Inledning Studien undersöker hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp i förskolan samt anledningen till att börja med matematik i tidig ålder. Den presenterar hur arbetet med matematik utvecklas i förskolan och hur förskollärarna arbetar med matematiska begrepp och ser till att barnen utvecklar sin förståelse för samband mellan olika begrepp. Studien undersöker också om förskollärarna finner stöd i Läroplanen för förskolan i sitt arbete med matematik. Syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar för att utveckla barnens förmåga att använda och förstå matematiska begrepp. Metod Vi kommer att använda oss av kvalitativ metod och intervjuer med förskollärarna eftersom studien syftar till att undersöka hur förskollärarna arbetar för att utveckla barns matematiska förståelse och hur de arbetar med matematiska begrepp. Resultat Resultatet av undersökningen visar att förskollärarna arbetar med matematiska begrepp på ett medvetet sätt. Barns matematiska förståelse utvecklas på ett lustfyllt och lärorikt sätt och förskollärarnas positiva förhållningssätt främjar barns utveckling och lärande. Förskollärarna anser att Läroplanen kan användas som en slags checklista men de önskar sig mer vägledning gällande hur arbetet med matematiska begrepp ska går till.

Sammanfattning Syftet med vår studie var att beskriva hur några elever med NPF resonerade kring relationen till sina lärare och hur den påverkade deras förutsättningar för delaktighet. Studien hade en kvalitativ ansats då vi efterfrågade en djupare förståelse för eleverna i studiens upplevelser kring relationen lärare- elev.  Det var elevens perspektiv som var central i studien. Datainsamlingen bestod av 9 semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade 9 högstadieelever som alla har en NPF. Vi har ställt frågor kring hur våra informanter resonerade kring sin relation till lärare och vilka egenskaper de förknippade med en lärare som gjorde att de ville delta tillsammans med klassen. Resultatet analyserade vi genom att se på informanternas upplevelser och hur lärares relationella kompetens påverkade möten mellan lärare och elev. Studiens resultat visade att eleverna i studien efterfrågade och förväntade sig en stor förståelse utifrån sina enskilda förutsättningar. Det informanterna sammankopplade med goda relationer sammanföll ofta med förståelse och anpassningar på individnivå för att underlätta undervisningssituationen.  Genom elevernas upplevelser fick vi ta del av många exempel på förstående lärare med god relationell förmåga och där eleven fick möjlighet att uppleva delaktighet. Vi fick även ta del av motsatsen och det som vi ansåg mest intressant var att lärarens ofta goda intentioner till relationellt arbete inte alltid uppfattades utan gick eleven obemärkt förbi.

Att förstå det abstrakta området algebra kan för elever vara komplicerat. För att komma närmare en förståelse för eleverna läggs stor vikt vid lärarens förklaring och arbetssätt som kan vara traditionellt inriktad eller mer sociokulturellt inriktad. Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vad forskning visar om hur lärare undervisar i matematik inom området algebra och vad lärare kan göra annorlunda för att nå en bättre förståelse hos eleverna. Resultatet framhäver att lärare behöver kunna konkretisera uppgifter genom visualisering och för att uppnå detta behövs rätt kompetens och mer tid till förberedelser och planering. Slutsatsen är att det är lättare att engagera och motivera sina elever genom varierad undervisning. Dock syns de långsiktiga resultaten av detta i den här kunskapsöversikten som varken positiva eller negativa för elevernas begreppsförståelse. Vidare forskning att studera lärarnas kompetens i algebraundervisning är att föredra.

