Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka om elever i årskurs nio vet vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa, svenska och matematik. Ytterligare ett syfte med studien var att ta reda på när, var och hur kunskapskraven förmedlas och konkretiseras från lärare till elever. Vad vet eleverna om vad som förväntas av dem i de olika ämnena? När, var och hur förmedlas kunskapskraven från lärare till elever? Vilka likheter och skillnader finns det mellan de olika ämnena? Metod En kvalitativ intervjumetod har använts för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Tre fokusgruppsintervjuer har utförts med fyra elever i respektive grupp. Urvalen har tagits fram utifrån bekvämlighetsprincipen och intervjuerna har utförts på två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna spelades in, transkriberades och därefter tolkades materialet utifrån en tematisk innehållsanalys. Resultaten diskuterades därefter med hjälp av det sociokulturella perspektivet och tidigare forskning. Resultat och slutsats Eleverna har till viss del förståelse för vad som förväntas av dem i ämnena idrott och hälsa samt svenska, medan förståelsen är sämre inom matematikämnet. Kunskapskraven förmedlas för det mesta muntligt och/eller via någon form av hjälpmedel, exempelvis en smartboard eller papper. Detta sker i regel inför varje nytt moment. Ibland får eleverna även exempel på hur en uppgift ser ut på en E-, C-, och A-nivå. Lärarna i de olika ämnena beskrivs arbeta på liknande sätt, förutom när det gäller matematikämnet där eleverna inte får se kunskapskraven. Det finns många likheter mellan ämnena, men det som sticker ut som en skillnad är att eleverna har mycket sämre förståelse för matematikämnet. Utöver det verkar skillnaderna handla om vem läraren är och hur denne väljer att göra snarare än att det har något med respektive ämne att göra. Något som verkar extra viktigt är att lärare förklarar kunskapskraven och konkretiserar dem så att eleverna förstår vad de olika värdeorden betyder. / Aim The purpose of the study is to investigate whether pupils in grade nine know what is expected of them in the subjects of PE and health, swedish and mathematics. Another purpose of the study is to find out when, where and how knowledge requirements are conveyed and concretized from teacher to pupils. What do the pupils know about what is expected of them in the different subjects? When, where and how is the knowledge requirements from teacher to pupil conveyed? What are the similarities and differences between the different subjects? Method A qualitative interview method has been used to answer the study's purpose and questions. Three focus group interviews have been conducted with four pupils in each group. The selection has been developed based on the convenience principle and interviews have been conducted at two different schools in the Stockholm area. The interviews were recorded, transcribed and then the material was interpreted on the basis of a thematic content analysis. The results are then discussed using the sociocultural perspective and previous research. Results and conclusions The pupils have some understanding of what is expected of them in the subjects of PE and health as well as swedish, while understanding is worse in mathematics. Knowledge requirements are communicated mostly orally and/or via some kind of aids, such as a smartboard or paper. This usually occurs before every new moment. Sometimes pupils also get examples of how a task looks at an E, C, and A-level. The teachers in the different subjects are described to work similarly, except for the mathematical subject where pupils almost can not see the knowledge requirements. There are many similarities between the subjects, but what seems like a difference is that the pupils have a much worse understanding of the mathematical subject. In addition, the differences seem to be what the teacher is and how he chooses to do rather than having something about the subject to do. What seems extra important is that teachers explain the knowledge requirements and make them concrete so that the pupils understand what the different values mean.

Jag har gjort en fallstudie som handlar om hur lärare på en specifik minoritetsskola går tillväga för att utveckla barn med annat modersmål inom det svenska språket samt vilka svårigheter lärare och elever möter på under processens gång. Mitt syfte var att ta reda på vad lärare idag gör för att hjälpa andraspråkselever att tillägna sig det svenska språket och vilka svårigheter/hinder som kan uppstå. Jag har under arbetets gång intervjuat lärare om hur de arbetar med andraspråkselever och vilka svårigheter som de tycker är uppenbara. Jag har även gjort egna observationer i en specifik klass. Det jag främst har kommit fram till är att många lärare idag saknar kunskap och erfarenhet om hur de ska arbeta för att utveckla andraspråkselever. En viktigt sak att tillägga är att min fallstudie endast gäller en specifik skola och hur just den skolan arbetar inom ämnet. Intressant att veta är också att skolan där fallstudien utförts är en minoritetsskola gällande andraspråkselever, dvs, att endast ett fåtal elever har annat modersmål än svenska

