Syftet med denna studie är att undersöka hur människohandel för sexuella ändamål av kvinnor förstås av yrkesverksamma som professionellt arbetar med utsatta kvinnor och frågor som berör människohandel. Studien genomfördes med sex stycken semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som på något sätt arbetar med människohandel eller utsatta kvinnor. Respondenterna är verksamma i olika delar av landet och från olika verksamheter. Empirin tolkas utifrån den postkoloniala feministiska teorin. Resultatet i denna studie visar att yrkesverksamma i Sverige är överens om vad begreppet människohandel betyder men att förståelsen av fenomenet är ojämn. Resultatet visar också att det inte finns en fördjupad förståelse kring de bakomliggande orsakerna för människohandel för sexuella ändamål. Dock nämner respondenterna att de tror efterfrågan är en stor del av orsakerna bakom fenomenet. Sammanfattningsvis går det att dra slutsatsen utifrån resultatet att det behövs mer forskning kring efterfrågan och hur det samspelar med globaliseringen, men även att se över de strukturer som lever kvar i dagens samhällen efter koloniseringen. / <p>2019-06-04</p>

Utgångspunkten för denna studie var att studera medarbetares upplevelser vid organisationsförändring då tidigare forskning visar att en stor del av alla förändringsinitiativ misslyckats. Därav är syftet med denna studie att identifiera faktorer som påverkar medarbetarnas upplevelse vid förändring samt hur dessa påverkar utfallet. Studien har genomförts på en avdelning i en stor koncern placerad i Sverige som vid tiden för studien nyligen infört IT-systemet Workplace. För att besvara studiens syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod där insamling av material skedde genom åtta semistrukturerade intervjuer. Två medarbetare ur projektgruppen intervjuades i syfte att få information kring hur införandet av systemet gått till samt att sex medarbetare på avdelningen intervjuades i syfte att få information kopplat till deras upplevelse av införandet av Workplace. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av den teoretiska referensramen och utifrån detta har vi identifierat betydelsefulla faktorer som påverkar medarbetares upplevelse vid förändringar och dess utfall, dessa faktorer blir således viktiga att ta hänsyn till för möjligheten till en lyckad förändring. De identifierade faktorerna innefattar medarbetares förståelse av förändringen samt möjligheten till delaktighet och information. En annan viktig faktor är ett gott förändringsledarskap som kommunicerar, stödjer och bistår medarbetarna med tillräckliga resurser under förändringen. Då studien visar att förståelse för förändringen är den viktigaste faktorn har en modell skapats i syfte att beskriva hur organisationer genom kommunikation kan skapa förståelse hos medarbetarna till varför förändringen sker och hur den gynnar organisationen samt medarbetaren för att på så vis skapa en mer framgångsrik förändring. / The starting point for this study was to study employee experiences during organizational change, as previous research shows that a large part of all change initiatives failed. Hence, the purpose of this study is to identify factors that affect the employees' experience during chang and how these affect the outcome. The study was conducted at a department in a organization located in Sweden, which at the time of the study recently implemented the IT system Workplace. In order to answer the study's purpose and questions, a qualitative method was used in which the collection of material took place through eight semi-structured interviews. Two employees from the project group were interviewed with the aim of getting information about the implementation process of the system and six employees in the department were interviewed in order to get information linked to their experience of the implementation of Workplace. The results of the interviews were analyzed using the theoretical frame of reference and on this basis we have identified important factors that affect employees' experience in the event of changes and their outcome, and these factors will thus be important to take into account for the possibility of a successful change. The identified factors include employees' understanding of the change and the possibility of participation and information. Another important factor is good change leadership that communicates, supports and assists employees with sufficient resources during the change. In conclusion, the study shows that understanding of the change is the most important factor, hence a model has been created in order to describe how organizations through communication can create an understanding among the employees for why change takes place and how it benefits the organization and the employee in order to create a more successful change.

Syftet med studien var att synliggöra hur lärande kan uppstå i arbete med problemlösningsuppgifter i årskurs tre samt om och i så fall hur användning av laborativt material kan bidra till detta lärande.   Studien bygger på observationer som bearbetades med hjälp av den sociokulturella teorin. Begreppen mediering, artefakter och elevers lärande är centrala i studien. Utöver detta behandlas även problemlösning och laborativt material i diskussionen.    Resultatet visade att användandet av laborativt material i samband med problemlösning kunde bidra till elevernas lärande. Vilket laborativt material som används för specifika uppgifter hade dock en påverkan på om och hur materialet användes. Dessutom visade resultatet att den kommunikation som skedde under tiden för lösningen också bidrog till elevernas lärande. Resultatet visade också att lärande kan synas på många olika sätt och att elever medierar och lär på olika sätt.