Elever har svårt att lära sig om bråktal och lärare har svårt för att undervisa om detta. Forskning visar att en del elever har svårt att jämföra bråktal och att delarna av helheten ska vara lika stora. Denna litteraturstudie har som syfte att belysa vad forskning säger om hur lärare i grundskolans tidigare åldrar kan utforma sin matematikundervisning i arbete med tal i bråkform. Litteraturstudiens resultat presenterar artiklar som berör årskurs två till sju. Data är framtagen genom systematiska litteratursökningar i databaserna, ERIC och SwePub. Resultatet visar en mängd olika tillvägagångssätt som lärare kan använda för att hjälpa elever framåt i sin förståelse av tal i bråkform. De som presenteras är ämnesintegrerat arbete, traditionella och virtuella spel, konkret- , virtuellt- och laborativt material. Resultatet och slutsatsen tyder på att om tillvägagångssättet är lustfyllt, motiverande eller ger möjlighet till direkt feedback kan detta bidra till en ökad förståelse av tal i bråkform för eleverna. Litteraturstudien går att använda som vägledning i lärares matematikundervisning. Dock belyser inte resultatet alla detaljer för hur tillvägagångssätten används. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur olika tillvägagångssätt används av lärarna i matematikundervisningen och vad de har för attityder till tillvägagångssättet.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever upplever danspauser i klassrummet. Vi utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv där interaktion mellan människor ses som en byggsten för utveckling. Studien tog sin grund i kvalitativa intervjuer där två lärare och fyra fokusgrupper med elever genomfördes. Intervjuerna utfördes efter att de under två veckors tid haft tillgång till två dansklipp, där de fanns två moderna danser, som en professionell danslärare utförde och lärde ut. Danserna applicerades varje dag då lärarna ansåg att det var möjligt. Analysansatsen är utifrån ett hermeneutiskt och fenomenologiskt perspektiv vilket innebär att vi utifrån lärarnas och barnens upplevelse och förståelse kan se hur skolor kan arbeta hälsofrämjande med hjälp utav danspauser. Resultatet visade att lärarna upplevde att danspauserna hade en hälsofrämjande effekt på olika sätt såsom förbättrad koncentrations- och inlärningsförmåga, förbättrad motorik, sammanhållning i grupp samt att man såg en stor glädje i gruppen. Elevernas upplevelser av dansen visades sig ge glädje, lycka och att dansen sågs som uppehåll i skolarbetet samt att de upplevde att de fick träning då de hade utfört dansen. Slutligen problematiserar vi om hur vi hade kunnat lägga upp vårt metodval annorlunda i studien och hur det går att utveckla hälsofrämjande insatser i skolan. Det hade även varit intressant att göra en fortsättningsstudie av dans som pausaktivitet då vi ser att behovet finns men att det behöver mer forskning kring området.

Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen är att belysa tre lärares didaktiska arbetssätt i naturvetenskapliga ämnen samt elevers förståelse av lektionsinnehållet som problemområde. Undersökningen har gjorts i form av enkätintervjuer på KOMVUX. Både lärare och elever har deltagit. Fokus ligger på lärares planering och reflektioner som rör didaktik och kommunikation samt om eleverna förstår lektionsinnehållet. Det problematiserade området har belysts ur en sociokulturell syn på lärande. Undersökningen är i huvudsak kvalitativ, men det finns också element som drar åt det kvantitativa hållet. Frågeställningarna är följande; 1) hur lägger några lärare upp den didaktiska och kommunikativa planeringen inför ett lektionstillfälle?, 2) i vilken utsträckning gör de det?, 3) hur reflekterar lärarna didaktiskt och kommunikativt efter lektionstillfället?, 4) i vilken utsträckning gör de det?, 5) hur väl når lärares centrala budskap fram till eleverna? Samt  6) vad anser de om kommunikationen? Resultaten visade att de tre lärarna i ganska stor utsträckning planerar såväl som reflekterar både didaktiskt och kommunikativt. Planeringen framgår genom att lärarna lyfter fram att de strukturerar lektionsinnehållet och håller dialogen öppen för frågor i klassrummet. Majoriteten av eleverna som besvarade enkätintervjuerna kunde helt redogöra för lektionernas centrala budskap. Ett fåtal kunde inte redogöra för detta. Klassrumskommunikationen såg både elever och lärare som god. Eleverna ansåg att lärarna lyssnade på dem och tog deras frågor på allvar. Undersökningen kan också ses som en utgångspunkt för vidare forskning, om vad och hur lärares arbetsinsatser i naturvetenskapliga ämnen ger för resultat när det gäller elevers lärande.

