Mitt arbete kommer att innefatta språklärare i skolan, och tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som finns i Lgr11 (Skolverket, 2018). Denna studie syftar till att beskriva användningen av digitala verktyg i språkundervisningen i relation till skolans höja digitalisering och språkliga förmågor som inkluderar andraspråksinlärning. Jag har använt en enkät för att ta reda på hur digitala verktyg påverkar språkundervisningen och hur man kan förbättra och utveckla dem och utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg i sin utbildning. Detta arbete undersöker de digitala verktygens roll för att stödja lärare i undervisningen i skolan, och i vilken utsträckning tillgången till digitala verktyg kan ge lärarna värdefull information om elevernas användning av förståelsestrategier. Resultaten visar att vi kan implementera TPACK modellen i våra klassrum, men vi behöver förändra hur vi planerar våra dagliga lektioner och höja nivån på både elever och lärare som använder digitala verktyg för att bli mer effektiva i språkundervisningen.

Förmaksflimmer är en sjukdom som innebär uppenbara risker och behöver förebyggas och behandlas enligt riktlinjer. Vissa personer har inga symtom alls medan andra upplever symtom som kan påverka det dagliga livet. Sjukvårdspersonal behöver ha god kännedom om sjukdomen och hur den kan påverka hjärtats funktion. Personer som får diagnosen förmaksflimmer behöver få information som ger en fördjupad kunskap om sjukdomen och de behandlingsalternativ som finns. I sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete ingår, att i samråd med läkare, ge en individuell, återkommande information utifrån patientens individuella förutsättningar. En bättre förståelse om sjukdomen kan ge ökad delaktighet i vård och behandling som i sin tur kan leda till en ökad förmåga för en bättre egenvård hos personer med förmaksflimmer. Syftet var att belysa information som ges till personer med förmaksflimmer-utifrån patient och sjukvårdspersonals perspektiv. Metod som valdes var litteraturöversikt. Denna metod kan skapa möjligheter och ge bred översikt av olika artiklar som finns inom området. Till arbetet genomfördes sökning via PubMed och Samsök. Fjorton artiklar valdes ut som svarade på syftet. Resultatet visade att informationsinnehållet i vissa fall var lika. Hur informationen skulle ges visade det sig vara väldigt individuellt. Om en individualiserad, återkommande, muntlig och skriftlig information gavs och att det fanns tid till frågor under informationstillfället kunde en ökad förståelse uppnås hos patienten. Användandet av utbildningsprogram, elektroniska eller icke elektroniska, påverkade kunskapsnivån om sjukdomen och vilken risk det innebär att ha förmaksflimmer. Programmen ökade följsamheten när det gällde den rekommenderade behandlingen och ökade delaktigheten i den egna vården. Slutsatsen visade att, genom att utforma ett arbetssätt där patienter gavs information vid upprepade tillfällen, både muntligt och skriftligt upplevde patienten en ökad förståelse av sin sjukdom. En del sjukvårdspersonal, främst sjuksköterskor men även en del läkare, använde sig av olika strukturerade hjälpmedel vid informationstillfället som ett komplement och resulterade till en mycket positiv effekt. Patienterna upplevde att de gav dem en bättre förståelse av både sjukdomen och den behandling som rekommenderades. Det skapade förutsättningar för patienten till en ökad delaktighet i den vård och behandling som krävdes. Då en fördjupad kunskap infann sig hos patienten ökade benägenheten för egenvård hos patienten.

Matematik är ett ämne som många elever tycker är tråkigt och somliga är mindre aktiva på lektionerna. Eleverna är dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda läromedlet och det är ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte är att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning påverkar deras aktivitet och matematiska förståelse. I arbetet finns en sammanställning av forskning inom området samt en analys av ett arbete där elever i år 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat på en enkät i samband med laborationen.Arbetet har visat att vid en laboration där de flesta elever finner en utmaning upplever många elever att de arbetat mer aktivt än under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra. En del upplever att de kommer att minnas den nya matematiska förståelsen. / Many students regard mathematics as a boring subject and several are showing low activity during lessons. The students are used to that the teaching in mathematics is ruled by static means of educational material and the use of alternative teaching methods is rare.The purpose of this thesis work is aimed to see how a group exercise in mathematics will influence the student’s activity and perception of mathematics.The work consists of a science year to date summary and an analysis of 7-grade student’s video film. The students corresponded to a survey in conjunction with the group exercise.The thesis suggest that at a group exercise where most students feel the challenge, the spirit of increasing activity is encouraged during the lesson for the majority of the students. They also feel that group exercise works well. Several students experience that they will remember the new fundamental understanding.

Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats är att beskriva och belysa hur bemötandet av människor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsättningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för människor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förståelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie använde jag mig av kvalitativ metod för jag ansåg att det var bäst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, två personer som arbetar på ett boende för psykiskt funktionshinder. Den andre personen var en anhörig till en person med schizofreni. När en person har haft en psykisk sjukdom eller psykisk störning kan det leda till att hon/han får ett psykiskt funktionshinder. Personer som har psykiskt funktionshinder har oftast svårt med sin dagliga livsföring. De behöver hjälp med laga mat med mera. Det finns människor som har fördomar gentemot personer med psykiskt funktionshinder på grund av att de inte har kunskapen om psykiskt funktionshinder. Oftast har de personer som har fördomar fått dessa genom exempelvis media. Anledningen till denna studie är att undersöka hur personer med psykiskt funktionshinder blir bemöta i både sjukvården och i samhället. / My study is about the treatment of people that has psychic functional disorder. The aim of my study is to describe and shed a light on how people with psychic functional disorder are treated. The goal with this paper is to increase the understanding towards persons that have psychic functional disorder. In my study I used qualitative method beacuse I considered that it was the best method for my study. I interviewed three persons, two persons that worked at a place where pepole whit psychic functional disorder live. The other one was a relative to a person with schizophrenia. When a person has had a psychic disease or psychic disturbance it could lead to psychic functional disorder. Persons that have psychic functional disorder have trouble with every day life. They need help with cooking and other things. There are people who have predjudices against persons that have psychic funtional disorder beacuse they don´t have the knowledge about pepole with psychic funtional disorder. Those persons that have predjudices have often received this for exsample through the media. The purpose with this study is to look into how people with psychic functional disorder are treated both in society and in medcial service. It is important that people can feel compassion for other human beings.

I vårt arbete som speciallärare i grundsärskolan har vi märkt att matematiska uppgifter ofta är svåra för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) att förstå. Internationell forskning visar att visuellt stöd kan vara gynnsamt för elever med IF men i svensk kontext har vi inte kunnat hitta studier om detta. Därför valde vi att genomföra denna studie som undersöker betydelsen av visuellt stöd i matematikundervisningen i grundsärskolan för elever som läser ämnen. Vilken effekt har det på elevernas matematiska förståelse och engagemang och hur upplever eleverna själva stödet? Urvalet i studien utgjordes av sex elever i årskurs 2–7 på två grundsärskolor i Mellansverige. Studien är en kombination av metoder, där de kvantitativa metoderna utgjordes av ett kvasiexperiment (singel-subjekt ABA – design) och strukturerade observationer. De kvalitativa datainsamlingsmetoderna bestod av semistrukturerade intervjuer med eleverna och semistrukturerade observationer dokumenterade med hjälp av fältanteckningar. Resultatet visade att flera elever förbättrade sina resultat gällande matematikuppgifterna under interventionen. Samtidigt visade variation i elevers utvecklingslinjer på både möjligheter och utmaningar vid användning av visuellt stöd i grundsärskola.

