Tidigare studier har påvisat att språkliga förmågor har ett nära samband med Theory of Mind (ToM). På senare tid har studier med hjälp av ögonrörelseteknik kunnat undersöka ToMförmåga implicit och fynden tyder på att barn redan i tvåårsåldern verkar ha en välutvecklad implicit ToM-förmåga. Resultaten från en av dessa studier har funnit att språkutvecklingen kan spela en avgörande roll i tillägnandet av ToM och tyder på att det kan finnas ett orsakssamband mellan språk och ToM. En viktig aspekt för att närmare förstå ToMutvecklingen är att undersöka vilken betydelse den språkliga förmågan har i tillägnandet av ToM. Det är fortfarande oklart om specifika delar av språket har mer betydelse för ToMutvecklingen än andra och hur sambandet mellan språkliga förmågor och ToM ser ut. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ToM-förmåga och False Beliefförståelse förhåller sig till språkliga förmågor hos typiskt utvecklade barn i treårsåldern samt om dessa förmågor påverkas av barnens demografiska faktorer. Studien inkluderade sammanlagt 21 treåringar. Den språkliga förmågan undersöktes med mått på impressiv och expressiv grammatik samt med mått på expressivt ordförråd, som en del av den semantiska förmågan. För att undersöka ToM-förmågan som helhet användes mått på olika delförmågor av ToM. Vidare undersöktes False Belief-förståelse explicit, med klassiska FB-uppgifter, och implicit, med hjälp av ögonrörelseteknik.Studiens resultat påvisar att språkliga förmågor och ToM-förmåga har ett mycket nära samband, och att den semantiska förmågan är den del av språkförmågan som har den enskilt starkaste påverkan på ToM-förmågan. Resultaten visar även att den impressiva grammatiska förmågan är mer betydande specifikt för FB-förståelse än för ToM-förmågan som helhet. Ingen påverkan på språklig förmåga, ToM-förmåga och FB-förståelse hittades vad gäller barnens demografiska faktorer. Resultaten av det implicita FB-testet visar att majoriteten av de deltagande barnen inte har förstått vad testet går ut på och därför kan inga slutsatser dras vad gäller barnens implicita FB-förståelse. Detta resultat motsäger den tidigare forskningen med yngre barn. Många frågetecken kvarstår kring implicita test, vilket visar på vikten av mer forskning inom området. I den aktuella studien diskuteras även komplexiteten i förhållandet mellan språkliga förmågor och ToM. / Previous studies have shown that linguistic abilities are closely linked with Theory of Mind (ToM). Recently, studies using eyetracking technology have been able to investigate ToM understanding with implicit measures. The findings suggest that children as young as two years old appear to have a well-developed implicit ToM understanding. Results from one of these studies have found that language development could play a crucial role in the acquisition of ToM, suggesting that there may be a causal link between language and ToM. An important aspect to further understand ToM development is to investigate the impact of language in the acquisition of ToM understanding. It remains unclear whether specific aspects of language are more relevant to ToM development than others and how language abilities and ToM are interconnected. The aim of the present study was to investigate how ToM ability and False Belief understanding relates to linguistic abilities of typically developing three-year-olds and if childrens´ demographic factors affect these abilities. The study included a total of 21 children.  Language competence was assessed with measures of reception and production of syntax and a measure of vocabulary production, as part of the semantic ability. In order to investigate ToM ability, measures of different types of mental-state understandings were included. False Belief understanding was assessed with explicit measures, using standard FB tasks, and with implicit measures, using eyetracking technology. The results obtained in the present study confirm that linguistic abilities and ToM ability are strongly related, and that semantic ability is the part of language that has the strongest influence on ToM understanding. The results also indicate that receptive syntax is more important to specifically FB understanding, than to ToM ability in general. The childrens´ demographic factors were not found to affect their language ability, ToM ability or FB understanding. Regarding children's implicit FB understanding the results of the implicit measures reveal that the majority of the participating children did not understand the purpose of the test and therefore no conclusions of their implicit understanding could be drawn. This finding contradicts previous research including younger children. Questions remain concerning implicit measures, indicating the importance of further research in this field. The present study also discusses the complexity of the relationship between linguistic abilities and ToM.

