Samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag är två skilda uppdrag under en gemensam skoldag, där samarbetet är huvudfokus. Syftet med studien är att utveckla kunskap om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag ur ett grund- och fritidslärarperspektiv inom skolans organisatoriska verksamhet. För att kunna svara på syftet ställdes frågan: “Vilken förståelse har grund- och fritidslärare av samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag”. Utifrån frågeställningen utformades en enkätundersökning med kvantitativ och kvalitativ metod i bearbetning och analys av svaren. Enkäten publicerades online. Därefter mejlades den till yrkesverksamma fritids- och grundskollärare i två kommuner i Mellansverige. Med hjälp av medlemsregister från den fackliga organisationen Lärarförbundet i respektive kommun blev det totala antalet informanter för studien 34. Utifrån policy enactment teorin och professionsteorin har informanternas förståelse synliggjorts gällande yrkesgruppernas relation och samband, samt deras yrkesprofession i relation till läroplansuppdragen i verksamheterna. Utifrån det kvantitativa resultatet synliggörs att informanterna anser att fritidslärare samverkar i högre grad mellan verksamheterna till skillnad från grundskollärarna. Ytterligare visar resultatet att yrkesgruppernas inblick i respektive verksamhet är mer jämbördig till skillnad från informanternas ställningstaganden om verksamheternas samverkan. I det kvalitativa resultatet lyfts vikten av att delta i varandras verksamheter då det skapar möjligheter för samverkan under den gemensamma skoldagen. Dessutom visas att informanterna uppfattar varandras verksamheter utifrån de olika praktiska och teoretiska arbetssätt de tillämpar. Slutligen lyfts ett eftersträvansvärt helhetsperspektiv som gynnar elevernas lärande och utveckling utifrån läroplansuppdragen. Slutsatsen visar att yrkesgrupperna inte alltid arbetar utifrån läroplanens mål om samverkansuppdraget och fritidshemmets kompletterande uppdrag, däremot kan det innebära att de har förståelse för vikten av det.

Khalifa, Silva och Togelius (2019) beskriver ett antal vanliga koncept som tillämpas i speldesign, ett av dessa är mekanisk förebådan. Konceptet innebär att en spelare först introduceras till ett problem eller hinder som de senare i spelet kan lösa genom ett nytt föremål eller ny förmåga. Detta arbete fokuserar på följande frågeställning: Hur påverkar en spelares spelvana upplevelsen och förståelsen av förebådan - av typen mekanisk förebådan - i spel? För att få svar på denna frågeställning har en artefakt utvecklats med hjälp av Super Mario Maker 2 (2019) som innehåller mekanisk förebådan. En undersökning har utvecklats och utförts på 12 deltagare, de fått spela igenom banan och därefter svara på en intervju. Resultaten tyder på att spelarnas spelvana inte har någon större betydelse i upplevelse och förståelse. Slutligen diskuteras potentiella felkällor, och framtida potential för arbetet.

Sammanfattning Arbetet syftar till att belysa (1) ämnesspråkliga svårigheter vid undervisning i företagsekonomi på gymnasieskolan samt (2) vilka multimodala arbetssätt som används och hur dessa i så fall främjar förståelsen för budgetbegreppen. Undersökningen utgör en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi på fyra olika skolor. Arbetet har utgått ifrån de två frågeställningarna samt baserats på de didaktiska frågorna vem, vad, hur och varför, som återfinns i den didaktiska triangeln. Vi har undersökt vilka kopplingar till Deweys kontinuitetsprincip och Vygotskijs sociokulturella perspektiv som kan identifieras samt använts Cummins fyrfältsmodell för analys i syfte att kunna besvara studien frågeställningar.    De viktigaste slutsatserna som vi dragit av studien är följande: Förförståelse från eleverna när det gäller begrepp och modeller kring budget är begränsad till vardagsfrågor och eleverna saknar helt kunskap kring det företagsekonomiska ämnesspråket när de påbörjar sin gymnasieutbildning. Eleverna har idag sämre ordförråd när det gäller det svenska språket, vilket bidrar till försvårande omständigheter för ekonomilärarna, och det blir mer utmanande för lärarna att skapa en fördjupad kunskap för företagsekonomiska begrepp hos eleverna. Lärarna använder sig genomgående av multimodala arbetssätt för att nå eleverna genom olika sinnen och vikten av varierade lektioner framhålles. Genom användandet av olika multimodala verktyg baserat på elevens utvecklingsstadier enligt Cummins fyrfältsmodell, främjas inlärningen.

