Syftet med denna studie är att få kunskap om vilka motivationsfaktorer som är viktiga hos elever i årskurs åtta och nio samt om motivationsfaktorerna skiljer sig åt hos elever som bedömer sig själva som motiverade respektive omotiverade. Syftet är också att få en fördjupad kunskap om hur omotiverade elever ser på sin skolgång i relation till motivation. Studien har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats som innebär att empirin har samlats in med hjälp av såväl enkäter som intervjuer i syfte att besvara studiens frågeställningar: ”Vilka motivationsfaktorer är av vikt hos elever som anser sig vara motiverade i skolarbetet jämfört med elever som anser sig vara omotiverade?” och ”Hur beskriver omotiverade elever sin upplevelse av sin skolgång med fokus på motivationsfaktorer?” Resultaten visar att de motivationsfaktorer som är av störst vikt för samtliga elever är att de känner sig nöjda med sina prestationer och att få bra betyg. Elever som betecknar sig som omotiverade har signifikativt färre motivationsfaktorer som de tycker är av vikt. Ett utmärkande undantag är att omotiverade elever har ett betydligt större behov än motiverade elever att ha en god relation med sina lärare. Intervjuerna med omotiverade elever bekräftar vikten av goda relationer som en motivationsfaktor. I första hand med läraren där dialog och förståelse efterfrågades, men också vikten av kamratrelationer och att känna trivsel i klassen. I intervjuerna framkom också önskemål om större variation i undervisningen och framför allt att fler lärtillfällen byggde på samarbete med andra framför ensamarbete.

Syftet med denna uppsats är att problematisera jämställdhet i förskolan utifrån en språkligt diskursiv förståelse av positioneringar. Uppsatsen riktas mot verksamma förskollärares uppfattningar om jämställdhet relaterat till kön och pedagogisk miljö samt i ett förlängt perspektiv vilken jämställdhet som möjliggörs och vilken som exkluderas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och har utförts genom semistrukturerade intervjuer, vilka har analyserats med hjälp av inspiration från tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning. Den teoretiska utgångspunkten är feministisk poststrukturalism och det är genom tolkning av denna teori resultatet analyseras, relateras och diskuteras. I det analyserade resultatet synliggörs diskursiva förståelser som härrörs till en essentialistisk och biologistisk syn på barns varande och blivande och relateras till vilka effekter på jämställdhet som därigenom kan uppstå. Informanterna har en vilja att sträva efter en jämställd förskola men tycks inte finna en diskursiv förståelse, vilket kan ses som sammanhang med alternativa uppfattningar, som möjliggör det. Istället positioneras barn i enlighet med maskulinitet som högre värderat i jämförelse med femininitet. Reflektioner och diskussioner i uppsatsen förs angående det ansvar som läggs på förskollärare gällande förskolan som en jämställd utbildande och undervisande diskurs och framställer en möjlig förklaring till varför detta arbete kan ses som vacklande.