Syftet med en revision är att säkerställa trovärdigheten och relevansen av ett företags finansiella rapporter. Detta för att kunna försäkra företages intressenter att de finansiella rapporterna är korrekta och följer de lagar och regler som finns. En av grundprinciperna för yrket är att revisorn ska vara oberoende gentemot revisionsklienten. Det innebär att revisorn ska vara opartisk och självständig samt ha ett objektivt ställningstagande.  Detta för att kunna säkerställa att revisionen utförs i allmänhetens intresse. För att kunna utföra en revision av hög kvalité är det dessutom viktigt att revisorn har en god förståelse för revisionsklienten, dess verksamhet och bransch. Det är viktigt att revisorn förstår de risker som klienten står inför och för att bygga upp denna förståelse krävs det en omfattande interaktion med det reviderade företaget. Revisionsbranschen har länge förlitat sig mycket på fysiska möten med klienten för att samla ihop information om verksamheten, men till följd av den tekniska utvecklingen kan de fysiska mötena ersättas med digitala alternativ. Syftet med studien är att undersöka om mötesformen har någon påverkan på revisionskvalitén utifrån revisorns förståelse för revisionsklienten samt relationen mellan revisor och kund. För att kunna undersöka detta har en kvalitativ forskningsmetod använts och intervjuer har genomförts med både auktoriserade revisorer och revisionsklienter. Genom att ta hänsyn till både revisorers och kundernas perspektiv kan en djupare förståelse för mötesformens påverkan utvecklas. Digitaliseringen har resulterat i att revisionsbyråerna numera använder sig av både fysiska och digitala möten. Resultatet visar på att fysiska möten bidrar till en bättre förståelse av revisionsklienten. Detta på grund av att revisorn får en bättre insikt i företaget, mötet blir mer informativt och bättre relationer byggs upp vilket leder till att kunden känner mer tillit för revisorn. Att kunden känner tillit till revisorn har visat sig kunna leda till ett högre informationsutbyte. Resultatet visar även på att det digitala mötet är bättre för revisorns oberoende. Detta till följd av att digitala möten innebär mindre relationsbyggande och informella samtal vilket leder till att relationen håller sig på en professionell nivå. Till följd av digitaliseringens snabba utveckling inom samhället och revisionsbranschen är det viktigt att förstå mötesformens påverkan på revisionskvalitén samt hur en fullt digitaliserad revision kan komma att påverka revisionen.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt bilderböcker kan användas för att utmana och utveckla tre till fyra år gamla förskolebarns matematiska förståelse. Studiens frågeställningar är följande: Hur kan bilderböcker användas för att utmana och utveckla förskolebarns matematiska förståelse? Hur pratar barn i matematiska termer när de läser bilderböcker själva eller med andra barn och vuxna? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I undersökningen använde jag en kvalitativ forskningsmetod med observationer som dokumenterades med hjälp av ljudinspelningar och anteckningar. Studien genomfördes med åtta barn i tre till fyra års ålder på en kommunal förskola. Undersökningen visade att en lärandesituation som lässtunden är ett tillfälle där barnen utforskar matematik, får matematiska erfarenheter och utvecklar sin matematiska förståelse. Resultatet av studien visade att barnen upptäcker matematik i böckerna genom att studera och undersöka bilderna i dem. Slutsats som jag kan dra av min studie är att bilderboken är ett viktigt redskap för att utveckla barns matematiska förståelse. Men det förutsätter en kunnig och engagerad pedagog som kan se alla barns möjligheter till att lära sig och utvecklas matematiskt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur elever i årskurs nio uppfattar och tolkar syftet med att ha bild i skolan i relation till kursplanen i bild. Avsikten var att få en bild av huruvida elevernas syn på ämnet förändrades om de fick möjlighet att tolka kursplanen, vilket jag ansåg som användbart i mitt framtida yrke som bildlärare då bild ofta är ett ämne som ses ner på och jag vill hitta ett bra angreppssätt för att nå eleverna. Genom att låta eleverna tolka kursplanen hoppades jag att det skulle påverka elevernas attityd mot ämnet. Problemställningen berörde elevernas syn på ämnet före, under och efter undersökningen. Undersökningen genomfördes i form av en enkät som delades ut till tre klasser på två skolor. Enkäten bestod främst av utdrag ur kursplanen för bild vilka eleverna hade i uppgift att besvara med vad de trodde att de betydde. Inledningsvis och avslutningsvis fick de besvara frågan varför de tror att man har bild i skolan. Resultatet sammanställdes sedan med hjälp av en version av textanalys som kallas innehållsanalys och sammanfattas med tillhörande analys och diskussion i slutet av arbetet.

Undersökningen syftar till att ta reda på hur pedagoger genom bilder kan ge kunskap, förståelse och inlevelse i och för historien. Vi undersöker även det källkritiska arbetet kring bilder samt hur vi kan sätta in bilden som redskap i ett historiedidaktiskt sammanhang. I arbetet jämför vi pedagogernas arbete med bilder i historieundervisningen på kommunala skolor och internationella friskolor. I undersökning använder vi oss av metoden kvalitativ intervju där fyra personer ingår. Resultatet visar att våra informanter, som samtliga är pedagoger, använder sig av bilder på olika sätt för att ge eleverna kunskaper på olika nivåer. Det visar också att eleverna får inlevelse i historien genom bilder. En källkritisk medvetenhet finns hos de fyra intervjupersonerna dock arbetar några mer ingående med källkritik av bilder. Det är på den här punkten större skillnader mellan de olika skolorna framträder.

Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla inkludering och förståelse i matematikundervisningen.För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig. Med detta i åtanke gjorde jag även två stycken intervjuer med pedagoger som arbetar mycket med öppna frågor, här fick jag en bra insikt i tankarna omkring, metodiken samt deras resultat.Som en del av detta utvecklingsarbete har jag gett förslag på hur man kan arbeta med öppna frågor men har även gett mig in på att försöka definiera vad de är för något. Framförallt hur de kan hjälpa till för att inkludera samtliga elever i undervisningen. Jag tar även upp problem med läroböckerna inom matematiken och hur de hämmar kommunikationen och inkluderingen av elever i dagens undervisning.