En politiskt kunnig befolkning är enligt många demokratiteoretiker en förutsättning för en välfungerande demokrati. Politisk kunskap hos medborgare ger dessa möjligheten att agera ansvarsutkrävande och rösta bort makthavare som anses ha förbrukat sin rätt till makt. Av tidigare forskning kring ämnet framgår att nyhetsmedia har en viktig roll som förmedlare av information som kan leda till politisk kunskap. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida konsumtion av nyhetsmedia resulterar i en ökad politisk kunskap för svenska högskolestudenter, samt styrkan i detta samband. Mer preciserat undersöks förhållandet mellan konsumtion av nationella nyheter och kunskap om nationell politik, samt förhållandet mellan konsumtion av lokala nyheter och kunskap om lokal politik, alltsammans i en svensk kontext. En enkätundersökning har legat till grund för studiens resultat, vilken skickats till högskolestudenter i Uppsala. Undersökningens resultat har vidare analyserats med hjälp av regressionsanalyser. I studiens resultatdel framkommer tendenser på att en ökad nyhetskonsumtion leder till ökad politisk kunskap för högskolestudenter, både i nationell och lokal kontext. Det visar sig också att en ökad nyhetskonsumtion har en större påverkan på politisk kunskap på nationell nivå, samt att nivån av lokalpolitisk kunskap är låg.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över lärarens roll inom undervisning om islamofobi. Den syftar till att ge en välgrundad överblick angående olika faktorer som är viktiga för religionslärare inom gymnasieskolan att ta i beaktande när man undervisar elever om islamofobi. Syftet med detta är att öka elevernas empati och förståelse för den muslimska befolkningen. De centrala frågeställningarna som arbetet behandlar är följande: Varför är undervisning om islamofobi extra betydelsefullt i dagens samhälle? Vilka konflikter och problemfaktorer kan lärare förvänta sig att möta vid undervisning om islamofobi? Vilka metoder och teorier finns det för lärare att nyttja i undervisning om islamofobi? Metoden som används för att ta reda på välgrundade svar på dessa frågor är datasökningar på ERIC och Education Research Complete. Genom dessa källor kunde jag fastställa att islamofobi är den främlingsfientlighet som i dagens samhälle har ökat mest samt är mest synlig av alla kategorier. Undervisning om islamofobi kan leda till en mängd olika konflikter och påverkas av många problemfaktorer som främst är knutna till rädsla, okunskap och lärarens kompetens. Dessa problemfaktorer kan i många fall underlättas eller helt förebyggas genom att lärare får rätt kompetens genom lärarutbildningen, lär eleverna goda färdigheter i argumentationsbildning och kritiskt tänkande samt exponerar eleverna för nya perspektiv och röster. Viktigt att notera är att studier angående detta ämne är begränsat när det kommer till svenska gymnasieskolor och vår svenska variant av religionsutbildning vilket kan påverka utkomsten av resultaten och behöver vidare forskning.

Sweden is considered one of the EU countries with the highest proportion of individuals witha foreign background. Sweden is therefore a highly culturally heterogenous country withdifferent ethnicities and religions. Certain terms, such as “immigrants”, are for this reason,often vague and negatively charged identities for individuals. The aim of this study was toexamine how social workers with a foreign background experience being treated by clientswith different backgrounds. The aim has been broken down into three questions: Does thetreatment differ from the client depending on his/her background? Does the social workerfeel that the treatment changes depending on his/her background? In what way do socialworkers believe that their way of looking at themselves is influenced by the client'streatment? A qualitative method, with semi-structured interviews with eight participants,was used. Data was analyzed using a thematic analysis and the selected themes werebackground, power, age and to tolerate and understand. Data were discussed from anintersectional perspective and with the help of previous research. The results show thatethnicity in many of the cases did not have a negative impact on how social workers weretreated. Something that affected the treatment to a greater extent was the social workers’ age,experience and positions of power. / Sverige anses idag vara ett av de EU-länder med den högsta andelen individer med utländskbakgrund. Sverige är därför ett mycket kulturellt, etniskt, religiöst och socialt heterogentland. Vissa begrepp, som exempelvis ”invandrare”, är därför ofta vaga och negativt laddadeidentiteter för många individer. Syftet med denna studie var att undersöka hur socionomermed utländsk bakgrund upplever sig bli bemötta av klienter med olika etniska bakgrunder.Syftet har även brutits ner i tre frågeställningar: Skiljer sig bemötandet från klientenberoende på klientens bakgrund? Upplever socionomen att bemötandet förändras beroendepå dennes bakgrund? På vilket sätt menar socionomer att deras sätt att se på sig självapåverkas av klientens bemötande? En kvalitativ metod tillämpades och semistruktureradeintervjuer genomfördes med åtta deltagare. Data analyserades med hjälp av en tematiskanalys och de teman som valdes ut var bakgrund, makt, ålder samt att tolerera och förstå.Data diskuterades utifrån ett intersektionellt perspektiv samt med stöd av tidigare forskning.Resultaten visar att respondenterna bedömer att etnicitet i många av fallen inte påverkadebemötandet negativt. Något som påverkade bemötandet i högre grad var socionomens ålder,erfarenhet samt maktpositioner.