Litteraturstudien behandlar dels lässtrategier vid läsförståelse dels vilka förmågor som enligt forskning är väsentliga hos eleven för att en elev ska anses vara en läsare med god förståelse. Bakgrunden till innehållet är att det har pågått diskussioner angående elevers svaghet inom just det specifika området. Syftet med litteraturstudien är därför att ta reda på vad forskning säger angående hur barn utvecklar sin förmåga att förstå läst text, sin läsförståelse, samt vilka strategier som underlättar processen på en metanivå. Studien baserar sig på vetenskapliga artiklar och resultatet visar på att det är viktigt att eleven har tillägnat sig strategier vid läsförståelse som hen kan använda, samt att textsamtal är en bra metod. Slutsatsen utifrån denna litteraturstudie är att strategier är viktigt inom läsförståelse och att läraren spelar en stor roll för elevernas utvecklade läsförståelse. Vidare forskning som skulle vara intressant att bedriva handlar om vilka strategier och hur många av strategierna som skulle kunna användas på lågstadiet i läsförståelse.

Uppsatsen undersöker skillnader mellan 3D program och spelmotorer. En producent i dagens mediesamhälle har många val mellan program och ibland kan det vara svårt att dra slutsatser. Syftet var att ta reda på hur valet mellan de båda programtyperna påverkar användaren av projektet, allt i ett arkitekturs och interiörs visualiserings sammanhang. En bättre förståelse av detta kan hjälpa en producent med valet av produktionsprogram och förbättra upplevelsen hos slutanvändarna. Sex personer intervjuades utifrån ett snöbollsurval för att få fram data som sedan kan analyseras. Deltagarna delades in i två grupper, en med tidigare erfarenhet av interaktiva projekt och spel och en utan, intervjuerna skedde individuellt. Dessa deltagare fick se och prova fyra exempel bestående av tre projekt producerade i 3D program och spelmotorer. Det visade sig att majoriteten av deltagarna tyckte att grafiskt sätt var exemplet producerat i 3D programmet bättre från ett grafiskt perspektiv men deltagarna tyckte att spelmotorn låg så nära att det egentligen inte spelade någon roll, båda programmen låg på samma nivå när det kom till grafisk kvalitet. Alla förutom en av deltagarna föredrog ett interaktivt exempel över en färdig video då deltagaren själv fick möjligheten att röra sig runt och fokusera på vad de själva vill. Deltagaren som inte föredrog ett interaktivt exempel sade att det var på grund av avsaknaden av tidigare erfarenhet. De andra två deltagarna som saknade den tidigare erfarenheten tyckte den gick att lära sig och såg stort potential med det interaktiva exemplet. Deltagarna önskade sig även mer interaktivitet, både i form av interaktiva funktioner som normalt sätt finns i spel men även mer som tillåter dem att leva sig in i projektet.

Utifrån en undersökning av femton andraspråksinlärare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivå (processningskapacitet) i språkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförståelse, förstått som metalingvistisk kompetens. Syftet är att undersöka om inläraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger på samma nivå som förståelsen,eller om förståelsen kan ligga på ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen består av tre delar: bedömning av grammatisk nivå i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förståelse ofta är på samma hierarkiska nivå, men resultatet är inteentydigt. Det finns även indikationer på att förståelse kan föregå produktion och enstaka exempelpå att produktion kan föregå förståelse. Intervjuerna visar också att inlärarna i hög gradgör explicita hänvisningar till regler när de förklarar grammatiska strukturer, men även att detfinns regler som inlärarna själva konstruerar.

