No description available.

Abstract Till förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut. De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a. miljö och aktiviteter. Verksamheten ska anpassas efter barnen. I vår undersökning har sju pedagoger och två specialpedagoger från två kommuner i södra Norrland deltagit. Litteraturanalys har även genomförts för att ge grundläggande kunskaper om ämnet. I undersökningen framkommer, att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd samt om ADHD och koncentrationssvårigheter, varierar bland pedagogerna. Ingen av dessa säger sig vara varken för eller emot diagnostisering vid ADHD och menar att den kan bära med sig både för och nackdelar, samt att barnen har rätt till stöd oavsett diagnos eller inte. Pedagogerna framhåller att olikheter ses som en tillgång och bidrar till en mångfald, ur vilken barnen lär av varandra. De påpekar även miljön som en viktig faktor i verksamheterna samt att de stora barngrupperna är ett stort problem. De slutsatser, vilka kan dras utifrån vår undersökning är, att det finns tendenser till bristande kunskap bland förskollärarna gällande specialpedagogik samt angående barn i behov av särskilt stöd och däribland barn med ADHD och ADHD liknande symptom. Dessa slutsatser kan givetvis inte vara representativa för hela lärarkollektivet, utan baseras på det undersökningsunderlag vi fick fram från våra studiedeltagare.

<p>Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:</p><p>-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?</p><p>-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.</p><p>Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.</p>

<p> </p><p>Syftet med denna kvalitativa studie, utifrån en fenomenografisk ansats, var att beskriva lärares uppfattningar av vad elevers tilltro till eget tänkande och egen förmåga att lära matematik innebär och hur de gör för att främja detta. Datainsamlingen bestod av intervjuer med lärare från förskoleklass till och med år sex.</p><p>Lärares uppfattningar beskrevs i att eleven visar lust, mod, stolthet och ansvar, särskilt när eleven vågat ta sig igenom en utmaning som den först inte trott sig klara. En förutsättning för tilltro var ett tryggt gruppklimat.</p><p>I främjandet av tilltro tog lärarna utgångspunkt i elevers erfarenheter med positiva förväntningar på eleverna i en lustfylld och kommunikativ undervisning. Uppmuntran och utmaningar på adekvat nivå, som skapar förståelse är kännetecknande för att eleven ska känna att den lyckas.</p><p>Det omgivande samhället har stor betydelse för elevers tilltro. Lärarens engagemang, nyfikenhet och uppmärksamhet på elevers tillägnade kunskaper för att erövra nytt matematiskt kunnande var av vikt för tilltron. Det framkom att eleverna bör uppmärksammas på att matematiska kunskaper och beräkningar ligger bakom de produkter som finns i vår omgivning.</p><p> </p> / <p> </p><p>The purpose of this qualitative study, based on a phenomenographical approach, was to describe teachers' perceptions of what the students' confidence in their own thinking and their own ability to teach mathematics and how they are doing to promote this. Data collection consisted of interviews with teachers from pre until year six.</p><p>Teacher perceptions were described in the student show desire, courage, pride and responsibility, especially when they dared to get through a challenge as the first not thought to cope. A prerequisite for faith was a safe group environment.</p><p>The promotion of confidence took the teachers based on students' experiences with positive expectations for students in a luscious and communicative teaching. Encouragement and challenges at the appropriate level, which creates understanding is characteristic for the student to feel that they succeed.</p><p>The surrounding community is very important for the students' confidence. The teacher's dedication, curiosity and attention devoted to the pupils' knowledge to conquer new mathematical literacy was important for confidence. It appeared that the students should be aware of the mathematical knowledge and calculations behind the products that are in our surroundings.</p>