För att anhöriga och personer med afasi ska kunna etablera en fungerande vardag harkunskap om och förståelse för afasi visat sig viktig. I tidigare studier har anhöriga tillpersoner med afasi visat sig sakna relevant kunskap om och förståelse för afasi som debehöver för att etablera en fungerande vardag. Logopediska insatser som är riktadedirekt till anhöriga är relativt ovanliga i Sverige. Syftet med denna studie är att utifråndata från litteratur och intervjuer utforma frågor, så kallade item, som på ett tillförlitligtsätt kan mäta kunskap om och förståelse för afasi hos anhöriga till personer med afasi.Tre fokusgrupper bestående av anhöriga till personer med afasi, personer med afasi ochlogopeder användes för insamlande av intervjudata. Intervjudatan analyserades genomkvalitativ innehållsanalys. Från analysen framställdes sju kategorier med tillhörandeunderkategorier. Kategorierna låg till grund för utformningen av item. Sammanlagt har140 stycken item utformats. Dessa item var av två typer; item bestående av en 6-gradigLikert-skala och item av typen Multiple Choice. Vidare indelades item beroende påvilka svar som kan erhållas . Item med önskvärda svar( typ A) och situations- ochindividberoende item (typ B) som syftar till att ligga till grund för samtal mellananhörig till person med afasi och logoped.. De kategorier och item som studienresulterat i uppvisar samstämmighet med tidigare studier som fokuserat på anhöriga tillpersoner med afasi. Samstämmigheten tyder på att de item som inkluderas i ett framtidaformulär har möjlighet att kunna mäta av kunskap och förståelse hos anhöriga tillpersoner med afasi. För att framtagna item ska kunna resultera i det tilltänkta formuläretkrävs ytterligare validering, reliabilitetstestning och urval. / Previous studies have shown that significant others to persons with aphasia are in needof increased knowledge and understanding of aphasia. The knowledge andunderstanding for aphasia has shown to be crucial to significant others in terms ofpsychosocial well-being and to be able to establish a satisfying everyday life. PresentSpeech-language pathologist services in Sweden tend to have limited involvement ofsignificant others to persons with aphasia. This study aims to design a number ofquestions, items, which will be able to measure the knowledge and understanding ofaphasia for significant others of persons with aphasia. The items result from literaturestudies and semi-structured interviews with significant others to persons with aphasia,persons with aphasia and speech-language pathologists. Transcripts from interviews areanalyzed through content analysis. The study results in 140 items presented in sevencategories, each with a number of sub-categories. Two types of items are designed:items in the form of a 6-point Likert Scale and items in the form of Multiple Choice.The items are also divided depending on whether the answer is knowledgde-based (typeA) or to be used as material for discussion (type B). The categories and items from thisstudy are consistent with previous research. To transform the items into a completequestionnaire, further validation, testing of reliability and selection is needed.

Föreliggande arbete är en litteraturstudie som innehåller (enligt min åsikt) relevant material, vilket jag sedan har tolkat utifrån min centrala frågeställning: Hur ser det meningsfulla lärandet ut i teori och praktik? Syftet med arbetet var att skaffa mig kunskap om det meningsfulla lärandet, kunskap som ger mig förutsättningar att överföra denna i form av ett meningsfullt lärande till så många elever som möjligt i min framtida lärargärning. Resultatet visar att det meningsfulla lärandet kan ses som en interaktiv process vilken bygger på förståelse av helheter. Det problembaserade lärandet är, enligt min mening, den praktiska motsvarigheten av meningsskapandet då problemformulerandet - vilket sker i form av kontinuerligt omformulerade frågeställningar i ett ständigt utvecklande av ny kunskap - stimulerar en mängd meningsalstrande dimensioner i lärandet: Eleven i centrum, elevperspektivet, eleven som subjektet i lärandet, förförståelsens betydelse, synen på lärandet som ett medel, betydelsen av olika typer av interaktioner i lärandet, dialogens positiva roll, det metakognitiva tänkandets betydelse, den pragmatiska kunskapssynen, lärarens handledande roll. Mängden meningsskapande effekter i PBL visar att metoden i allra högsta grad är användbar i sammanhanget. Att introducera det meningsfulla lärandet via den problembaserade metoden på grundskolenivån måste ske med varlig och pedagogisk fingertoppskänsla, där läraren successivt trappar ner den traditionella lärarstyrningen till förmån för den handledande funktionen som då tilltar i motsvarande grad. Det meningsskapande lärandets inriktning på en aktivering av elevens hela utvecklingspotential kan initialt utgöra ett markant hinder i lärandet, men när denna motsträviga attityd hos den genomsnittliga eleven väl har övervunnits och denna istället har övergått i en känsla av lärandefrihet, då blir elevaktiveringen istället lärandeformens stora tillgång och resurs.

