Syftet med studien var att ta reda på hur förskollärare tolkar två utvalda artiklar ur barnkonventionen och hur dessa tankar sedan återspeglas i verksamheten. Studien är kvalitativ och datainsamlingen genomfördes med observationer och intervjuer, som tog plats på fyra olika förskolor och totalt fem olika avdelningar. Vi inspirerades av den induktiva metoden i sammanställning och analys av resultat. Resultatet visade på att även om alla förskollärare var eniga om att de valda artiklarna var viktiga, lade förskollärarna fokus på olika delar och nivåer och därmed såg också deras arbete ut på olika vis. De olika fokus rörde antingen barnet som individ, gruppen som helhet, vikten av en fungerande verksamhet eller barns säkerhet i förskolan och hemmet. Vissa informanter lyfte dock flera delar att fokusera på och fokuserade alltså inte nödvändigtvis på endast en av delarna. Inte i något fall blev alla sätt att tolka och gestalta artiklarna belysta av en förskollärare. Slutsatserna blev därmed att barnkonventionen tolkas på olika sätt och att arbetet med barn därmed varierar i de olika verksamheterna.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur sex förskollärare uppfattar arbetet med barns inflytande i förskolan. Frågeställningarna fokuserar på förskollärares uppfattningar om hur barns inflytande kan möjliggöras i förskolan samt vad som begränsar barns möjligheter till inflytande. För att få svar på dessa frågor har kvalitativa intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare.   Resultatet visar hur förskollärare uppfattar att barns inflytande kan möjliggöras samt vad de uppfattar begränsar arbetet med barns inflytande. Aspekter som framkommer som betydelsefulla i relation till möjliggörandet av barns inflytande är bland annat att läraren har ett förhållningssätt som präglas av lyhördhet samt att kommunikationen mellan lärare och barn får stort utrymme. Andra aspekter som tas upp är att miljön är inbjudande och anpassas efter barngruppen, att barnen får delta i val och beslut, att barnen får möjlighet att ta ansvar samt att barnens intresse är utgångspunkt i förskolans verksamhet. När det gäller begränsningar lyfter förskollärarna bland annat fram hur regler och rutiner, föräldrar och barns olika åsikter, lärarens makt eller att barn begränsar varandra kan bli ett hinder i relation till barns inflytande. Andra aspekter som tas upp är att stora barngrupper och lite personal kan bli begränsningar i relation till arbetet med barns inflytande.

The purpose of this study is to examine how teachers in preschool experience stress in their work environment. We also want to examine which factors in preschool that are contributing to the stress. The main theory in our study is socialconstruktivism. We want to put the teachers experiences of stress in a social context and highlight the changes in preschool in rescent times. We hope to gain a greater understanding of preschool teacher’s situation today. The summary  of our study is that all  preschool teachers in our study are experiencing daily stress at work and the main factors are too little time för planning and administrative tasks, large group of children, high noise levels and increased workload.  Most of them also felt that they didn’t get any understanding or support from the preschool manager about the experienced stress. All teachers also expressed feelings where boundaries between work and leisure is blur.

Syftet med studien var att undersöka hur högläsning kan gå till på nio förskolor, hur förskollärarna på de förskolorna pratar om, förhåller sig till fenomenet högläsning och vad de ser för syfte med det, samt hur barns delaktighet och inflytande kan integreras i högläsningssituationerna. Studiens resultat är byggt på observationer av ett högläsningstillfälle på de berörda förskolorna samt intervjuer av nio förskollärare. Resultatet visar att när högläsning sker är det utan planering och reflektioner efteråt. Barnen ges sällan möjlighet till att vara delaktiga eller ha inflytande över högläsningen utan de ska vara passiva, tysta och lugna för att högläsningen ska ses som väl genomförd. Studiens slutsats var att förskollärarna inte kopplar högläsning på förskolan till fortsatt intresse för böcker.

Syftet med studien är att belysa förskollärares uppfattningar om konflikthantering på förskolan utifrån konflikthanteringsstrategier. Detta för att få en förståelse för hur konflikthantering kommer till uttryck och hanteras i förskolan. En kvalitativ metod i form utav semistrukturerade personliga intervjuer användes för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes på två olika förskolor med två förskollärare på vardera förskola. Studiens resultat visar att det finns både olikheter och likheter i hur förskollärare hanterar och uppfattar konflikter. De använder sig av olika strategier beroende på barn, situation och kontext. Förskollärarna kan stötta och vägleda barnen på olika sätt i deras konflikthantering, exempelvis genom att diskutera och reflektera tillsammans vid konfliktsituationer eller genom att bara finnas i närheten då barn hanterar konflikter. I vårt resultat framkom att förskollärarna upplevde att kommunikationen och samspelet mellan parterna var det mest centrala vid konflikthantering. Genom kommunikation och samspel med varandra vid konflikthantering lär och utvecklas människor. De vanligaste orsakerna till varför barn hamnar i konflikter beskrivs vara att de inte kommer överens om leksaker eller lek. Förskollärarna lyfter fram att de arbetar både förebyggande och i nuet för att minska konfliktsituationer och för att stärka barns kompetens att hantera konflikter.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några förskollärare använder barnlitteratur och högläsning för att gynna alla barns språkutveckling. Frågeställningarna som bearbetas är; vilket syfte har förskollärarna med högläsningen och vilka metoder och strategier använder förskollärarna sig av inför, under och efter högläsning. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa semi-strukturerade intervjuer, i vilka fyra förskollärare deltog. Resultatet av studien visar att förskollärarna är väl medvetna om vikten av högläsning för alla barns språkutveckling. Studien visar att syftet med högläsningen varierar från att vara en lugn stund till en pedagogisk språkutvecklande aktivitet. Resultatet visar att det finns en mängd viktiga faktorer att ta i beaktning före, under och efter högläsning. Dessa faktorer handlar exempelvis om att väcka och bibehålla barnens intresse för boken genom att läsa med inlevelse samt samspela, samtala och resonera med barnen kring berättelsens innehåll.

No description available.

I vår studie undersökte vi hur förskollärare upplever den nya tjänsten av förste förskolläraren. Vi ville därför undersöka närmare vad den kompetensmässiga skillnaden är mellan förskollärare och förste förskollärare, samt hur upplevs deras yrkesmässiga relation till varandra. Vi valde att undersöka vår frågeställning genom intervjuer och tog därför kontakt med olika förskolor för att få en bredare syn om upplevelse mellan förskollärare och förste förskollärare. Resultatet av undersökningen blev att synen på den nya tjänsten togs emot på både positivt och negativt sätt. Förskollärarens syn på den nya tjänsten upplevdes som att förste förskollärare är till för att inspektera verksamheten. Uppsatsen visade att förste förskolläraren är ett stöd och ett bollplank för kollegorna i verksamheten men samtidigt en länk mellan kollegorna och ledningsgruppen i form av chef, rektor och biträdanderektor. / In our study, we investigated how preschool teachers experience the new service of the first preschool teacher. We would therefore investigate more closely what the competence difference is between preschool teachers and first preschool teachers, as well as how their professional relationships with each other are experienced. We chose to investigate our question through interviews and therefore contacted different preschools to get a broader view of the experience between preschool teachers and first preschool teachers. The outcome of the survey was that the vision of the new service was received positively and negatively. The preschool teacher's view of the new service felt that the first preschool teacher is there to inspect the business. The thesis showed that the first preschool teacher is a support and a ballboard for colleagues in the business but at the same time link between the colleagues and the management team in the form of chief, principal and deputy rector.