<p>How can a rehabilitation be organized and who has the responsibility?</p><p>Rehabilitation is a collection of all actions of medical, psychologic, sociological and other kinds of working life positions which will help unhealted and harmed people to bring back their best possible functional capacity and condition for at normal life.</p> / <p>Hur organiseras en rehabilitering och vem har ansvaret?</p><p>Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetslivsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar för ett normal liv.</p>

<p>Uppsatsen syfte är att undersöka hur gymnasiepedagoger bedriver religionskunskap och om olika utövanden och trosföreställningar i en och samma religion framkommer i undervisningen. För att komma fram till ett svar har kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger.</p><p> </p><p>Det finns olika synsätt på och olika definitioner av religion, vilket litteraturen visar i uppsatsen. Litteraturen fastställer också att det finns olika utövanden i en och samma religion. Ninian Smart (1989) menar att för att förstå en religion krävs det även att man studerar hur religionen praktiseras av människorna.</p><p> </p><p>Uppsatsen behandlar även litteratur om hur skolans roll ser ut. Birger Lendahls (1986) anser att förståelse kan erhållas vid möten mellan elever och människor från olika religioner. Möten kan även framkalla kunskap. Kursplanen för religionskunskap på gymnasiet belyser vikten av att eleverna ska utvidga sin förståelse för att det finns olika förhållningssätt inom en religion. Ett av kursplanens syfte är att eleverna ska reflektera och förstå att det finns olika förhållningssätt till religion.</p><p> </p><p>Resultatet pekar på att det finns en strävan hos pedagogerna att bedriva en undervisning där olika aspekter synliggörs i religion. För att infria strävan använder pedagogerna samtal och diskussioner för att ge eleverna fakta och förståelse. Olika företrädare för religiösa samfund inbjudes också samt studiebesök görs. Pedagogerna i undersökningen ser olika på kursplanen, från förkastning av den till att den är utgångspunkten för undervisningen. Pedagogerna menar också att elevers bemötande av ämnet påverkar undervisningen.</p><p> </p><p>Nyckelord: undervisning, pedagog, förståelse, religion, kursplan, aspekter av religion,religionsdefinition, skola.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning <em>om, genom </em>och <em>i</em> samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap <em>om</em> regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. <em>Genom</em> leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning <em>i </em>rörelse<em>.</em></p>

<p>Undersökningen som redovisas i den här uppsatsen har haft som syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan lärares inställning och förståelse av PBS och den betydelse de upplever att PBS har haft för deras arbete.</p><p>Sex lärare har deltagit i undersökningen och för att synliggöra deras förståelse av PBS har föreställningskarta med intervju använts som metod. De olika föreställningskartorna har sedan funnits som underlag för att beskriva lärarnas förståelse av PBS. De mönster likheter och skillnader som fanns mellan föreställningskartorna har sedan lett fram till resultatet.</p><p>Resultatet visade att lärarna hade olika förståelse av PBS och att de hade gjort olika lärdomar. En slutsats är att förståelsen inte har något samband med inställningen till PBS. Det finns en koppling att de som har förstått  PBS som en lärprocess i vardagsarbetet har gjort lärdomar som de anser att de har kunnat omsätta i praktiken.</p> / <p>The survey that is presented in this essay has had as aim to examine about there be some link average teachers' attitude and understanding of PBS and that importance they experience that PBS has had for their work.</p><p>Six teachers have participated in the survey and in order to make visible their understanding of PBS has attitude map with interview been used as method. The the different attitude maps has afterwards been as bases in order to describe the teachers' understanding of PBS. Those standards resemblances and differences that were the average attitude maps have since lett until the result.</p><p>The result showed that the teachers had various understanding of PBS and that they had done various lessons. A conclusion is that the understanding does not have any connection with the attitude to PBS. There is a link that they that has understood PBS as a faith process in the everyday existence work has done lessons that they consider that they have can have a turnover of in practice.</p> / PBS - problembaserad lärdomsbaserad skolutveckling

<p>The purpose of this study is, by groupinterviewing students in upper secondary school, to investigate students comprehension of equality on a principle level and a concrete level. The questions at issue are as follows; how is the comprehension on respective levels described and is there any difference or similarities between the two levels? Further more, this study also aims to end with a discussion regarding the result from the mainpurpose in relation to the educational environment.</p><p> </p><p>In my conclusion there is to be find a certain difference between the comprehensions of equality on the two levels. The conception of equality is in the beginning principled and there is no exception from the worth of every individual but however, when the conception is brought out in reality it gets depended of its context and the comprehension for equality becomes more dynamic. The project will be completed with a discussion regarding the results in relation to the educational environment. </p> / <p>Syftet med den här studien är att genom gruppintervjuer undersöka gymnasieelevers förståelse av jämlikhet på en principiell och på en konkret nivå. Uppsatsens frågeställning blir som följer; Hur ser gymnasieelevers förståelse av jämlikhet ut på principiell och konkret nivå och på vilket sätt förhåller de sig till varandra? Vidare ska också uppsatsen syfta till att i relation till resultatet från huvudsyftet mynna ut i en diskussion om den skolmiljö som är.</p><p><strong> </strong></p><p>I min slutsats finner jag att det finns en viss skillnad mellan förståelsen av jämlikhet på de två nivåerna. Begreppet ses till en början som något principfast och det finns inga undantag från individens egenvärde men när begreppet förs ut i verkligheten och det blir beroende av dess kontext blir förståelsen för jämlikhet mer dynamisk då förståelsen blir beroende av vissa faktorer. Uppsatsen avslutas med att diskutera resultatet i relation till skolans värld.</p>

