Under året 2017 infördes programmering i matematikundervisningen på gymnasiet, men fortfarande har flera matematiklärare bristande didaktiska kompetenser inom programmering. Syftet med det här examensarbetet är att öka förståelsen för programmeringens påverkan på elevers attityder och relationella förståelse i matematiken för att därmed bidra med didaktiska kunskaper. Tidigare forskning visar att det finns flera studier som pekar på en positiv påverkan på elevers förståelse och attityder gentemot matematik kopplat till programmering. Däremot råder det en brist på studier som undersöker fördjupat hur elever påverkas, samt det finns inte många sådana studier i Sverige som lyfter fram elevperspektivet på området. Denna fallstudie undersöker hur elever påverkas av en programmeringsworkshop i sin matematikundervisning. Den insamlade datan består av för- och efterenkäter, elevobservationer under workshopen, samt en lärarintervju. Resultatet pekar på att det finns en flersidig och komplex bild av påverkan, men att elevers relationella förståelse och särskilt attityder påverkas främst positivt av programmering. Resultatet bidrar även med kunskaper om hur elever påverkas av lärarens val av hur programmering används i matematikundervisningen.

Elevers uppfattning av likhetstecknet har länge diskuterats inom forskning och ansetts varakritiskt, då förståelsen för tecknets relationella innebörd ofta saknas. Syftet med denna textär att undersöka hur likhetstecknet framställs i svenska läromedel, och diskutera hur det kantänkas påverka elevers uppfattning av symbolen. Detta genom att besvara frågeställningarna;på vilket sätt uppmuntrar läroböckerna i matematik till en relationell förståelse avlikhetstecknet och på vilket sätt uppmuntrar läroböckerna i matematik till en operationellförståelse av likhetstecknet?Studien grundar sig i variationsteorins idéer och resultatet har analyserats kopplat tillvariationsmönster och kritiska aspekter. Kopplingar har även gjorts mellan traditionellaekvationer och en operationell syn på likhetstecknet, samt icke-traditionella ekvationer ochen relationell syn på tecknet. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där sexolika svenska läromedel i matematik, riktade till årskurs 1, analyserats för att få syn på hur devarierar framställningen av likhetstecknet. Resultatet pekar på bristande variation i form avkontrast, generalisering och fusion, då det i störst grad är traditionella ekvationer som fårutrymme i böckerna. Detta kan tänkas bidra till att elever utvecklar en operationell syn pålikhetstecknet snarare än en relationell, vilket i längden kan försvåra övergången frånaritmetik till algebra i matematikundervisningen. / Students' perception of the equals sign has for a long time been debated in research andconsidered critical, as the understanding of the relational meaning of the equals sign is oftenlacking. The purpose of this text is to examine how the equals sign is presented in Swedishtextbooks, and to discuss how it might affect students' perception of the symbol. This is doneby addressing the following questions: in what way do mathematics textbooks encourage arelational understanding of the equals sign, and in what way do they encourage anoperational understanding of the equals sign?The study is based on the ideas of variation theory, and the results are analyzed in relation topatterns of variation and critical aspects. Connections have also been made betweentraditional equations and an operational view of the equals sign, as well as non-traditionalequations and a relational view of the sign. The method used is a quantitative contentanalysis where three different Swedish mathematics textbooks, aimed at grade 1, are analyzedto observe how they vary in the presentation of the equals sign. The results indicate a lack ofvariation in terms of contrast, generalization, and fusion, as the textbooks predominantlyfocus on traditional equations. This may contribute to students developing an operationalview of the equals sign rather than a relational one, which could ultimately complicate thetransition from arithmetic to algebra in mathematics education.

The Holocaust is an important part of Swedish history teaching. It tends to exemplify human rights violations and has become a means to educate students to be better citizens. Swedish studies have often focused on students’ historical consciousness. This study aims to examine students’ historical thinking about the Holocaust. Three questions are addressed; how students express substantive knowledge, how students express procedural concepts, and how do students express moral aspects about the Holocaust. The material was created during the authors’ teaching practice (in Swedish VFU) and consists of 28 students’ texts. To analyze the material qualitative content analysis was used. Procedural concepts such as continuity and change, cause and consequence, historical agency and, moral aspects, were also used as tools to interpret students’ texts about what was the cause of the Holocaust. The results show that students made implicit references to different procedural concepts when describing how the Holocaust happened. Students often referred to anti-Semitism, Adolf Hitler, and the developed train system as causes for the Holocaust. They tended to understand Hitler as the founder of anti-Semitism and Nazism. He was described to convince the German people to vote for him. Structures and agency of other actors, therefore, disappeared leading to a shallow understanding of the Holocaust. The author of the study argues for a Holocaust education that uses Alice Pettigrews’ concept of “powerful knowledge” and Gert Biestas’ notion of qualification, socialization, and subjectification, to develop students’ moral and civic understanding.