Eftersom skolan ska främja jämställdhet, elevers förståelse för omvärlden samt för människors olikheter, kan tillämpning av ett kritiskt förhållningssätt, det vill säga ett critical literacy-perspektiv, bidra till att denna förståelse utvecklas. Syftet med denna komparativa litteraturstudie är därför att ta reda på hur critical literacy tillämpas i klassrumskontext och vilka effekter arbetet ger, med fokus på genus, normer och identitet.   Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivets teorier, där fokus ligger på att lärande och utveckling sker genom social interaktion. Framför allt internationell, men även nationell, forskning har analyserats och sammanställts, för att därefter ha presenterats och diskuterats i jämförelse med varandra.   Resultatet av studien har visat att tillämpning av critical literacy i klassrumskontext sker via samtal och social interaktion. Ett critical literacy-arbete behandlar att ifrågasätta och synliggöra normer och sådant eleverna vanligtvis tar för sanning, samt att undersöka hur olika perspektiv och tolkningar kan se ut. Effekterna av ett sådant arbete har visat ge ökad förståelse för omvärlden samt en ökad förmåga att tolka och reflektera. Eleverna får genom ett critical literacy-perspektiv möjlighet att, via ifrågasättande diskussioner, upptäcka exempelvis genusnormer som råder i deras vardag.   Att tillämpa ett critical literacy-perspektiv i klassrumskontext är därför nödvändigt då det utvecklar elevernas förståelse för omvärlden, inkluderat förståelsen för alla människors lika värde och olika erfarenheter. Denna förståelse bidrar alltså till jämställdhet och att alla människor behandlas likvärdigt.

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>Matematik</p>

No description available.

I skolämnet matematik och centralt innehåll problemlösning har en kvalitativ observation har genomförts i en årskurs fem. Syftet med studien har varit att utöka kunskaper om hur undervisningen kan synliggöra elevernas förståelse för matematiken i problemlösningsuppgifter med hjälp av muntlig kommunikation i mindre grupper. Datainsamlingen har skett genom ljudinspelning av elevsamtalen. Denna studie syftar identifiera en instrumentell eller relationell förståelse hos eleverna som synliggör vid en muntlig kommunikation. Detta har gjort genom att granska de argument som eleverna delger i sina samtal med varandra. Analysen har visat att elevernas förståelse synliggörs när undervisningen erbjuder de förutsättningar som krävs för att muntlig kommunikation ska vara givande. / <p>matematik</p>

Specifika läs- och skrivsvårigheter är en diagnos som varje praktiserande lärare kommer att möta i sitt yrkesutövande den dag hen lämnar universitetet och påbörjar sin yrkesgärning. Att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter innebär att man som lärare behöver göra anpassningar. Denna studie undersöker SO och NO lärares kunskap om samt förutsättningar att tillägna sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter. Studien består av en enkätstudie med 152 respondenter samt uppföljande intervjuer med 8 SO och NO lärare i högstadiet. Resultatet visar på stor spridning i kunskapen om specifika läs- och skrivsvårigheter och endast ett fåtal uppger att de får gedigen och kontinuerlig fortbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Cirka en fjärdedel uppger att de inte fått någon utbildning kring specifika läs- och skrivsvårigheter. Samtidigt så har närmare två tredjedelar av respondenterna läst in sig kring specifika läs- och skrivsvårigheter på egen hand.  Studien visar att drygt hälften fått med sig kunskap om specifika läs- och skrivsvårigheter i sin grundutbildning. I intervjuerna framkommer det att samtliga lärare gör anpassningar men att det ofta handlar om att tillgodose tillgång till avskalat, förenklat material och digitalt stöd i form av inläst material. Samtidigt berättar flera av respondenterna att eftersom de själva inte har koll på de digitala hjälpmedlen så blir många elever lämnade i att lära sig detta själva. Samarbetet med speciallärare och specialpedagog varierar stort. I många fall finns ett gott samarbete men i andra fall har man endast haft kontakt med denna yrkeskategori i samband med överlämningar. Slutsatsen blir således att lärare i högstadiet har en varierande kunskap om vad det innebär att undervisa elever med specifika läs- och skrivsvårigheter och att en stor del av lärarkåren ombesörjer sin egen fortbildning i ämnet.