<p>Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.</p>

Being able to take a decision on an area you've never seen is a difficult task. It is also complicated to introduce an environment in the best way to benefit its purpose. This study focuses on the differences people notice between 2D and 3D models. To make it more concrete, the study has been linked to a case study called Hälsans väg 255. There is a bicycle path that is planned between Uppsala and Knivsta in the coming years. The study is divided into three parts. Interviews, modeling and surveys. With interviewees that is familiar and well informed, a good idea of the area has been created and understanding of what is seen as important in different perspectives. Then there are two models with four focus areas created in the computer program ArcGIS. A 2D model with classic overview perspective and a 3D model made like a video where you fly around the area by air. All data are collected from the ”Lantmäteriet” and the same data files, colors, elevation data and areas of interest have been used in the two models. The models must provide an as true image of the area as possible with as simple appearance possible. A person without knowledge of the area should be able form an opinion about the environment and describe their feelings and impressions. Subsequently, a questionnaire was designed where two random groups were actively doing the survey without knowing its aim or objective, this to get as objective answers as possible. By analyzing data from the survey respondents using SPSS (Statistical Package for the Social Science) a significant results demonstrated that there is a difference in understanding between the models when it comes to understanding environmental attributes in the models. A majority of the survey respondents preferred 2D before they had seen any model. They also had high demands of detail on the models and were asking a lot of further questions when the questionnaire were finished. This says nothing about the models' comparison but it is a clear sign that the modern society is accustomed to incredible amount of detail in today's maps. A result of the survey responses, that were distributed normally, was that it did not differ much between the perceptions of 2D in contrast to 3D. However, the lack of difference is a result in itself. The only significant difference between 2D and 3D was showed with the question of what attribute that was most difficult to understand. The biggest difference of understanding was regarding the attribute “distance” which previous research also has shown. In comparison with previous research our result did not show a stronger understanding of height with the 2D-model than with the 3D-model. These results implicates how important it is to be aware of the strength and disadvantages of 2D-models and 3D-models to choose the right media for the purpose of the model. / Att kunna ta ett beslut om ett område man aldrig har sett är en svår uppgift. Det är även komplicerat att presentera en miljö på bästa sätt för att gynna sitt syfte. Denna studie fokuserar på vad människor upplever för skillnader mellan 2D- och 3D-modeller och om informationen i modellerna förmedlas på olika sätt. För att göra det mer konkret har studien kopplats till en fallstudie som benämns som Hälsans väg 255. Det är ett cykelvägsprojekt mellan Uppsala och Knivsta som eventuellt kommer att genomföras kommande år. Denna studie är uppdelad i tre delar; Intervjuer, modellskapande och enkäter. Genom intervjuer med aktörer kopplade till projektet har en uppfattning om området skapats och förståelse för vad som ses som viktigt i olika perspektiv. Därefter har två modeller med fyra fokusområden skapats i datorprogrammet ArcGis. En 2D-modell med klassisk överblick ovanifrån och en 3D-modell gjord som en video där man tar sig runt i området via en flygtur. All data är hämtad från Lantmäteriet och samma källfiler, färger, höjddata och fokusområden har använts i de två modellerna. Modellerna ska förmedla en så korrekt bild av området som möjligt med ett enkelt utseende. En person utan kännedom om området ska kunna skapa sig en uppfattning om miljön och kunna beskriva sina känslor och intryck därefter. I enlighet med detta har en enkät utformats där två slumpartade grupper aktivt har fått göra enkäten, utan att veta dess syfte eller mål. Genom att analysera data från enkätrespondenterna via SPSS (Statistical Package for the Social Science) har signifikanta resultat visat att det finns en skillnad i förståelse mellan modellerna när det kommer till vilka attribut som är svårast att förstå i respektive modell. Majoriteten av respondenterna föredrog 2D innan de sett någon modell. Generellt kommenterade de som såg 2D modellen mer på detaljnivå. Det tyder på att förväntningarna av detaljrikedom är hög.. Det säger ingenting om modellernas jämförelse men det är ett tydligt tecken på att vi är vana vid otroligt mycket detaljer i dagens kartor. Som resultat av enkäten visade det sig att uppfattningen av miljön inte skilde sig mellan de som sett miljön i 2D respektive 3D. Dock är avsaknaden av skillnad ett resultat i sig. Den enda signifikanta skillnaden i svarsfördelning mellan testgrupperna gällde vilka attribut som var svårast att förstå. Attributet ”Avstånd” var enskilt den parameter som skilde sig mest i förståelse och uppfattades bättre i 2D-modellen. I jämförelse med tidigare forskning visade inte 2D-modellen en starkare förståelse för höjd utan detta attribut var ungefär lika svårt att uppfatta oberoende av dimensionstyp. Dessa resultat tyder på att det är viktigt att vara medveten om en modells syfte för att kunna välja rätt medieformat.

This essay deals with the complexity that I perceive in the collaboration processes between preschool and parents. In the essay I present my interpretation of two self-perceived situations where my experience has been that the cooperation has not worked satisfactorily for either part. As a basis for my conclusions I use different theories and studies within the domain. My own experiences - both from ten years of working in preschool as well as from an eight-year experience of being a parent also comes into use. The purpose of my essay is to investigate how different horizons of understanding can come into collision, and how limitations in our own understanding of the perspectives of others can complicate collaboration between educators and parents. In the first story I discuss a situation where, in my professional role, I go into a conflict with a parent about how we have chosen to implement some changes. Here I am faced with the fact that my professional role requires me to inform the parent about the work team´s motivation for change. In the second story, I am situated in a private role and I am engaged in a dialogue on how the educational work in preschool might look like and why. Finally, I examine my own actions as a professional worker in preschool - from a parental as well as from a professional perspective - and also the opinions and actions of the two parents that occur in my stories.