Syftet med den här studien är att belysa faktorer som möjliggör eller hindrar förståelsen av likhetstecknet hos elever och dess övergång mellan aritmetik och algebra. Med en systematisk litteraturstudie som metod söktes vetenskapliga artiklar som sammanställdes i fem olika kategorier. Svårigheter i tidig algebra, matematikens språk, relationell/instrumentell förståelse samt relationella tolkningar och till sist lärarperspektivet. Resultatet från den systematiska litteraturstudien bekräftade att elever inte har en relationell förståelse av likhetstecknet. Artiklarna visade framför allt att traditionell aritmetikundervisning hindrar elevers utveckling i algebraiskt tänkande. Uppgifter med operationer skrivna i vänsterled visade sig stärka elevers instrumentella förståelse av likhetstecknet. Ett instrumentellt och relationellt språk (både skriftligt och verbalt) framträdde också som en avgörande faktor för elevers förståelse. Utifrån artiklarnas resultat undersöktes vilka faktorer av likhetstecknet som elever får möjlighet att öva i digitala spel med hjälp av en innehållsanalys. Det visade sig att de digitala spelen i den här studien inte är utformade för att stödja elevers relationella förståelse av likhetstecknets betydelse utan fortsätter att stärka den instrumentella förståelsen hos elever. / The purpose of this study is to illustrate factors concerning the concept of the equal sign and its impact on the transition from arithmetic to algebra. Using a systematic literature study as a method, scientific articles were compiled into five different categories. Difficulties linked to early algebra, The language of Mathematics, Relational/instrumental understanding as well as relational interpretations and finally the Teacher perspective. Our systematic literature review confirmed that students do not have a relational understanding of the equal sign. Indeed, it highlighted that traditional arithmetic teaching methods tended to hinder student development in algebraic thinking through tasks, such as operations being on the left side of the equal sign and the answer as an outcome on the right side of the equal sign. This has been shown to strengthen students' instrumental understanding of the sign rather than dismantling it. Further, instrumental, and relational language (both written and verbal) proved to be decisive factors in students’ learning. Based on the results of our scientific articles, we undertook a content analysis of digital resources and examined whether the equal sign strengthens students instrumental or relational understanding of the equal sign. It turned out that the digital games analysed in this study are not designed to support students’ relational understanding of the equal sign but continues to strengthen their instrumental understanding.

Bakgrund: Demens är en sjukdom som utgör minnesförluster, kommunikationssvårigheter och nedsatt förmåga att klara av vardagliga aktiviteter. Patientens problem med beteendet kan orsaka oro, aggressivitet och förvirring mot anhöriga och vårdare. När patienten inte kan förmedla sin önskan i kommunikationen så bidrar det att patienten inte kan uppnå hälsa. Missförstånd kan ha uppstått av det som patienten har försökt att förmedla. Patientens livsvärld kommer inte fram till följd av den oförmåga som sjukdomen kan ge upphov till. Det medför att patientens behov inte kommer fram. Problem: Det behövs mer kunskaper om kommunikation för patienter som lever med demenssjukdom. Syfte: Syfte är att beskriva kommunikationens betydelse för att underlätta omvårdnaden för patienter som lever med demens, ur ett vårdarperspektiv. Metod: En litteraturöversikt utfördes med tio vårdvetenskapliga artiklar i en beskrivande syntes som sammanställdes och beskrevs i resultatet. Resultat: Sjuksköterskan ska vara medveten om sitt förhållningssätt och tillämpa en individanpassad kommunikationsmetod för att patientens behov ska kunna tillgodoses. Vidare uppkommer det vikten av förståelse för människan bakom sjukdomen. Genom att känna till olika kommunikations metoder kan relationen förbättras. Slutsats: Det framkommer ett ökat behov av att kunna utöva kunskaper i kommunikationen, för vårdare och tillåta sig bli berörd av patienten genom att se patientens resurser och inte bara patientens sjukdom. / Background: Dementia is a disease`s which constitute memory disorder, communication difficulties and the ability to manage daily activities become reduced. The patient´s behaviour problem cause expressions like anxiety, aggression, confusion against relatives and carers. When the patient is unable to convey his desire of communication contributes the patient cannot achieve health. Misunderstandings may have arisen from what the patient has tried to convey. The patient's lifeworld cannot arrive due to the inability of the disease may cause. This means that the patient need is not being identified. Problem: There is a need for more knowledge on communication for patients living with dementia. Aim: The purpose is to describe the importance of communication to facilitate the care for patients living with dementia, from a caring perspective. Method: A literature review was conducted by ten nursing research articles in a descriptive synthesis compiled and described in the result. Results: The nurse should be aware of their approach and apply an individualized method of communication to the patient's needs can be met. Moreover, it arises as the importance of understanding of the human being behind the disease. By knowing the different methods of communication, the relationship improved. Conclusion: There is an increased need for being able to exercise skills in communication, for nurses and allow themselves to be touched by the patient by patient's resources and not just the patient's disease.

