No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

<p>Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.</p>

Uppsatsens syfte var att belysa likheter och skillnader i medlemmars kontra avhoppares bild av Knutbyförsamlingen. Forskningsproblemet var motsättningen som finns mellan medlem-mars och avhoppares bild av församlingen. Forskningsfrågorna var: hur beskriver man? Hur värderar man? Vilka skiljelinjer finns? De olika bilder som respondenterna gav belystes med hjälp av socialkonstruktivistisk teori, för att undersöka respondenternas olika bilder av verk-ligheten. För att besvara forskningsproblemet utfördes fyra kvalitativa intervjuer, två med medlemmar i församlingen och två med personer som har lämnat den. Resultatet visade att det fanns stora likheter i sättet på vilket respondenterna beskrev olika fenomen, däremot hade de i huvudsak olika sätt att förklara dem på. Slutsatsen är att huruvida man betraktar något som äkta eller oäkta, är av stor betydelse. Det är även påtagligt hur allt som inte passar in i vår egen världsbild, systematiskt beskrivs med våra egna termer.

Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället. Det visade sig att de två intervjuade imamerna båda ansåg att det bästa sättet att förmedla en positiv bild av islam på är att vara en så god muslim som möjligt. Genom att med sin blotta närvaro kunna bevisa att den negativa bilden är felaktig menar de att den icke-muslimska befolkningen kommer att uppleva sann kunskap om islam och muslimerna och då få en förändrad attityd till dem. Syftet var också att ta reda på hur arbetet med ungas tankar kring islam ser ut, och det visade sig att det arbetet ser ungefär likadant ut oavsett vilket åldersspann som är målgrupp. Återigen är det genom att sprida sann kunskap om islam och därmed öka förståelsen för muslimer och islamisk kultur.

No description available.

Denna studie har som syfte att undersöka bänkrummets betydelse för vidmakthållandet av hierarkier och status i 1700-talets Falun. Materialet som används för att uppfylla detta syfte består främst av kyrkorådsprotokoll ifrån Kristine församling i Falun mellan 1744-1784. Utöver dessa kyrkorådsprotokoll används stundtals biografier för att kunna ge en djupare bild av vissa individer. Resultatet visar att det under den undersökta perioden råder en strikt uppdelning av kyrko-rummet. Det mest uppenbara är uppdelningen mellan kvinnor och män. Uppdelningen av kyr-korummet följer emellertid inte bara könstillhörighet utan även ett mönster för över- och un-derordning. Inflytelserika personer satt långt fram i kyrkan och detta gällde både på manssi-dan som kvinnosidan i kyrkan. Ju längre bak i kyrkan man satt desto lägre social status hade man. Att sitta utmed en vägg verkar inte heller ha varit förknippat med hög status i Falun. Bänkplaceringen i kyrkan blev ett sätt att upprätthålla skillnad mellan människor, dock inte helt utan utmaningar och undantag.

No description available.