I denna kunskapsöversikt undersöks två olika undervisningsmetoder inom matematiken och dess påverkan på kunskapsutvecklingen. De metoder som undersöks är det laborativa arbetssättet samt användandet av matematikboken. Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur och i vilken utsträckning arbetssätten gynnar kunskapsutvecklingen. För att komma fram till detta bildades huvudfrågan ” Om och hur påverkas elevers matematiska kunskapsutveckling av ett laborativt arbetssätt respektive av användandet av matematikboken?” samt underfrågorna ”Om och på vilket sätt ger ett laborativt arbetssätt eller användandet av matematikboken en relationell förståelse?” och ”Hur påverkar ett laborativt arbetssätt och användandet av matematikboken den begreppsliga förståelsen inom matematiken?”.  I sökprocessen bestämdes att databaserna ERIC och Google scholar skulle användas.  Sökningen strukturerades upp och ett antal sökord bestämdes som var kopplade till kunskapsöversiktens frågeställningar. Därefter användes två metoder som Friberg (2006) förespråkar, boolesk sökning och sekundärsökning. Dessa sökmetoder gav 15 artiklar som var relevanta för kunskapsöversikten. Eftersom kunskapsöversiktens frågeställning är väldigt bred och att en djupare granskning av forskningen inom varje fråga inte varit möjlig, kan en del viktig forskning gåtts miste om. Kunskapsöversikten bör därför läsas med det i åtanke.   Resultatet visar att laborativt arbetssätt gynnar kunskapsutvecklingen med förutsättning att det används på rätt sätt. I den forskning som presenteras i resultatet har det laborativa arbetssättet dock använts i kombination med matematikboken. Detta gör att ingen slutsats kan dras kring huruvida det laborativa arbetssättet i sig självt påverkar kunskapsutvecklingen. Resultatet tyder ändå på att en djupare förståelse för matematiken ges när eleverna får möjlighet att arbeta med ett laborativt material och inte endast matematikboken.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare för årskurs 4–6 resonerar om hur innehåll i kemiämnet ska framställas, och på vilket sätt de motiverar de val de gör i relation till elevers förståelse och intresse. Studien genomfördes i form av en kvalitativ intervjustudie där sex kemilärare för årskurs 4–6 intervjuades. Didaktik och den didaktiska modellen, den kemiska tripletten och dess representationsnivåer, makro-, submikro- och symbolnivå, har utgjort studiens teoretiska grund. Studiens resultat visar att lärarna använder sig av alla representationsnivåer i framställningen av innehåll i undervisningen, samt att störst vikt läggs vid makronivån. Det är också denna nivå som lärarna uttrycker att elever har lättast att skapa förståelse för medan innehåll på submikronivå vållar svårigheter för både elevers förståelse och intresse. Praktiska aktiviteter, som till exempel laborationer, är vanligt förekommande inslag i undervisningen och något som lärarna uttrycker att de önskar utveckla och lägga mer tid på. Det är också praktiska aktiviteter som elevernas intresse framförallt upplevs vara kopplat till. Elevernas intresse är viktigt i lärarnas undervisning och är något som de ser kan leda till förståelse men de är kritiska till den läroplansförändring i kemiämnets syfte som betonar intresse och nyfikenhet på kunskapers bekostnad.

Picture books are a big part of young children’s life and something that is daily used in most preschools in Sweden. Through books children can learn about the world and how to handle different situations they will meet in their lives. However, books may not always show a realistic representation of the world they live in, for example regarding how people with disability are portrayed. This study aims to examine how people with disabilities are portrayed in books for preschool children in Sweden. The study examines which disabilities are present in the books, which role the character has and how the storyline is affected by the disability. By reading books that have characters with disabilities, earlier studies show that children can get a better understanding of disabilities in order to become more accepting in regard to people with disabilities.  By using a content analysis for a quantitative study, the text and pictures in the 29 books have been studied in regard to the studies purpose. The result of the analysis of the text and pictures has then been examined from Claes Nilholm dilemma perspective.  The study shows that the type of disability affects the way the characters are portrayed and the space they get in the storyline. The type of disability also hugely affects the storyline and if the same book could have been written without the disability. For example, books with characters with a neurological disability could not have been written without the disability in question while most books with a character with an orthopedic disability could have. With this study we also show that there is a need for different types of books that include characters with disabilities so that children can get a better understanding. Books that explain the disability are needed as well as books where the character happens to have a disability.

No description available.

Syftet med undersökningen är att beskriva IM-elevers skolupplevelser och vad som motiverar dem i skolarbetet. För att nå syftet används följande frågeställningar: Hur beskriver eleverna sina upplevelser och erfarenheter av skolan? Vad beskriver eleverna som de viktigaste faktorerna i skolan för att de ska bli motiverade för skolarbete på IM-programmet? Undersökningen utfördes via en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Elva elever som studerade inom IM programmet valdes till studien genom ett bekvämlighetsurval. Elevers upplevelser och erfarenheter av skolan har en betydande roll för eleven i vuxenlivet. Känner de sig sedda och hörda som medmänniskor så har de lättare att skapa relationer i framtiden. Skolan har en betydande roll i att skapa demokratiska samhällsmedborgare. För att uppnå detta måste skolan ha en tillit för elevernas förmågor eftersom elevernas självbild formas efter lärarens. Det framgick att relationer är viktiga för eleverna och att de blir motiverade då det finns en förståelse mellan läraren och eleven och att läraren kan förklara på olika sätt efter elevens behov.

