Under de senaste tio åren har mer än ett trettiotal nationella samordnare tillsatts av svenska regeringar. Nationella samordnare placeras in under de styrmedel som används inom governance och anknyter särskilt väl till nätverksstyrning, där flera slags olika offentliga och privata aktörer är delaktiga i ett horisontellt frivilligt samarbete för att lösa det offentliga uppdraget. Styrformens legitimitet kan dock uppfattas problematisk eftersom nätverksstyrning kan försvåra möjligheterna till demokratiskt ansvarsutkrävande. Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om nationella samordnare som styrform genom att undersöka samordnares uppdrag och arbetssätt ur ett legitimitetsperspektiv med avseende på demokratisk ansvarsskyldighet och möjlighet till ansvarsutkrävande. Genom att analysera vilka legitimitetsfrämjande aspekter som betonas i litteraturen om nätverksstyrningsteori utformas ett analysverktyg. Analysverktyget appliceras på ett urval av sex nationella samordnare. De fyra legitimitetsfrämjande aspekter som undersöks empiriskt är huruvida meta-styrning har förekommit i samordningen, hur ansvarsfördelningen i samordningen sett ut, vilken kunskap som finns om samordnarens uppdrag och arbetssätt samt om det finns mekanismer för ansvarsutkrävande hos aktörerna som medverkar i samordningen. Resultatet visar att dessa legitimitetsfrämjande aspekter återfinns i de studerade samordnarnas uppdrag och arbetssätt. På vilka sätt de återfinns varierar dock och mycket forskning kring styrformen återstår för att det ska vara möjligt att svara på frågan om huruvida styrformen är legitim.

The conceived notion on the need and purpose for parliamentary questioning rests upon the idea of ministerial accountability. However, previous research suggests that the use of parliamentary questions is rather versatile, and that members of parliament take advantage of this circumstance. The questions can be used to push a political agenda, to attack ministers and their actions or to enhance their status as active and caring members of parliament. There is little known about the functioning of the questioning institute of Sweden today, and even lesser known about the answering of parliamentary questions. This essay intends to depict how parliamentary question are answered, and furthermore, examine whether the Swedish question institute is used strategically. With the help of internal documents and 10 interviews with officials of the Swedish government offices a description of the course of action when answering a parliamentary question has been accounted for in this essay. Additionally, it has been established that parliamentary questions, and to some extent the ministers’ answers, are used strategically in Sweden.

During the last couple of years there have been a few crises in Sweden. Two of the bigger ones being the refugee crisis of 2015 and the more recent Covid-19 pandemic. One of the foundations of Swedish crisis management is cooperation between concerned actors. Previous research has shown that cooperation between actors creates a difficulty to demand responsibility. However, previous research explores the possibility to hold actors in cooperation accountable through certain criteria. Through a text analysis this thesis aims to explore how cooperation in the crisis evaluations of the refugee crisis of 2015 and the Covid-19 pandemic are displayed. This is done by applying an analytical framework based on the previous criteria for cooperation, cooperative crisis management and accountability on both evaluations. The thesis found that some but not all criteria for holding actors accountable are fulfilled in the evaluations of the two crises. More research is needed to explore crisis evaluations in context outside of Sweden and in smaller evaluations.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland. 1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy. Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e. the members are not directly elected in the regions but nominated by its constituent members. The reason for choosing Region Värmland as a case study is because it is indirectly elected.    The aim of this essay is to explore if becoming a region has affected the democracy and within the county and the democratic values, representative, transparency, participation, anchoring of decisions, and accountability. This is done by text analysis of regulatory documents which sets out the working procedures of the Region Värmland. The results founds is that some values of democracy have weakened at the regional level of governance. Representativeness is one democratic value that weakens of because of the indirectly elected council. But at the same time it have strengthened because it is in all cases the politicians that we have chosen and feel confident for that govern our region. Further the study found that value of accountability with this type of governance has weakened of that reason that we can´t control our politicians with threats or promises at the next election. Transparency, participation and anchoring of decisions are values that do not seem to be affected negative, rather positive as these democratic values ​​increase when the decision-making comes closer to the citizen. So the conclusions is when municipalities which work together with other actors in the form of public authorities, organizations, businesses and the public to jointly strive to improve the future of Värmland is positive from a democratic perspective.

Inom den statliga förvaltningen skall ansvarsutkrävande fungera som en garant för tjänstemännens myndighetsutövning. Det har emellertid anförts kritik mot att ansvarsutkrävandet har minskat på grund av ineffektiva processer inom den statliga förvaltningen. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet avser att tydliggöras utifrån två kategorier av teoretiska förklaringar; om det föreligger en slapphetskultur eller om ansvarsutkrävandet sker på ett mer ändamålsenligt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka om minskningen av ansvarsutkrävande vid tjänsteförseelser inom den statliga förvaltningen är reell eller chimär. Studiet av ansvarsutkrävande har fordrat en kvalitativ metod och sker genom en fallstudie inom Försäkringskassan på lokal nivå. För att undersöka vilka uppfattningar i ansvarsfrågan som styr tillämpandet av ansvarsutkrävande inom myndigheten har tio intervjuer genomförts. Intervjupersonerna representerar olika yrkesroller som innefattas i den ansvarsutkrävande processen. De har utifrån sina erfarenheter beskrivit hur ansvarsutkrävande i praktiken sker inom myndigheten. Det empiriska materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; det rationella, det kulturella och det symboliska. Vilket har fört oss till slutsatsen att minskningen är chimär då myndigheten funnit mer ändamålsenliga sätt att utkräva ansvar. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet kan förklaras av att myndigheten väljer att hantera tjänsteförseelser med kompetensutvecklande insatser. / Within the functions of government agencies, accountability is a necessity for civil servants to ensure that appropriate levels of authority are being exercised. However criticism has been raised, that inefficient processes within the government agencies have led to reduced accountability. This is to be explained from two categories of theoretical explanations; whether there exists a cultural looseness, or if accountability occurs in a more utilitarian way. The purpose of this study is to examine when misconduct takes place in a government agency, if reduced accountability is imminent or chimera. In order to better understand the perception of accountability in government agencies, the question has been examined regarding The Social Insurance Agency on a local level. The study requires a qualitative method and a case study limited to The Social Insurance Agency. Ten interviews were conducted. The respondents represent several different professions, with differing levels of accountability. Their perceptions have illustrated how accountability takes form in a government agency. The empirical material has been analyzed through three theoretical perspectives; the Rational, the Cultural, and the Symbolic. The conclusion is that the reduction is chimera. The Social Insurance Agency have found more utilitarian ways to hold civil servants accountable for their actions. The seemingly reduced accountability can be explained by an agency´s choice to deal with misconduct by using competence to improve actions.This study is written in Swedish.