<p>Vid Uddeholm Tooling AB, som är beläget i Hagfors, pågår flera strategiska processer som stöd i utvecklingsarbetet mot en modern verksamhetsstyrning. Den här uppsatsen har genomförts mot bakgrund av uppgifter i en tidigare studie vid Uddeholm Tooling AB, vilken visade att många samtidigt pågående processer kan försvåra lärandet och förståelsen för dessa i organisationen. Den framhöll även mellanchefernas betydelse vid förändringsarbete.</p><p> </p><p>På plats i Hagfors genomförde vi en kvalitativ undersökning under två dagar. Tio chefer intervjuades två och två, där syftet var att undersöka vilken uppfattning cheferna har om sambandet mellan de strategiska processerna. Vi ville även upptäcka faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse.</p><p> </p><p>De strategiska processerna på Uddeholm Tooling AB är utvecklingsdagar, affärsplan, balanserat styrkort, UPS samt medarbetarundersökning. Det framkom att cheferna anser att alla processer är hjälpmedel att nå företagets övergripande mål. De flesta cheferna lägger stor vikt vid det tekniska arbetet i processerna, exempelvis i balanserat styrkort, men de har också kunskap om att medarbetarnas förståelse och engagemang är viktigt i arbetet att nå målen. Genom utvecklingsarbetet pågår ett lärande inom företaget. Ett långsiktigt arbete innebär därför bättre förutsättning att cheferna på sikt lyckas omsätta sina kunskaper i det dagliga arbetet och skapa en förståelse hos medarbetarna.</p><p> </p><p>Vi har noterat olika faktorer som påverkar chefernas möjlighet att bidra till medarbetarnas förståelse. Mötesplatser är viktiga för att kommunikationen, dialogen och informationen ska fungera. Arbetet skall ske långsiktigt och tid måste finnas så att det inte prioriteras bort. Det behövs ett engagemang hos ledning och chefer, liksom att möjlighet till återkoppling och stöd finns. För att kunna bidra till de anställdas förståelse är det helt avgörande att cheferna själva kommer till insikt om sin egen förståelse.</p><p> </p>

<p>The aim with my work was to gain a deeper understanding of some adult adopted children’s experiences and reflections about which role parent ship plays for the adopted child’s development of identity. Following questions have been in focus: What does a working parent ship imply, seen from the perspective of adopted child? In which way can the development of identity for the adopted child be supported by a functional parent ship? Semi-structured interviews were carried out with the two following themes: Support and confirmation. The sample consisted of five foreign-adopted between the age of 18 and 37 years. The result showed that the major part of the interview had a common picture of what a functional parent ship should be in order for an adopted child to have a favourable development of the identity, namely to have an understanding of how it is to be adopted, as being the most important and the sole base for the parent-ship. The discussion concerned obstacles and possibilities for a functional parent ship regarding the adopted child’s development of identity.</p>

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.

Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar idrottslärarutbildare har om vad som är viktig kunskap för eleverna i grundskolan att utveckla genom de tre vanligaste aktiviteterna i ämnet Idrott och hälsa, enligt NU-03. De tre vanligaste aktiviteterna är bollaktiviteter, lekar och träning/motion. Sju intervjuer genomfördes med idrottslärarutbildare från fem olika lärosäten i det svenska utbildningssystemet. De analytiska verktygen som användes var Arnolds (1979;1985) teorier med bildning om, genom och i samt Carlgrens (2002) beskrivning av de fyra kunskapsformerna. Resultatet visade att de förtrogenhetskunskaper som enligt idrottslärarutbildarna var viktiga att utveckla i de tre aktiviteterna handlade om att kunna värdera olika aktiviteter i förhållande till varandra eller använda kunskapen individen har i en aktivitet i ett nytt sammanhang. Förtrogenhetskunskapen gick inte att utveckla i ämnet enligt en del av respondenterna. Fakta- och förståelsekunskaperna visade sig vara att få kunskap om regler och vad olika lekar och bollsporter går ut på för att kunna delta eller vara åskådare. Att känna till olika träningsformer och vad som är viktigt att tänka på i utförandet samt varför de är bra för hälsan var andra kunskaper som var viktiga att eleverna utvecklar. Bollaktiviteter och lekar visade sig även fungera som ett förmedlande redskap av viktiga kunskaper om kroppen, en förståelse för deltagandets positiva effekter för hälsan samt ett utökat socialt nätverk. Genom leken utvecklas kunskap om och förståelse för varför det är viktigt med sociala regler gentemot sin omgivning. Det var också viktigt att utveckla rörelsekompetensen, framförallt motoriska grundfärdigheter samt färdigheten att kunna utföra den rörelse som förknippas med respektive aktivitet, en bildning i rörelse.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar: -      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten? -      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag. Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet. Eleverna uttrycker också att lärarledda lektioner och genomgångar hjälper eleverna mest i deras förståelse i den dagliga undervisningen. Resultatet visar också att läraren attityd har betydelse för elevernas förmåga att inhämta kunskap.