Syftet med studien är att undersöka hur nio elever i årskurs 5 erfar subtraktionstecknet. Studien kommer också presentera och synliggöra elevernas olika uppfattningar och svårigheter kring subtraktionstecknet. Studien har genomförts med hjälp av  kvalitativa intervjuer där nio elever beskriver hur de erfar subtraktionstecknet utifrån olika sammanhang. Den teoretiska utgångspunkten för studien är livsvärldsfenomenologin. Vid analys av studiens datamaterial har teman formats som sedan behandlas i studiens resultatkapitel. Resultatet är att eleverna betraktar subtraktionstecknet som att något ska tas bort eller minskar ett annat tal. Studiens resultat visar också att eleverna anser att subtraktion är svårt, och att fel ofta begås för att det är flera steg vid genomförandet av beräkningarna. Resultatet synliggör också att eleverna inte reflekterar kring sina val av metoder och strategier i samband med beräkningar av subtraktion. / The aim of this study is to investigate how nine pupils in schoolyear 5 experiences the subtraction sign. The study will present and reveal the pupils’ different perceptions and difficulties regarding the subtraction sign. This study has been performed through qualitative interviews by nine pupils describing how they comprehend the subtraction sign in different contexts. The theoretical point of view in this study is life-world phenomenology. When analyzing the study’s datasets, a number of themes has been formed that later are addressed in the result. The result of this study shows that the pupils considers the subtraction sign as to take something away or to decrease a number. The result also shows that the pupils considers subtraction to be difficult, and errors often occurs because of multiple steps during the calculations. Furthermore, the result reveal that the pupils are not aware of their choice regarding methods and strategies when making calculations in subtraction.

<p>In this essay, I intent to examine history as a school subject in Swedish compulsory school (for children aged 7-16), it contains mostly an analysis of the syllabus for history in the three latest curriculums Lgr 69, Lgr 80 and Lpo 94. The main purpose of the essay is to illuminate the development and the change history as a subject has gone through during this specific time, and my will is also to illustrate the view on knowledge and learning that is revealed in the syllabus for history in today’s curriculum (Lpo 94).</p><p>The survey shows that in Swedish compulsory school, history as a subject has changed significantly. During the examined years, the contents have been exceptionally broadened and that has lead to increasing demands on the students as it has gone from being directed to the individual and its contiguous history with shorter outlooks on the rest of the world, to requiring the individual to be able to see and understand other parts of the world and different time, on the basis of it’s own history and culture. According to my survey, this has lead to problems in the students learning ability. The curriculum as it is presented today demands a deeper kind of knowledge than one can expect from all students since far from all have the capacity to reach this sort of deeper knowledge.</p> / <p>Den här uppsatsen handlar om skolämnet historia för grundskolan och innefattar framförallt en analys av kursplanerna för historia i Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94. Huvudsyftet med uppsatsen är att belysa historieämnets utveckling och förändring under ovan nämnda tid, men min vilja är också att undersöka den syn på kunskap och inlärning som framställs i dagens kursplan (Lpo 94).</p><p>Genomgången visar att historieämnets innehåll i synnerhet har breddats och kraven på eleven har således ökat enormt under de undersökta åren. Ämnet har gått från att riktas till individen och dess närliggande historia med kortare inblickar i andra delar av världen till att individen, utifrån sig själv, ska söka sig utåt i världen och därigenom få förståelse för olika historiska epoker och händelser. Detta innebär enligt min mening en problematik när det gäller elevens inlärning och förståelse för ämnet då långt ifrån alla har den kapacitet eller vilja som krävs för att se utanför sin egen historia och nå denna djupare förståelse för händelser långt utanför deras fysiska värld.</p>