I Sverige finns det många utländska akademiker som varken jobbar inom det dom är utbildade till i sitt hemland eller arbetade med i sitt hemland. Anledningen till att de utländska akademikerna inte jobbar inom sitt yrke beror på att de upplever olika hinder i samhället, från myndigheter men också från sina nätverk och kontakter när de ska etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Denna studie har som syfte att undersöka vilka dessa hinder är och redogöras utifrån fem olika analysenheter; utbildning och kompetens, svenska språket, arbete och praktik, relationen till och med myndigheter och slutligen nätverk och kontakter. Denna studie kommer också att redogöra för hur akademikerna gått förbi dessa hinder för att etablera sig snabbare på den svenska arbetsmarknaden. Analysenheterna kommer att analyseras utifrån analysverktygen implementering, styrning (governance) och ansvarsutkrävande.   Några slutsatser är bland annat att de utländska akademikerna inte får sina utbildningar från hemlandet fullt godkända så de tvingas antingen läsa om utbildningen eller delar av den, det svenska språket är mycket central del vid jobbsökning där studierna visar att de som bryter på svenska har det svårare att etableras på den svenska arbetsmarknaden. Relationen med och till myndigheter är positiv och negativ beroende på vem man frågar; de som fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är positiva medan de som inte fått bra stöd från Arbetsförmedlingen är negativa. Slutligen ses även nätverk och kontakter som mycket viktiga eftersom för de utländska akademikerna handlar det främst om vilka nätverk de ingår och vilka kontakter man har; för mycket kontakt och hjälp från sina landsmän leder till lägre kvalificerat arbete med lägre lön, medan svenska kontakter är svårare att skapa och behålla.

This thesis explores the changing prerequisites for accountability in terms of Swedish arms export. The study aims to uncover what has happened with the conditions for accountability in Sweden since the responsibility for export control was transferred from the government to the public administration. By investigating how the term “accountability” has been used in the literature of democratic theory, an abstract ideal model is being created.  Comparing the changed structural arrangements, with each other and the ideal model, it is concluded that the prerequisites for accountability now seems to be in a worse state than they were before.

<p>The aim of this study is to investigate how länsstyrelsen as a supervisory authority to private compulsory care-institutions works, to guarantee adequate institutional care of unprivileged children and youth with special problems.</p><p>In order to reach this aim the following questions are to be answered:</p><p>• Describe länsstyrelsen´s supervision of private compulsory care-institutions (HVB-hem)</p><p>• How does the officials at the three chosen county administrative boards find about the responsibility</p><p>To answer the questions of this bachelor thesis I have chosen to apply qualitative methods, by interviewing five supervisory authorities from länsstyrelsen, in three different county administrative boards in Sweden.</p><p>The findings of the study show that officials sometimes find it hard to know the exact meaning and differences between accountability and to be accountable. It also shows that they tend to think that the relationship between länsstyrelsen and the private compulsory care institutions is complicated. Because the officials have two part relationships, they have on the one hand a consultative role and on the other hand the supervising role.</p><p>Keywords: Länsstyrelsen, Hem för vård eller boende (HVB-hem), Ansvar, Ansvarsutkrävande, Socialtjänstlagen</p>

En politiskt kunnig befolkning är enligt många demokratiteoretiker en förutsättning för en välfungerande demokrati. Politisk kunskap hos medborgare ger dessa möjligheten att agera ansvarsutkrävande och rösta bort makthavare som anses ha förbrukat sin rätt till makt. Av tidigare forskning kring ämnet framgår att nyhetsmedia har en viktig roll som förmedlare av information som kan leda till politisk kunskap. Föreliggande uppsats syftar till att undersöka huruvida konsumtion av nyhetsmedia resulterar i en ökad politisk kunskap för svenska högskolestudenter, samt styrkan i detta samband. Mer preciserat undersöks förhållandet mellan konsumtion av nationella nyheter och kunskap om nationell politik, samt förhållandet mellan konsumtion av lokala nyheter och kunskap om lokal politik, alltsammans i en svensk kontext. En enkätundersökning har legat till grund för studiens resultat, vilken skickats till högskolestudenter i Uppsala. Undersökningens resultat har vidare analyserats med hjälp av regressionsanalyser. I studiens resultatdel framkommer tendenser på att en ökad nyhetskonsumtion leder till ökad politisk kunskap för högskolestudenter, både i nationell och lokal kontext. Det visar sig också att en ökad nyhetskonsumtion har en större påverkan på politisk kunskap på nationell nivå, samt att nivån av lokalpolitisk kunskap är låg.

No description available.