Myleom är en cancersjukdom som uppkommer i benmärgen. I Sverige insjuknar ungefär 500-600 personer i myelom per år. Syftet med litteraturstudien var att med hjälp av de sex dimensionerna av smärta belysa upplevelsen av att leva med sjukdomen myelom. Studien genomfördes utifrån en teoretisk referensram. För att få en helhetsbild av individernas upplevelser av sjukdomen redovisas resultatet utifrån sex dimensioner av smärta. Resultatet visar att individer med myelom får ett inskränkt socialt liv, förändrade vanor och både fysisk och psykisk ohälsa. Individerna påverkas av smärta, trötthet och upprepade infektioner som orsakas av ett nedsatt immunförsvar. Då kunskap om sjukdomen i samhället är begränsad får individer med myelom minskad förståelse när det gäller sjukdomsbilden. För att sjuksköterskan skall få förståelse för individerna och deras livskvalitet krävs en adekvat smärtbedömning, som bör beröra hur individen påverkas av sin sjukdom i det vardagliga livet. Mer forskning kring sjukdomen, behandlingar och mediciner behövs och det vore önskvärt om målet vore att sjukdomen skall kunna botas. / Multiple myeloma is a cancer illness that arises in the bone marrow. In Sweden 500-600 people per year get diagnosed with multiple myeloma. The purpose of the literature study was to highlight the experiences of individuals with multiple myeloma through the six dimension of pain. The study is based on a theoretical frame of reference. To get at overall picture of the individuals experiences of living with multiple myeloma, the result was described through the six dimensions of pain. The result shows that multiple myeloma patient´s social life becomes reduced, their habit changes and booth their physical and psychological health reduces. Pain, fatigue and infections caused by lower immune system affects the individuals. The knowledge of the illness in society is trivial and this makes the understanding for people with multiple myeloma and their illness slight. A proper pain assessment is necessary for the nurse to complete, to get a full understanding about the individuals and their quality of life. More research about the illness, treatments and medications is needed and the goal should be to cure the disease.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ”äktenskap/skilsmässa”, ”bilda familj/skaffa barn”, ”nära relationer/tillit”,”separationssvårigheter” samt ”förebilder/substitut”. Resultatet visade att samtligaintervjupersoner, på ett eller annat sätt, och i större eller mindre utsträckning, upplevde attskilsmässan mellan föräldrarna har haft en negativ påverkan på dem. Bland annat visade detsig att flera var negativt inställda till att själva ingå äktenskap och rädda för att skaffa barn.Majoriteten av dem uppgav även bristande tillit till det motsatta könet, separationssvårigheterfrån nära anknytningspersoner, behov av förebilder samt ett stort behov av förståelse försituationen kring föräldrarnas skilsmässa. Diskussionen berörde äktenskap och barn, kärlekoch tillit, förebilder och substitut samt ålderns betydelse och vikten av förståelse. / The purpose of this study was to achieve a deeper understanding of if, and in that case how,some adult children of divorce experienced that their parents’ divorce has made an impact inthought, feelings and behavior. The study was based on the following questions: What attitudehave these adult children of divorce had towards marrying and/or forming families and gettingchildren of their own? What attitude have these adult children of divorce had towardsdivorce? To what extent have these adult children of divorce experienced close relationshipsand trust towards others? How have these adult children of divorce experienced beingseparated from their near and dear for short periods of time? What experience do these adultchildren of divorce have from role models and substitutes? Methodologically a semistructuredinterview method was used, and the sample was constituted by two male and threefemale subjects. The interviews lasted for about 45 minutes each and dealt with the followingthemes: “marriage/divorce”, “forming a family/getting children”, “close relationships/trust”,“separation difficulties” and “role models/substitutes”. The result of the study showed that allinterviewees, in one way or the other, and more or less, experienced that their parents’ divorcehas had a negative impact on them. Among other things it was shown that severalinterviewees had a negative attitude towards marrying and were afraid of getting children oftheir own. The majority of them also stated a lack of trust towards the opposite sex, separationdifficulties, a need for role models, and a need for understanding the circumstancesconcerning the divorce. The discussion treated marriage and children, love and trust, rolemodels and substitutes, and finally the matter of age and the importance of understanding.

Huvudsyftet var att ta reda på vad förskolebarn kan och tänker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv på jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda på pedagogernas arbetssätt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med såväl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att därefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kännedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet på jorden. De kan de stora dragen i kretsloppet, men saknar vissa kunskaper vilket hindrar dem att beskriva kretsloppet i detalj. Resultatet visar också att pedagogernas arbetssätt varit gynnsamma för barnens inlärningsprocess. En av flera slutsatser som kan dras är att barn i svenska förskolor förefaller ha en hög kunskapsnivå vilket tyder på att den svenska förskolan håller god kvalitet. Det är också tydligt att pedagogernas val av arbetssätt har stor betydelse för barnens inlärning. / The main purpose of the survey was to find out what preschool children know and think about the hydrological circle and the importance of water for every form of life on Earth. At the same time, the survey aimed to find out which way the preschool teachers chose to work with the children and how they had been planning and thinking about it. The survey was implemented through qualitative interviews with pedagogues as well as children. The interviews were recorded and thereafter transcribed for later analysis. The results of the survey show that the children have good knowledge of the hydrological circle and the importance of water for life on Earth. They know the hydrological circle in general but lack some knowledge which prevents them from describing the circle in detail. The results also show that the way of work the pedagogues have chosen have been good for the learning process of the children. One of several conclusions is that children in Swedish preschools seem to have a high level of knowledge, which suggests that the Swedish preschool is one of high quality. It's also obvious that the way of work the pedagogues choose is of big importance for the learning process of the children.