Flera studier har gjorts kring hur musik påverkar människor. Bullerjahn och Güldenring genomförde en studie där en egenskapad scen musiklades på flera olika sätt, Cohen gjorde liknande studier men kopplade det till psykologi. Resultaten de fick fram var att musik påverkade tittaren på det sättet som musiken var tänkt att göra.För att få svar på hur musik påverkar en filmscen skapades problemformuleringen: Hur påverkas upplevelsen samt förståelsen av en films dödsscen när den musikläggs på två olika sätt; empathetic eller anempathetic musikläggning utöver filmens originalljudeffekter?För att få svar på frågeställningen så genomfördes ett antal intervjuer där respondenterna fick se samma självmordsscen tre gånger men musiklagd på tre olika sätt. Enbart ljudeffekter, empathetic eller anempathetic.Ett antal filmscener analyserades och musik skapades för att återskapa både empathetic och anempathetic musik som användes i studien. Nio respondenter intervjuades och utifrån deras svar kom resultatet att musik inte påverkade deras uppfattning eller förståelse av scenen nämnvärt.För att få fram ett mer rättvisande resultat hade fler intervjuer behövt genomföras. Skapandet av en egen scen hade antagligen hjälpt studien då man hade haft full kontroll över flera delar som t.ex. längd och handling.

I arbetet konstrueras en laborationsuppställningsprototyp för att underlätta förståelsen för värmestrålning för studenter, då detta kan upplevas som svårt. Betoning ligger på att visualisera strålning med olika våglängder inom det infraröda spektrumet och deras interaktion med en temperaturvarierande aluminiumvägg med hög reflektionsförmåga. Visualiseringen görs möjlig tack vare en värmekamera som kopplas samman med en dator vilket gör att förloppet kan spelas in och studeras. Uppställningen ger studenterna möjligheten att öka sin förståelse för reflektion av värmestrålning genom att de får analysera och förklara bilderna från värmekameran. Mer specifikt visualiseras i bilderna att temperaturen hos det reflekterande materialet inte har någon effekt för strålningen som värmekameran registrerar och att strålning från kalla objekt tydligt görs synlig för värmekameran eftersom objektet skuggar annan strålning från att reflekteras. Temperaturintervallet som användes i experimentet var tillräckligt för att visualisera detta och konstruktionen i sin helhet gav ett tillfredställande resultat. / The aim of this project was to construct a laboratory set up that can helpstudents understand heat radiation and more specific reflection of heat radiation. The reason for that is that students have a hard time understanding heat radiation. A construction was created in which radiation of different wavelengths could hit a temperature varying aluminum plate, and the process was recorded with an infrared camera connected to a computer. The laboratory set up gives the students the opportunity to develop a more deeply understanding of reflection of heat radiation and more specifically to understand that the temperature of the reflective surface does not effect the radiation detected by the infrared camera. The students can also understand that the camera can clearly detect radiation from cold objects, since the object stops radiation from the surrounding from hitting the reflective surface. The temperature variation of the components was enough to visualize the preferred reflection in the plate and the construction over all had a satisfactory result.

No description available.

Studiens syfte var att undersöka språk, ledarskaps- och organisationskulturer samt kultur och värderingars betydelse för kommunikation och förståelse mellan arbetsplatser och invandrade praktikanter. I studien som var kvalitativ, gjordes semistrukturerade intervjuer med totalt sex respondenter, från två olika företag. Kommunikationen och förståelsen förbättrades av en gemensamt god språkförståelse och om praktikanterna hade tillräcklig kompetens för sina arbetsuppgifter. Ledarskaps- och organisationskulturer utgjorde ett mindre hinder för förståelsen förutsatt att praktikanterna kom från liknande miljöer, däremot kan arbetsplatserna ha behövt tydliggöra olika roller mer för att öka praktikanterna förståelse ytterligare. Minst betydelse hade kultur och värderingar, förutsatt att båda arbetsplatserna och praktikanterna var motiverade till att följa de organisatoriska kulturerna och värderingarna. Organisatoriska värderingar kunde därför fylla ett pedagogiskt syfte för kommunikationen och förståelsen. Mer likvärdig språkförståelse, kompetens och värderingar verkade underlätta kommunikationen och förståelsen mellan arbetsplatserna och praktikanterna. / The purpose of the study was to examine the importance of language, leadership- and organisational culture, and culture and values for the communication and understanding between workplaces and immigrant interns. The qualitative study was based on semi- structured interviews with a total of six respondents from two different companies. The communication and understanding could be facilitated by a common understanding of a language, and if the interns have adequate competences for their tasks. Leadership- and organisational culture were smaller barriers for the understanding, provided that the interns came from similar environments. The least important factors were culture and values, in case of that both the workplaces and the interns were motivated to follow the common organisational values. The organisational values could thus fill a pedagogic purpose for improving the understanding. More common language skills, competences and values seamed to facilitate the communication and understanding between the workplaces and the interns.