Det här examensarbetet syftar till att belysa tre före detta floristelevers tankar och upplevelser av sin treåriga gymnasieutbildning på Hantverksprogrammet, med inriktning florist. Alla tre tog studenten från samma klass 2011 och är i dag verksamma florister. Respondenterna har fått svara på frågor utifrån fyra begrepp; kreativitet, motivation, bildning och förståelse. De anser att de har fått stort utrymme under sina praktikperioder och i skolan, till att vara kreativa, med undantag från en av respondenternas upplevelser under det sista året. Men förutsättningarna för att vara kreativ under utbildningen, har sett lite olika ut. Både den fysiska och psykiska miljön, samt relationen till lärarna och de andra klasskamraterna, upplever respondenterna har påverkat deras motivation i hög utsträckning. Alla tre pratar varmt om sina praktikperioder och lyfter dem som en viktig nyckel för att verkligen förstå yrkets förutsättningar. Alla tre respondenter har strävat efter höga betyg och tyckte under hela utbildningen att de var viktiga och fungerade som en drivkraft, men att de inte har haft nytta av betygen i efterhand. Ingen av respondenterna upplever sig själva som tillräckligt bildade, varken enligt deras egna definitioner eller enligt vad de upplever att samhället och branschen “förväntar” sig av dem. Förändrings- och förbättringspunkter som har diskuterats var bättre fotomöjligheter, mer växtlära, fler floristkurser under sista året, att ha en bra budget och alltid färskt material, att gesällen bör ingå i gymnasieutbildning som ett slutprov samt möjligheten att jobba mer under tidspress och bestämda förutsättningar som priser och verklighetstrogna kundmöten. / This essay aims to highlight three former florist students' thoughts and experiences of its threeyear secondary school in the Handicraft, focusing florist. All three graduated from the same class in 2011 and is currently active florists. Respondents have been requested to answer questions based on four concepts: creativity, motivation, education and nderstanding. They believe they  have been widely reported during their internships in schools, to be creative, with the exception of one of respondents' experiences during the last year. But the conditions for being creative in school, have seen a little different. Both the physical and psychological environment, and relationships with teachers and other classmates, experience respondents have influenced their motivation to a great extent. All three talk warmly about their internships and raises them as an important key to really understand the profession's requirements. All three respondents have sought high ratings and thought during the whole program that they were important and served as a driving force, but they have not had the benefit of the grades after the fact. None of the respondents consider themselves to be sufficiently formed, either under their own definitions or according to what they feel society and industry, "expect" from them. Change and improvement points that were discussed were better photo opportunities, more plant science, more florist courses during the last year, always have a good budget and fresh material, the journeyman should be included in secondary education as a final exam and the opportunity to work more under time pressure and specific conditions rates and life-like client meetings.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen.   Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre.   Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga.   Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar: -         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå. -         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå. -         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap. -         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen. Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt.

No description available.

Varierad matematikundervisning förespråkas i nationella styrdokument vilka skolor och pedagoger väntas följa. De mål och riktlinjer som finns uppsatta ska nås med hjälp av varierade arbetsmetoder och arbetsformer. Skolors och pedagogers tillvägagångssätt för att nå dit är dock tolkningsbara och därför intressanta att undersöka vilket också är studiens syfte. För att ta del av pedagogers uppfattning kring varierad matematikundervisning med dess tillhörande arbetsmetoder och arbetsformer har jag undersökt tillämpning, omfattning, påverkansfaktorer samt sökt likheter och skillnader mellan skolorna. Detta möjliggjordes genom att jag genomförde halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med sex pedagoger som undervisar i någon av årskurserna 4-6 på en kommunal samt en privat skola. Resultatet visar att pedagogerna har en någorlunda samstämmig syn kring varierad matematikundervisning samt de arbetsmetoder och arbetsformer som följer. Tydligt blir att arbete i lärobok och praktisk matematik såsom laborationer, vardagsanknuten matematik samt diskussioner ställs mot varandra likaså enskilt arbete och grupparbete. Färdighetsträning, förståelse och att undervisningen ska tilltala samtliga elever är viktiga aspekter inom matematikundervisningen. De flesta pedagoger i studien bedriver merparten av sin matematikundervisning genom arbete i läroboken men anser att det är mer vanligt att arbete sker i olika gruppkonstellationer än enskilt. Enligt pedagogerna är det kompetens, elevgruppen, tid och skolmiljön som påverkar valet av arbetsmetod och arbetsform. I resultatet finns stora likheter med tidigare forskning och resultatet kan även kopplas ihop med teoretiska perspektiv såsom Gardners teori om multipla intelligenser, det sociokulturella perspektivet och behaviorismen. De skillnader som råder är inte beroende av skolform, snarare pedagogernas olika förutsättningar såsom intresse för matematik, matematikdidaktisk kompetens och yrkeserfarenhet.

