjälp av en enkät med öppna frågor. Resultatet visar att det finns en stor okunskap bland lärare i förskolan om vad barns sexualitet är för något och att lärare är mer tillåtande till barns sexuella utforskande i enskildhet än tillsammans med någon annan. Lärarna tar sig rätten över barnen att bestämma vad som är tillåtet när det kommer till att undersöka den sexuella identiteten. Att föra ett samtal om barnens sexuella utforskande tillsammans med barnen tar sällan lärarna initiativ till. Samtal mellan kollegor eller med föräldrar tas endast upp vid uppkommen händelse och då i form av förmedlande av information att detta har hänt.

Syftet med denna undersökning är att fördjupa kunskapen om hur flickor bemöts i samspel med läraren. Bakgrunden till att vi valde att undersöka just detta är att det är ett intressant och aktuellt ämne i samhället idag med tanke på hendebatten som pågår. Vi är intresserade av att se hur det ser ut i en förskoleklass. Hur ska flickor vara enligt läraren, hur går det att se i förhållningssättet, accepteras flickorna som de är eller tillrättavisas de, eftersom de inte uppfyller de förväntningar som finns. Vi har valt att undersöka lärarens förhållningssätt gentemot flickorna, eftersom vi anser att det inte finns så mycket forskning om flickor i detta sammanhang och vi vill bidra till detta. Vi har lagt vårt fokus på att undersöka hur läraren förhåller sig till flickorna. Finns det underliggande normer i lärarens förhållningssätt, vilka förväntningar har läraren på flickorna, vad bryter mot normerna för hur flickor bör bete sig enligt läraren är exempel på frågor, som vi har fokuserat på. Vi har genomfört fyra videoobservationer i samlingstillfällen i en förskoleklass. Vi har valt att titta på lärarens förhållningssätt gentemot flickorna ur två olika synvinklar när vi analyserar videoobservationerna. De två analyssätt vi använt är dels teorin att människor föds till att vara flickor eller pojkar och att det finns en biologisk aspekt i könet. Detta kallas utvecklingspsykologi. Det andra analyssättet vi använt oss av innebär att barnen konstrueras till att vara flickor eller pojkar, vilket benämns socialkonstruktionism. Vi intresserar oss för att se hur lärarens samspel med flickorna kan se ut om vi analyserar det ur dessa synvinklar. Resultatet av vår studie visar att det finns vissa normer för hur flickor bör bete sig. De olika analyssätten vi använt för att titta på våra videoobservationer, "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda att det finns en tanke om att flickorna ska vara lugna, vänta på sin tur och inte prata rakt ut eller avbryta läraren. Det finns även i dessa olika synsätt att se på världen en tanke att flickor och pojkar är olika. Vi har enbart valt att analysera flickorna men det finns också en aspekt som inte går att bortse ifrån angående pojkarna, eftersom det förekommer pojkar i samlingen också. När vi analyserar genom synsättet att kön är konstruerat synliggörs, att läraren för in flickorna på den bana hen anser som det rätta sättet att vara som flicka. När är vi undersökte samma observationer på det sätt att det är en biologisk aspekt att flickorna föds till flickor så synliggörs lärarens förhållningssätt att det finns ett rätt och fel sätt för flickor att bete sig. Flickorna ska i detta synsätt vara som de blir födda till att vara. Om en flicka, som det händer i en av observationerna, avbryter läraren rättar denne till detta och menar, att det inte är rätt sätt för en flicka att bete sig. De olika synsätten "vi görs till flickor" och "vi föds till flickor" visar båda ett resultat som tyder på att normerna för hur flickor ska bete sig är starkt förankrade i hur samhället ser ut och hur det har sett ut genom historien. Flickorna ska inte bryta mot det feminina och om de försöker sig på att komma in på det maskulina tillrättavisas de.