Syftet med studien var att studera hur barn med ADHD ser på sin omgivning och då blev valet att utgå från följande frågeställningar. Hur upplever ett barn med ADHD sin vardag i skolan? Hur stämmer barnets beskrivningar överens med våra observationer? I litteraturgenomgången var fokus på tidigare forskning kring omgivande miljö, balans i skolmiljö och påverkan av likartat bemötande av dessa barn. Valet föll på att observera och intervjua sex barn i tio- till femtonårsåldern. Barnen har även tagit bilder på det de tyckte om och det de inte tyckte om i skolan. Sedan jämfördes och analyserades empirin från intervjuerna, observationerna och bilderna. Det är svårt att dra generella slutsatser men det går att konstatera vissa saker. Hur barn med ADHD upplever sin omgivning är beroende på vissa faktorer som engagerade och förstående lärare, rofylld arbetsmiljö, lugna kamrater med hög toleransnivå.

Denna studies syfte var dels att undersöka om experiment som hemuppgift underlättar förtvåspråkiga elever att förstå naturvetenskap dels att undersöka om dessa upplever att no-hemuppgiftens utformning påverkar deras möjligheter att bättre klara av hemuppgiften. Elever i årskurs 5 intervjuades vid två tillfällen, före och efter att de fått experimentera dels i hemmet med någon vuxen dels i skolan med andra elever i smågrupper. Undersökningen visar att en majoritet av eleverna föredrar att få experiment som hemuppgift framför en faktatext som behandlar experimenten som de gjort i skolan. Så gott som samtliga av de intervjuade eleverna uttryckte glädje över att få göra experimenten hemma. Eleverna visade vid det andra intervjutillfället ökad förståelse för de naturvetenskapliga begrepp, som behandlades iundersökningen. Det gick dock inte att avgöra vilken typ av no-hemuppgift som gynnadeförståelsen mest.

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever. Vidare har vi observerat två lektioner som behandlar längd på en friskola där eleverna är vana vid laborativt arbete. Resultatet visar att eleverna i vår undersökning hade brister i förståelse kring längd och längdenheterna. De hade även svårigheter med att samarbeta och var inte vana vid praktiska aktiviteter. Vi fann att begreppsspiralen är ett hjälpmedel, där man kan ta reda på var eleven ligger kunskapsmässigt.

I denna uppsats undersöker vi elevers förståelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolår 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förståelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan beräkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area är. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag.

Under vår praktik på ett flertal skolor har vi upplevt att matematikundervisningen inte har verkligheten som utgångspunkt. Vi har emellertid uppfattat det som att många av lärarna anser att deras undervisning är verklighetsbaserad. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har vi undersökt om lärare och elever upplever undervisningen som verklighetsbaserad och om eleverna ser kopplingen mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken. Vi fann att lärare och elever inte har samma uppfattning, elever (år 6) har svårt att se något samband mellan skolans matematikundervisning och den matematik de använder i sin vardag. Eleverna inser inte att deras matematikkunskaper kommer till användning utanför skolan, detta trots att lärarna anser sig bedriva en verklighetsbaserad undervisning.

Studien undersöker relationen mellan kommunikation och organisationsförändring. Studien tar plats på en klinik vid ett svenskt sjukhus. Två frågor ställs, vilka är: Hur har kommunikation använts i förändringsprocessen? Och, vad har kommunikationen inneburit för de berörda och deras syn på förändringarna? Resultatet visar att kommunikation oftast ses som feedback för att förbättra förändringarna och för att skapa delaktighet. Huruvida kommunikation faktiskt ses som feedback och delaktigheten är äkta, ifrågasätts också. Författaren gör en koppling mellan upplevelsen av kommunikation och synen på förändring. / This study aims to examine how communication interacts with organizational change. The history shows a viewpoint where personnel should not be involved in the organizational change, but nowadays the viewpoint has come to include the personnel as a resource in change. The study takes place on a clinic in a Swedish hospital. The two questions raised are: How has communication been used in the change process? And, what does communication mean for those involved and their views on the changes? The result shows that the communication mostly is seen as feedback to make better changes and to create participation. But the use of feedback and weather participation is real, are also being questioned. The author makes a connection between the experience of communication and view on changes.