Decimaltal är ett område inom matematik som har stor betydelse för elever i grundskolans mellanstadium. Förståelse för decimaltal bygger grund för vidare kunskaper inom andra matematiska områden såsom tal i procent- och bråkform. Denna studie belyser vilka svårigheter och missuppfattningar som uppstår hos elever när de möter decimaltal och hur undervisning kan utformas om decimaltal för att elever ska utveckla förståelse. Vanliga konkreta material som används vid undervisning om decimaltal är meterlinjalen och pengar. Materialen används för att konkretisera och synliggöra decimaltal. Elever behöver skapa förståelse för tals platsvärden för att kunna identifiera tals storlek. De möter decimaltal både i skolan och i olika vardagssammanhang. Förståelse för decimaltal kan skapas genom kontextbaserade uppgifter som eleverna kan relatera till. Utgår undervisningen från ett vardagligt perspektiv kan intresset för matematiken öka och det kan leda till att elever tillämpar kunskaperna i vardagliga sammanhang. Forskningen som används i litteraturanalysen beskriver elevers svårigheter och missuppfattningar för decimaltal. Resultatet visar att både svårigheter och missuppfattningar för decimaltal leder till felaktiga svar. Dessutom visar resultatet att användning av konkret material kan leda till att elever utvecklar förståelse för decimaltal.

Skolverket (2020) redovisar i sin timplan att mellanstadiet idag består av 410 undervisningstimmar i ämnet matematik. Skolan ska därmed förse elever med möjligheter attinhämta kunskap i matematik som ska ge förutsättningar att kunna fatta vardagliga beslut ochdelta i samhället. Under vår praktik under lärarutbildningen iakttog vi att det läromedel somanvänds än idag är detsamma som under vår skolgång, vilket innebär attmatematikundervisningen fortfarande är huvudsakligen läroboksbunden. Matematikboken somläromedel har länge blivit ifrågasatt gällande vilka matematiska kunskaper som tillgodoses vialäromedlet och vilka som blir åsidosatta. Detta väckte ett intresse för att studeramatematikbokens påverkan på elevernas matematiska förståelse, då trots ifrågasättandet somskett över tid har man fortsatt valt att använda sig av matematikboken som en huvudsakliglärokälla. Undersökningen syftar därmed till att bidra till en fördjupad förståelse inför vårkommande profession av läromedlets för-, och nackdelar för att kunna använda den optimalt föratt utveckla elevernas matematiska kunskaper på bästa sätt. För att besvara vår frågeställning harvi arbetat utifrån en systematisk insamling av ett flertal studier, som sedan har granskats ochsammanställts. Granskningen har omfattat artiklar från Sverige, England, Tyskland, Frankrikeoch Indonesien, vilket konstaterar läromedlets starka ställning i den traditionellamatematikundervisningen världen runt. Resultaten lyfter fram olika faktorer som måste beaktasför att kunna besvara frågeställningen. Dessa faktorer utgjordes främst av hur lärobokensutformning, elevernas möjlighet till individuellt arbete i läroboken, samt lärarens användning avläromedlet. Andra faktorer som även har belysts spela stor roll är elevernas motivation ochmöjlighet att relatera till ämnet. Sammanfattningsvis har vi kunnat konstatera attmatematikboken utgör en central roll i dagens undervisning, men att den inte fungerar som ettenskilt lärounderlag för att ge eleven en optimal förutsättning för kunskapsinhämtning. Iställethar vi sett ett stort behov av lärarens förtydligande av läromedlets innehåll. Detta gäller främst dedelar som berör utvecklandet av det matematiska språket, genomgång av teori och för att sättamatematiken i en vardaglig kontext, som visat sig vara väldigt viktigt för att utveckla en rationellförståelse.