Studien Lässvårigheter på mellanstadiet ur ett lärarperspektiv ”På mellanstadiet finns det allt från de som faktiskt knappt kan läsa till de som läser som vuxna – och allt däremellan” är en uppsats som ska bringa klarhet i elevers lässvårigheter på mellanstadiet. Syftet med denna studie är att ta reda på vad lässvårigheter hos elever på mellanstadiet kan innebära enligt fem lärare. Som en del av detta har jag också tagit reda på vilka lässvårigheter som enligt de fem lärarna är de vanligaste på mellanstadiet. Syftet bestod också i att ta reda på vad som enligt de fem lärarna kan ha orsakat lässvårigheterna. I denna undersökning har jag valt att använda mig av semistrukturerad intervju för att ta reda på lärarnas kunskaper i ämnet. Arbetet har sin utgångspunkt i det hermeneutiska perspektivet som syftar till att ta reda på lärarnas egna erfarenheter. Mina slutsatser i denna undersökning är att det enligt de fem lärarna inte finns någon exakt förklaring på vad en lässvårighet kan innebära och inte heller någon gräns mellan lässvårigheter och dyslexi. I intervjuerna framkom det att den enligt de fem lärarna mest vanligt förekommande lässvårigheten på mellanstadiet är kopplad till förståelse av texten. Detta kan enligt de fem lärarna grunda sig i exempelvis bristande hemförhållanden och/eller motivation till läsning.

Föreliggande studie har en kvalitativ ansats där syftet är att genom intervjuer lyfta fram och tolka hur förskollärare själva uppfattar sitt arbete med matematik och därigenom få en djupare förståelse för matematik i förskolan samt bidra med kunskap om hur användandet av den sker i förskolan. Studiens syfte har framkommit då forskning återkommande belyser att barns tidiga matematiska kunskaper försämras allt mer och att Sverige är ett av de nordiska länderna med lägst genomsnitt i matematikkunskaper. Studien utgår från ett hermeneutiskt perspektiv där de centrala begreppen tolkning, hermeneutisk spiral, förståelse samt förförståelse använts som analysverktyg. Intervjuerna baserades på öppna frågor som genomfördes med sex förskollärare från olika avdelningar och verksamheter. I studiens resultat synliggörs det utifrån respondenternas uttalande att matematik är ett viktigt ämne att arbeta med redan i förskolan och att det kan förekomma olika strategier för att implementera det i verksamheten. Men å andra sidan belyser studien att det enligt förskollärarnas uttalande kan förekomma hinder som de anser vara problematiska för att aktivt kunna arbeta med matematik som ett ämne i förskolan.

This study is about pupils’ perception and interest in the chemistry topic and their understanding of the content of the lessons. This is made by studying pupils’ understanding and motivation based on two lessons in chemistry, a theoretical lesson and a practical lesson. The pupils’ get more curious about the subject of chemistry and environment when working with NTA-box. Eight pupils divided into two groups with four in each, have been interviewed in this study. The pupils in the first group have read a factual text in the science book about red cabbage juice and answered some questions about it. The second group have examined the chemical properties of some substances with the help of red-cabbage juice. The results from the pupil’s answers has shown that motivation of second group was higher, because most pupils thought that laboratory work is fun and they have learned a lot from the studies. However, the pupils who have read the book have been able to understand the text and explain their answers in a clear way.