Matematikångest är ett område som väckt intresse för oss då vi båda observerat denna ångest hos elever under vår verksamhetsförlagda utbildning. I denna kunskapsöversikt var syftet att ta reda på vad forskning säger om relationen mellan matematikångest och prestation samt vilka faktorer som kan bidra till att matematikångest uppstår. Det mynnade ut i två frågeställningar: Vad säger forskning om relationen mellan matematikångest och prestation i F-3? Vilka faktorer kan påverka elevers matematikångest i tidig ålder? För att besvara våra frågeställningar används metoden informationssökning där relevanta artiklar granskats, 11 artiklar valdes ut. Resultatet visar att det finns en koppling mellan matematikångest, prestation, arbetsminne och självkänsla men även att faktorer som bland annat lärares och vårdnadshavares inställning kan ha påverkan på matematikångest. Vår slutsats är att matematikångest påverkar elevers förmåga att prestera negativt och att elever med matematikångest har sämre självkänsla gällande matematik. Självkänslan hos elever är en bidragande faktor till uppkomsten av matematikångest men även faktorer som vårdnadshavare och lärares inställning till matematik, lärares metoder, lärares krav och eleven själv.

Studien har för avsikt att att bidra med kunskap om hur skolans aktörer förstår inkludering utifrån sitt uppdrag/sin roll. Lindqvist och Nilholm (2014) samt Swärd och Reichenberg (2020) menar att inkludering och hur lärare väljer att arbeta med inkludering är mångdimensionellt. Det är därför intressant att med teoretiskt stöd belysa hur skolans aktörer förstår inkludering och hur de arbetar med inkludering i lärmiljön. val teoretiskt stöd är systemteori för att inkludering är mångdimensionellt och berör hela skolan som organisation.

Denna studie undersöker hur begreppen framställs i läroböcker i ämnet geografi och om begreppen är greppbar för eleverna. Studien riktade in sig på årskurs 4-6. Genom att använda komparativ metod då läroböckerna analyseras får man en tydlig bild över skillnader och likheter i böckerna. Läroböckerna är uppdaterade efter den nya läroplanen Lgr 22. Sakbegrepp och tankeredskap är begrepp som används i studien för att jämföra läroböckerna. En klass elever kommer att vara delaktig i studien för att lyfta fram deras åsikter kring begreppen i tre läroböcker. Då det är viktigt att få höra elevernas talan då det är de som ska utveckla sina kunskaper. Eleverna får diskutera och jämföra böckerna med varandra. Begreppens fokus i böckerna skildes från varandra och elevernas åsikt. Vissa begrepp fick större fokus än andra i de olika böckerna. Även på vilket sätt eleverna föredrar att begreppen framställs var olika. Studien visar även att ett större fokus läggs på sakbegrepp än tankeredskapen. / This study examines how the concepts are presented in textbooks on the subject of geography and whether the concepts are graspable by the pupils. The study focused on grades 4-6. By using the comparative method when the textbooks are analysed, you get a clear picture of the differences and similarities in the books. The textbooks are updated according to the new curriculum Lgr 22. Structure-bering and thinking tools are concepts used in the study to compare the textbooks. A class of pupils will be involved in the study to highlight their views on the concepts in three textbooks. As it is important to hear the pupils' voices as they are the ones who will develop their knowledge. The pupils can discuss and compare the books with each other. The focus of the concepts in the books differed from each other and the pupils' opinion. Certain concepts received greater focus than others in the various books. The way in which the pupils prefer the concepts to be presented was also different. The study also shows that a greater focus is placed on structure-bering than on tinkingtools. / <p>2023-06-11</p>

Syftet med denna kunskapsöversikt är att få en djupare förståelse av dyslexi och undersöka hur det påverkar elever i matematik, främst inom problemlösningsuppgifter. Den centrala frågeställningen som arbetet grundar sig på är “Hur dyslexi påverkar förmågan att förstå problemlösningsuppgifter i matematik?”. Denna kunskapsöversikt bygger på en systematisk informationssökning av vetenskapliga texter och litteratur i databaserna ERIC (Education Resources Information Center) och ERC (Education Research Complete). Resultatet från våra valda vetenskapliga artiklar visar att dyslexi påverkar förståelsen av problemlösningsuppgifter i matematik och att elever uppvisar svårigheter med dessa uppgifter. Faktorer som grammatikens struktur, innehållets betydelse i uppgifterna samt läsförmågans och läsförståelsens påverkan är teman som har framkommit från undersökningen. Resultaten från undersökningen diskuteras i relation till vår yrkesprofession, samt ger vi förslag på framtida forskning som kan ge ytterligare förståelse och kunskap om dyslexins roll i matematik. En slutsats som vi har kommit fram till är att lärare bör vara medvetna om vilka svårigheter som elever med dyslexi har och hur dessa kan påverka deras prestationer i matematik.