Enligt mina erfarenheter upplever många elever i skolan algebra som svårt. De uppfattar ofta algebraisk räkning som abstrakt och obegriplig och ser ingen mening med att lära sig det. Det är vanligt att eleverna så sent som på gymnasiet uppvisar svårigheter med variabelbegreppet och hur det används. Detta har gjort mig nyfiken. Vad är det som eleverna inte förstår och varför? Med min undersökning ville jag få en uppfattning om varför algebra är så svårt för många elever och vad man kan göra för att underlätta algebrainlärningen för dem. Under min tid som gymnasielärare har jag mött flest elever i matematiksvårigheter på de olika yrkesförberedande programmen. Jag antog att de eleverna har sämre algebrakunskaper än de övriga eleverna på gymnasiet. Därför fokuserade jag mig i min studie på en grupp elever som går på ett av gymnasieskolans yrkesförberedande program.   Syftet med mitt examensarbete var att undersöka vilka svårigheter elever som går första året på gymnasieskolans yrkesprogram har när de arbetar med att formulera algebraiska uttryck och formler samt vad svårigheterna beror på. För att kunna besvara mina frågeställningar har jag intervjuat sex elever i grupp om två och två medan de löste några utvalda uppgifter.   Resultatet visade att elever som ingick i studien hade svårt med att uppfatta generella uttryck vilket kan bero på bl.a. att eleverna inte har utvecklat tillräckligt hög abstraktionsnivån för att kunna hantera den symboliska algebran. För att hjälpa eleverna till att bättre förstå meningen med detta ställde jag mig en fråga om man genom att betona uppgifternas underliggande aritmetiska strukturer kan få en bättre ingång till algebran. Undersökningen som jag gjorde tydde på att denna åtgärd hjälpte eleverna att få en naturlig övergång till att använda bokstäver i generella uttryck samt till en bättre förståelse för vad algebra är bra för.

Föreliggande studie syftar till att skapa en större förståelse för bedömning i gymnasieskolangenom att ta del av och belysa musikelevers olika levda erfarenheter av bedömning i skolan. Ett huvudfokus för studien har varit att undersöka vilka bakomliggande faktorer som kan påverka mottagandet av en bedömning. Insamlandet av data skedde via kvalitativa intervjuerdär elevernas erfarenheter blev utgångspunkten och fick styra intervjuernas riktning. Fem elever från ett gymnasium i norra Sverige deltog i studien vilket betyder att lokalt rådande kontexter är styrande för resultatet. Studien genomsyras av ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar på att elevernas tidigare erfarenheter från högstadiet är en av faktorerna som utgör grunden förderas förståelse av bedömning. Resultatet visar också på att det finns många faktorer sompåverkar mottagandet av en bedömning vilket i sin tur påverkar huruvida eleverna använder sig av bedömningen. För de deltagande eleverna är bedömning lika med betyg medan återkoppling är något som är fristående från bedömning. I diskussionskapitlet diskuteras alternativa anledningar till elevernas förståelser. Nyckelord: Bedömning, Elevperspektiv,

Genom den minskade kontantanvändningen i Sverige tappar Riksbanken allt mer sin roll och handlingsförmåga på finansmarknaden och Riksbanken har därför föreslagit ett införande av en digital centralbanksutgiven valuta, så kallad e-krona, som ett sätt för att bibehålla den statliga närvaron på marknaden. För närvarande arbetar Riksbanken med ett pilotprojekt som innebär att man under två års tid konstruerar e-kronan genom olika tekniker. Huruvida e-kronan kommer att implementeras i framtiden är ett politiskt beslut som kommer att fattas av riksdagen. E-kronan ska utgöra ett komplement till sedlar och mynt och är tänkt att underlätta för utsatta grupper i samhället som idag upplever en problematik med dagens digitala betalningslösningar. Man har identifierat brister i dagens betallösningar i beredskap av en krissituation. Tanken är därför att konstruera en parallell el- och bredbandsinfrastruktur som en ytterligare plattform för att öka den samlade beredskapen på betalmarknaden. En centralbanksutgiven digital valuta, så kallad CBDC, diskuteras även internationellt i flera andra länder. Sverige har dock kommit långt i sin process och vid en implementering skulle man bli den första centralbanken i världen med att ge ut en digital valuta. Med anledning av att det inte finns några tidigare exempel av en CBDC är det svårt att förutse vilka effekter e-kronan kan medföra. Syftet med studien är därför genom en kvalitativ undersökning analysera och jämföra hur svenska storbanker samt statliga aktörer uppfattar risker och möjligheter med e-kronan genom åtta semi-strukturerade intervjuer. Två delsyften kommer även att besvaras, respondenternas inställning till e-kronan samt om de ser någon fördel med att som land vara först med en implementering av en CBDC. Studien finner att det råder delade meningar när det kommer till respondenternas inställning till e-kronan, som verkar domineras av en negativ inställning till e-kronan. Likaså upplever vi att det bland respondenterna är övervägande negativa faktorer med att som land vara först med att implementera en CBDC. Vår slutsats är att likviditetsrisken, valutakurspåverkan samt säkerheten är de största riskerna med e-kronan enligt respondenterna i studien, där likviditetsrisken är den mer betydande risken än de övriga, baserat på respondenternas svar. Den empiriska undersökningen visar även att utsatta grupper i samhället, beredskapen och den statliga närvaron på betalmarknaden är de största möjligheterna med e-kronan som betonas av respondenterna, där beredskapen anses vara mer betydande än de övriga möjligheterna.