<p>Sammanfattning</p><p>Detta arbete behandlar olika undervisningsmodeller inom samhällsorienterande ämnen. Syftet med en sådan undersökning har varit att se vad som skiljer olika undervisningspraktiker från varandra och vad elever lär i respektive praktik. Undervisningen benämns som antingen fri eller traditionell. Studien tillämpas utifrån ett fenomenografiskt perspektiv och sker i form av observationer och intervjuer av lärare och elever. I och med att undersökningen fokuserar på olika sätt att undervisa, har undersökningen även inspirerats av metoden learning study. Texten väver på ett framträdande sätt samman teoretiskt och praktiskt perspektiv.</p><p>Den slutsats vi kan dra av undersökningen är att elever oavsett undervisningsmetod kan utveckla samma begåvningar. Det som däremot är avgörande för vad eleven lär, är beroende av hur undervisningsinnehållet presenteras.</p>

<p>Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. </p><p>Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. </p><p>Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.</p>

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och deras lärare uppfattar kemi-laborationer. Genom litteraturstudier har jag sökt vad som ligger till grund för det laborativa arbetssättet. Jag har därefter använt mig av en kvalitativ metod och intervjuat sju elever samt deras klasslärare, i år fyra och fem, om hur de upplevt ett antal kemilaborationer och vad de lärt sig genom att utföra dessa. De flesta elever tyckte att det var roligt att laborera. De kom ihåg vad de hade gjort, men visste oftast inte varför resultatet blev som det blev. Deras egen uppfattning av vad de själva lärt sig var ofta inte kopplat till laborationerna, utan till lärarens teorigenomgångar. Läraren var positiv till arbetssättet och såg framförallt en fördel med att det förde med sig andra sidoeffekter än att just förstå kemin, t.ex. samarbetsträning och övning i själva utförandet.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för om, och i så fall hur, någravuxna skilsmässobarn upplevde att föräldrarnas skilsmässa har påverkat dem tanke-, känsloochbeteendemässigt. Studien baserades på följande frågeställningar: Vilken inställning hardessa vuxna skilsmässobarn haft till att själva ingå äktenskap och/eller bilda familj och skaffabarn? Vilken inställning har dessa vuxna skilsmässobarn haft till företeelsen skilsmässa? Ivilken utsträckning har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt nära relationer och tillit till andramänniskor? Hur har dessa vuxna skilsmässobarn upplevt kortare perioder separerade från näraanknytningspersoner? Vilken erfarenhet har dessa vuxna skilsmässobarn av förebilder ochsubstitut? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod avtvå män och tre kvinnor. Intervjuerna pågick i cirka 45 minuter och behandlade följandeteman: ”äktenskap/skilsmässa”, ”bilda familj/skaffa barn”, ”nära relationer/tillit”,”separationssvårigheter” samt ”förebilder/substitut”. Resultatet visade att samtligaintervjupersoner, på ett eller annat sätt, och i större eller mindre utsträckning, upplevde attskilsmässan mellan föräldrarna har haft en negativ påverkan på dem. Bland annat visade detsig att flera var negativt inställda till att själva ingå äktenskap och rädda för att skaffa barn.Majoriteten av dem uppgav även bristande tillit till det motsatta könet, separationssvårigheterfrån nära anknytningspersoner, behov av förebilder samt ett stort behov av förståelse försituationen kring föräldrarnas skilsmässa. Diskussionen berörde äktenskap och barn, kärlekoch tillit, förebilder och substitut samt ålderns betydelse och vikten av förståelse.</p> / <p>The purpose of this study was to achieve a deeper understanding of if, and in that case how,some adult children of divorce experienced that their parents’ divorce has made an impact inthought, feelings and behavior. The study was based on the following questions: What attitudehave these adult children of divorce had towards marrying and/or forming families and gettingchildren of their own? What attitude have these adult children of divorce had towardsdivorce? To what extent have these adult children of divorce experienced close relationshipsand trust towards others? How have these adult children of divorce experienced beingseparated from their near and dear for short periods of time? What experience do these adultchildren of divorce have from role models and substitutes? Methodologically a semistructuredinterview method was used, and the sample was constituted by two male and threefemale subjects. The interviews lasted for about 45 minutes each and dealt with the followingthemes: “marriage/divorce”, “forming a family/getting children”, “close relationships/trust”,“separation difficulties” and “role models/substitutes”. The result of the study showed that allinterviewees, in one way or the other, and more or less, experienced that their parents’ divorcehas had a negative impact on them. Among other things it was shown that severalinterviewees had a negative attitude towards marrying and were afraid of getting children oftheir own. The majority of them also stated a lack of trust towards the opposite sex, separationdifficulties, a need for role models, and a need for understanding the circumstancesconcerning the divorce. The discussion treated marriage and children, love and trust, rolemodels and substitutes, and finally the matter of age and the importance of understanding.</p>