Det finns mycket forskning kring elevers förståelse för likhetstecknet. Forskarna är eniga om atteleverna ofta har en operationell förståelse för likhetstecknet, vilket innebär att de uppfattarlikhetstecknet som en uppmaning att utföra en operation. Forskarna är också eniga om att elevernabibehåller den operationella förståelsen långt upp i årskurserna. Har eleverna en operationellförståelse har de svårt att lösa uppgifter med operationer på båda sidorna om likhetstecknet. De harockså svårt att ge en godtagbar definition av vad likhetstecknet betyder. Syftet med denna studie äratt bidra med kunskap om hur lärarna kan ta reda på vilken förståelse som eleverna har förlikhetstecknet. I studien används en flermetodsundersökning, där den kvalitativa undersökningen ärunderordnad den kvantitativa undersökningen. De 53 eleverna som ingår i studien går i årskurs 3 ochalla genomförde ett test. Efter testet genomfördes intervjuer med 6 av eleverna. Resultatet från testetanalyseras med hjälp av CES-modellen och intervjuerna fungerar som en förstärkning tilltestresultatet. Utifrån resultatet är det uppenbart att elever fortfarande har en operationell förståelseför likhetstecknet och att det är endast en minoritet som har en djupgående, fullständig och relationellförståelse för likhetstecknet. Det är lätt att upptäcka vilka elever som har den relationella förståelsenför de uttrycker sig på ett annorlunda sätt när de använder likhetstecknet, både verbalt och skriftligt.

Det finns många undersökningar av interskandinavisk förståelse från modersmålstalares perspektiv, men det saknas forskning från andraspråkstalares perspektiv. Syftet med denna uppsats är därför att testa hur väl polska studenter som studerar ett av de skandinaviska språken (svenska, norska eller danska) förstår de övriga två. Uppsatsens mål är också att ta reda på hur mycket förståelsen ändras under studieåren, eftersom undersökningen genomförs bland första- samt tredjeårsstudenter. Undersökningen består av ett test för varje språk som i sig består av tre delar – läsförståelse, översättning och hörförståelse, samt frågor till varje testdel. Resultatet är överraskande, eftersom det visar sig att polska svensk- samt danskstuderande har den högsta interskandinaviska förståelsen, vilket skiljer sig från resultaten av tidigare forskning kring interskandinavisk förståelse. När studenternas studiespråk inkluderas uppnår de svensk- och norskstuderande det högsta resultatet i stället. Studenternas skandinaviska språkförståelse ligger dock på en mycket jämn nivå.

I dagens förskola innebär de ökade kraven på pedagogerna att de ska kunna ta sitt yrkesansvar i olika former av samarbete utifrån den utbildning som genomförts. Vidare talas det om vikten av det livslånga lärandet och betydelsen av att skapa organisationer i utveckling. I detta arbete är handledningen ett viktigt instrument för att driva verksamhetsutvecklingen framåt genom förebyggande och främjande arbete.  I specialpedagogutbildningen har vi fått lära oss vikten av att det finns en gemensam förståelse för handledningen och var därför intresserade av att studera om det finns en gemensam förståelse för specialpedagogisk handledning på förskolorna. Studiens syfte var att undersöka pedagogers och specialpedagogers erfarenheter och uppfattningar om specialpedagogisk handledning i förskolan. Genom intervjuer tog vi del av respondenternas upplevelser och erfarenheter som belyste hur handledning bedrivs i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visade att pedagoger och specialpedagoger har olika syn på begreppet handledning och vad den innebär. Alla respondenterna var positiva till handledning, men slutsatsen blev att specialpedagogisk handledning behöver utvecklas för att kunna leda till verksamhetsutveckling i förskolan. Vi hoppas att vår undersökning kan ge en fördjupad kunskap som kan leda till att specialpedagogers legitimitet och mandat lyfts vilket kan bidra till att utveckla en större förståelse för specialpedagogens kompetens när det gäller handledning och dess inverkan på verksamheten. Specialpedagoger och skolledning kan tillsammans skapa bättre förutsättningar för handledning som fokuserar på och leder till verksamhetsutveckling där förebyggande och främjande arbete står i fokus, så att alla barn i förskolan möts av pedagoger och lärmiljöer som ger varje barn möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar.

This essay examines the concept of meaning in Sein und Zeit. By identifying a paradox in the question constituting the outset of Heidegger’s ontology, i.e. the question of the meaning of Being, the need of a clarification of the concept of meaning unfolds. According to Heidegger, namely, we have been asking the question of Being without even knowing what we mean; we have forgotten to ask the question of the meaning of Being. At the same time, since the actual question of Being necessarily is a question of the meaning of Being, i.e. since we, as human beings and as the sole origin of the question of Being, necessarily mean something with the questions we ask, we have been asking exactly the question we have forgotten to ask. What then, I ask, is this element, that we have been asking for but forgotten to address? What is meaning? Asking this question on the basis of Sein und Zeit, I argue, is necessarily to explore the Being of meaning, since meaning is something found in the constitution of Dasein, the human being, and since the explication of Dasein evolving in Sein und Zeit concerns exactly its Being. After clarifying this question, the study proceeds in three chapters, the first concerning the basic structure of Dasein, the second the understanding, as the knowing of this structure, and the third the explication, in which we finally find the constitutive elements of meaning, i.e. it’s Being. In dialogue with secondary sources, I then aim to discuss the implication of this Being, epistemic as well as political and ethical. Subsequently, I ask what this Being implies for the paradox initially noted.