Bakgrund: Förlust är ett allmänmänskligt fenomen, som framkallar känslor, uttryck, tankar och handlingar, hos den som drabbats. Genom att ta del av berättelser om fenomenet, möjliggörs att sjuksköterskor kan förstå patienters känslomässiga budskap, vilket är viktigt ur ett omvårdnadsperspektiv. Syfte: Syftet med studien var att genom sjuksköterskestudenters berättelser nå förståelse om fenomenet förlust. Metod: Studien var empirisk med kvalitativ ansats och materialet omfattade 53 sjuksköterskestudenters berättelser om fenomenet förlust. Resultat: Alla studenter hade erfarenheter av och förståelse om fenomenet förlust.  Förlust relaterades oftast till dödsfall och den vanligast förekommande erfarenheten var förlust av husdjur. Studenterna använde metaforiska uttryck, för att beskriva sin förlust och förlusten upplevdes på ett kroppsligt, känslomässigt och existentiellt plan. Detta speglas i ett pussel där alla bitar kan vara var för sig, eller passa ihop med varandra i olika kombinationer. Diskussion: Professionellt förhållningssätt vid sorg diskuteras som ett fynd. Husdjur har en stor betydelse för människor och förlusten av det kan påverka starkt. Vid en förlust triggas existentiella känslor igång, då har hoppet stor betydelse. Slutsats: Slutsatsen av studien, var att förlusten visade olika ansikten. Omvårdnads-personalens inre kompetens kan utvecklas genom att nå förståelse om olika fenomen. / Background: Loss is a phenomenon common to all mankind, which evoke feelings, expressions, thoughts and actions, with those affected. By sharing stories regarding the phenomenon, nurses can understand the patients’ emotional message, which is important from the nursing perspective. Purpose: The purpose of the study was that from the nursing students stories reach understanding about the phenomenon of loss. Method: The study was empirical with qualitative projection and the material comprises 53 nursing students’ stories about the phenomenon loss. Result: All students had experiences from and understanding of the phenomenon loss. Loss was most often related to death and the most common experience was the loss of pets. The students used metaphoric expressions to describe their loss and the loss was experienced physically, emotionally and on an existentially level. This is reflected in a puzzle where all pieces can work independently, or work together in different combinations. Discussion: Professional approach in grief is discussed as a resort. Pets are of great importance to humans and the loss of one can have a large impact. At the time of loss existential feelings are triggered and hope plays a big part. Conclusion: The conclusion of this study shows that the loss has different faces. Internal expertise of the nursing stuff can be developed by creating understanding of various phenomena.

The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal – the exhibition – which is the spatial expression of ideas. This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators’, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are. Since the experiences that I am concerned with were acquired some time ago, the collisions are laid out in the thesis as a dialog between me and a partly fictional colleague. Apart from my experiences of exhibition production I also link the discussion to an analysis of two exhibitions that I visited while writing the thesis: Sápmi at Nordiska Museet in Stockholm and Everything You Can Think of is True – the dish ran away with the spoon shown at the Royal Library in Copenhagen (Det Kongelige Bibliotek). The curator and the designer often represent diverging views of the exhibition medium. In my work experience, a central aspect of these different viewpoints has been represented by the role and use of authentic artifacts in the exhibition. In the thesis I examine the use of such artifacts from the point of view of their ability to communicate to viewers and the possibilities I have as a designer to mould them into expressions in the exhibition. From this practical phenomenological design horizon and I take the museological critique of Gundula Adolfsson, Eilean Hooper-Greenhill, Camilla Mordhorst and Kitte Wagner further, and argue that the conventional use of authentic artifacts can inhibit the development of the exhibition medium. With the theoretical support of relational aesthetics in contemporary art installations I continue to discuss the concept of an exhibition as a language and a construction, and how it relates to reality. The thesis concludes with a normative section where I, with the aid of a cultural semiotic perspective, propose a process for the two perspectives of form and content to be intertwined. I further examine what the consequences of such a convergence of interests could imply for the perspectives of both curator and designer, and for the production of exhibitions.

Bakgrund: I Sverige finns det ungefär 8000-10 000 döva personer som har teckenspråk som modersmål. I enlighet med Hälso- och sjukvårdslagen har patienten rätt att få individuellt anpassad information om sitt sjukdomstillstånd. Tidigare studier har visat ett tydligt missnöje vad gäller kommunikationen med vårdpersonalen. Syfte: Att belysa döva personers upplevelser av kommunikationen med vårdpersonal. Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Avsaknaden av ett gemensamt språk mellan personal och patient innebar att den döve patienten tvingades kommunicera med otillräckliga metoder. Detta resulterade i missuppfattningar och osäkerhet om behandlingen och negativa känslor som oro och frustration uppstod. Den bästa metoden att kommunicera var med hjälp av en medicinskt kunnig teckenspråkstolk. De metoder som var vanligast var att läsa av läppar och skriva lappar. Många döva använde sig av anhöriga för att tolka, med risk för att inkräkta på det privata. Även patientens tidigare vårderfarenheter inverkade på kommunikationen. Slutsats: Sjuksköterskan har ett ansvar för att kommunikationen ska fungera och att bristfälliga metoder inte används. Det viktigaste är att patienten ses som en unik individ och att sjuksköterskan utifrån patientens livsvärld försöker hitta en lämplig kommunikationsmetod.